Dödsfarlig situation i Europa – Sverige undantag

2023 09 20

Nästan hela Europa lider av samma farliga fenomen.

Situationen orsakar många medicinska utmaningar och fler än 400 000 européer dör i förtid av fenomenet – varje år.

"Allvarlig folkhälsokris"

Det handlar om farliga nivåer av luftföroreningar som breder ut sig över nästan hela kontinenten, rapporterar The Guardian.

– Detta är en allvarlig folkhälsokris, säger Roel Vermeulen, professor i miljöepidemiologi vid Utrecht University, till tidningen.

Han är en av forskarna som sammanställt den data som kartlagt var i Europa luften är som allra värst.

– Vad vi ser är ganska tydligt att nästan alla i Europa andas ohälsosam luft, säger professorn.

Sex gånger över riktlinjen

Analysen visar att chockerande 98 procent av kontinentens befolkning bor i områden med skadliga luftföroreningar som överstiger riktlinjerna från Världshälsoorganisationen, WHO.

Nästan två tredjedelar bor dessutom på platser där luften till och med är dubbelt så förorenad som samma riktlinjer varnar för.

Allra värst är situationen i Nordmakedonien där över 60 procent av folket lever i områden där nivåerna är fyra gånger så mycket som WHO menar är skadligt för hälsan.

I huvudstaden Skopje är motsvarande nivå sex gånger mer än riktlinjerna.

Sverige undantag

Enligt experter som The Guardian talat med skulle den årliga dödssiffran på 400 000 personer åtminstone kunna halveras om luftkvalitén höll sig på rätt sida av WHO:s riktlinjer.

Och positivt för svensk del är att så faktiskt sker i Sverige – ungefär  i höjd med Stockholm och norrut är luften godkänd enligt Världshälsoorganisationens standard.

Det gör Sverige till ett undantag i Europa tillsammans med delar av Norge, Finland, Skottland samt hela Island.

Förtida dödsfall även i Sverige

Analysen innebär dock inte att allt är frid och fröjd med luften vi andas i Sverige.

Enligt Naturvårdsverket uppskattas luftföroreningar orsaka drygt 6 700 förtida dödsfall i landet varje år.

Varje dödsfall uppskattas motsvara en förlust av tio levnadsår.

– Drygt tio procent av den svenska befolkningen utsätts för halter av partiklar som ligger över de rekommenderade nivåerna, framhåller Naturvårdsverket i ett pressutskick.

– Exponeringen är högst för människor som vistas och bor i centrala delar av de större städerna och generellt högre i södra Sverige.

Foto: CM Fred

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen