Dödligt virus befaras upptäckt i Europa

2023 02 25

En man har tagits till sjukhus i Spanien efter att ha testat positivt.

Flera fall av Marburgvirus upptäcktes i det västafrikanska landet Ekvatorialguinea tidigare i februari, varav nio dödsfall rapporterades.

I landet hamnade även hundratals människor i karantän för att undvika vidare spridning.

Nu har en 34-årig man, som varit i Ekvatorialguinea, testat positivt för viruset och lagts in på ett privatsjukhus i Valencia, Spanien, rapporterar Reuters.

Hög dödlighet

Upp till 88 procent av alla som smittas dör av sjukdomen och det finns inga vaccin för att behandla det.

Folkhälsomyndigheten har meddelat att risken för smittspridning är liten, men eftersom utbrott av viruset är ovanliga så är det en relativt okänd sjukdom.

– Marburgvirus smittar mellan människor genom infekterade kroppsvätskor såsom saliv och blod vilket innebär en risk för vårdpersonal, förklarar Folkhälsomyndigheten.

Flera olika symptom

Marburgvirus tillhör familjen filovirus som orsakar blödarfeber, i samma familj ingår bland annat ebolavirus.

Vid smitta kan symptom som hög feber, huvudvärk, muskelvärk och sjukdomskänsla förekomma.

Även illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré och bröstsmärtor kan tillkomma.

Allmänfarlig sjukdom

Infektion av Marburgvirus klassas som en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall måste anmälas till såväl smittskyddsläkaren i landstinget som Folkhälsomyndigheten.

Vid smitta ska personen flyttas till en högsäkerhetsavdelning och smittskyddsåtgärder ska vidtas.

Utbrott av sjukdomen har förekommit främst i centrala och västra Afrika.

Arbetat med apor

Virusets naturliga värd anses vara vissa typer av fladdermöss.

En av riskerna för virusspridning är kontakt med döda kroppar under förberedande och genomförande av begravning.

Marburgviruset upptäcktes först 1967 och utbrott dokumenterades då i Marburg, Frankfurt och Belgrad.

– Initialt insjuknade laboratoriepersonal i blödarfeber och spred sjukdomen vidare till sjukvårdspersonal och familjemedlemmar. De hade blivit smittade efter att ha arbetat med organ från apor från Afrika, förklarar FHM.

Senare på dagen kom nya uppgifter från spanska hälsodepartementet som uppgav att den aktuella personen inte ska vara smittad.

Foto: CDC, F. Murphy

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen