Dödsfarlig situation i Europa – Sverige undantag

2023 09 20

Situationen orsakar många medicinska utmaningar och fler än 400 000 européer dör i förtid av fenomenet – varje år.

"Allvarlig folkhälsokris"

Det handlar om farliga nivåer av luftföroreningar som breder ut sig över nästan hela kontinenten, rapporterar The Guardian.

– Detta är en allvarlig folkhälsokris, säger Roel Vermeulen, professor i miljöepidemiologi vid Utrecht University, till tidningen.

Han är en av forskarna som sammanställt den data som kartlagt var i Europa luften är som allra värst.

– Vad vi ser är ganska tydligt att nästan alla i Europa andas ohälsosam luft, säger professorn.

Sex gånger över riktlinjen

Analysen visar att chockerande 98 procent av kontinentens befolkning bor i områden med skadliga luftföroreningar som överstiger riktlinjerna från Världshälsoorganisationen, WHO.

Nästan två tredjedelar bor dessutom på platser där luften till och med är dubbelt så förorenad som samma riktlinjer varnar för.

Allra värst är situationen i Nordmakedonien där över 60 procent av folket lever i områden där nivåerna är fyra gånger så mycket som WHO menar är skadligt för hälsan.

I huvudstaden Skopje är motsvarande nivå sex gånger mer än riktlinjerna.

Sverige undantag

Enligt experter som The Guardian talat med skulle den årliga dödssiffran på 400 000 personer åtminstone kunna halveras om luftkvalitén höll sig på rätt sida av WHO:s riktlinjer.

Och positivt för svensk del är att så faktiskt sker i Sverige – ungefär  i höjd med Stockholm och norrut är luften godkänd enligt Världshälsoorganisationens standard.

Det gör Sverige till ett undantag i Europa tillsammans med delar av Norge, Finland, Skottland samt hela Island.

Förtida dödsfall även i Sverige

Analysen innebär dock inte att allt är frid och fröjd med luften vi andas i Sverige.

Enligt Naturvårdsverket uppskattas luftföroreningar orsaka drygt 6 700 förtida dödsfall i landet varje år.

Varje dödsfall uppskattas motsvara en förlust av tio levnadsår.

– Drygt tio procent av den svenska befolkningen utsätts för halter av partiklar som ligger över de rekommenderade nivåerna, framhåller Naturvårdsverket i ett pressutskick.

– Exponeringen är högst för människor som vistas och bor i centrala delar av de större städerna och generellt högre i södra Sverige.

Foto: CM Fred

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen