“Doldis” ska rädda Sverige – från landets största hot

2023 09 27

Sveriges ÖB Micael Bydén är övertygad om vad som är det största hotet mot Sverige.

Påverkanskampanjer, informationsoperationer och cyberattacker.

Det är de tre största utmaningarna för Sverige när det gäller främmande makt.

Så konstaterade ÖB förra veckan när han betonade att landet är satt under press.

En person

Utifrån ovanstående definition finns det en person som bär huvudansvaret för att skydda Sverige mot just de hot som Micael Bydén pekar ut.

Och det är ingen person som syns särskilt ofta i offentliga sammanhang.

Det handlar om Pär Norén – senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF.

"Tittar på främmande makt"

MPF:s huvudsakliga ansvar består i att samordna Sveriges psykologiska försvar.

I det ingår bland annat att upptäcka och bemöta utländsk informationspåverkan.

– Vi ska titta på vad främmande makt, med avsikt att skada våra skyddsvärden genom att vilseleda, förklarar Pär Norén i en lång intervju med Göteborgs-Posten.

Han förtydligar samtidigt att myndighetens försvarsförmåga inte riktas mot svensk informationsmiljö eftersom den rättigheten baseras på yttrandefriheten.

Pekar ut aktörer

Pär Norén pekar bland annat ut Ryssland, Kina, Iran och “ideologiskt motiverade och våldsbejakande aktörer” som de främmande makter man analyserar.

Det är i sig baserat på Säpos bedömningar.

Men vad som är MPF:s viktigaste uppdrag råder det inget tvivel om för Pär Norén.

– Det är att skydda Sverige och samhället skyddsvärden. Så att vi kan leva det liv vi själva väljer utan påverkan från någon annan, säger han till GP.

MPF:s defintion

På MPF:s hemsida definieras vad det psykologiska försvaret innebär och vad som omfattar myndighetens ansvar.

– Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende, framhåller MPF.

"Påverkar människors beslut"

Myndigheten uttrycker även vad det är för typ av “otillbörliga informationspåverkan” eller "vilseledande information” som kan riktas mot Sverige och svenska intressen.

– Det kan handla om desinformation som syftar till att försvaga landets motståndskraft och befolkningens försvarsvilja.

– Eller till att på ett otillbörligt sätt påverka människors uppfattningar, beteenden och beslutsfattande.

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen