Dödsfarlig situation i Europa – Sverige undantag

2023 09 20

Nästan hela Europa lider av samma farliga fenomen.

Situationen orsakar många medicinska utmaningar och fler än 400 000 européer dör i förtid av fenomenet – varje år.

"Allvarlig folkhälsokris"

Det handlar om farliga nivåer av luftföroreningar som breder ut sig över nästan hela kontinenten, rapporterar The Guardian.

– Detta är en allvarlig folkhälsokris, säger Roel Vermeulen, professor i miljöepidemiologi vid Utrecht University, till tidningen.

Han är en av forskarna som sammanställt den data som kartlagt var i Europa luften är som allra värst.

– Vad vi ser är ganska tydligt att nästan alla i Europa andas ohälsosam luft, säger professorn.

Sex gånger över riktlinjen

Analysen visar att chockerande 98 procent av kontinentens befolkning bor i områden med skadliga luftföroreningar som överstiger riktlinjerna från Världshälsoorganisationen, WHO.

Nästan två tredjedelar bor dessutom på platser där luften till och med är dubbelt så förorenad som samma riktlinjer varnar för.

Allra värst är situationen i Nordmakedonien där över 60 procent av folket lever i områden där nivåerna är fyra gånger så mycket som WHO menar är skadligt för hälsan.

I huvudstaden Skopje är motsvarande nivå sex gånger mer än riktlinjerna.

Sverige undantag

Enligt experter som The Guardian talat med skulle den årliga dödssiffran på 400 000 personer åtminstone kunna halveras om luftkvalitén höll sig på rätt sida av WHO:s riktlinjer.

Och positivt för svensk del är att så faktiskt sker i Sverige – ungefär  i höjd med Stockholm och norrut är luften godkänd enligt Världshälsoorganisationens standard.

Det gör Sverige till ett undantag i Europa tillsammans med delar av Norge, Finland, Skottland samt hela Island.

Förtida dödsfall även i Sverige

Analysen innebär dock inte att allt är frid och fröjd med luften vi andas i Sverige.

Enligt Naturvårdsverket uppskattas luftföroreningar orsaka drygt 6 700 förtida dödsfall i landet varje år.

Varje dödsfall uppskattas motsvara en förlust av tio levnadsår.

– Drygt tio procent av den svenska befolkningen utsätts för halter av partiklar som ligger över de rekommenderade nivåerna, framhåller Naturvårdsverket i ett pressutskick.

– Exponeringen är högst för människor som vistas och bor i centrala delar av de större städerna och generellt högre i södra Sverige.

Foto: CM Fred

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen