Dödsfarlig situation i Europa – Sverige undantag

2023 09 20

Nästan hela Europa lider av samma farliga fenomen.

Situationen orsakar många medicinska utmaningar och fler än 400 000 européer dör i förtid av fenomenet – varje år.

"Allvarlig folkhälsokris"

Det handlar om farliga nivåer av luftföroreningar som breder ut sig över nästan hela kontinenten, rapporterar The Guardian.

– Detta är en allvarlig folkhälsokris, säger Roel Vermeulen, professor i miljöepidemiologi vid Utrecht University, till tidningen.

Han är en av forskarna som sammanställt den data som kartlagt var i Europa luften är som allra värst.

– Vad vi ser är ganska tydligt att nästan alla i Europa andas ohälsosam luft, säger professorn.

Sex gånger över riktlinjen

Analysen visar att chockerande 98 procent av kontinentens befolkning bor i områden med skadliga luftföroreningar som överstiger riktlinjerna från Världshälsoorganisationen, WHO.

Nästan två tredjedelar bor dessutom på platser där luften till och med är dubbelt så förorenad som samma riktlinjer varnar för.

Allra värst är situationen i Nordmakedonien där över 60 procent av folket lever i områden där nivåerna är fyra gånger så mycket som WHO menar är skadligt för hälsan.

I huvudstaden Skopje är motsvarande nivå sex gånger mer än riktlinjerna.

Sverige undantag

Enligt experter som The Guardian talat med skulle den årliga dödssiffran på 400 000 personer åtminstone kunna halveras om luftkvalitén höll sig på rätt sida av WHO:s riktlinjer.

Och positivt för svensk del är att så faktiskt sker i Sverige – ungefär  i höjd med Stockholm och norrut är luften godkänd enligt Världshälsoorganisationens standard.

Det gör Sverige till ett undantag i Europa tillsammans med delar av Norge, Finland, Skottland samt hela Island.

Förtida dödsfall även i Sverige

Analysen innebär dock inte att allt är frid och fröjd med luften vi andas i Sverige.

Enligt Naturvårdsverket uppskattas luftföroreningar orsaka drygt 6 700 förtida dödsfall i landet varje år.

Varje dödsfall uppskattas motsvara en förlust av tio levnadsår.

– Drygt tio procent av den svenska befolkningen utsätts för halter av partiklar som ligger över de rekommenderade nivåerna, framhåller Naturvårdsverket i ett pressutskick.

– Exponeringen är högst för människor som vistas och bor i centrala delar av de större städerna och generellt högre i södra Sverige.

Foto: CM Fred

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen