Domare i Högsta domstolen varnar USA – hela landet i fara

2025 05 02

En domare i Högsta domstolen i USA går till hårt angrepp mot Trumpadministrationen.

Den demokratiskt utsedda domaren Ketanji Brown Jackson är inte nöjd med president Trumps 100 första dagar.

I ett tal på en konferens i Puerto Rico anklagar hon Trumpadministrationen för att ha attackerat federala domare över hela landet. Jackson kallar angreppen för "icke slumpmässiga" och hävdar att det syftar till att ”skrämma” domare som fastslagit domar som inte Vita huset gillar.

Jakckson menar att utvecklingen hotar USA:s demokrati.

– Hoten och trakasserierna är attacker mot vår demokrati, mot vårt regeringssystem. Och de riskerar i slutändan att undergräva vår konstitution och rättsstatsprincipen, säger hon i talet.

Sedan vänder sig Jackson till sina juristkollegor på konferensen.

– Jag uppmanar er att fortsätta, fortsätta göra det som är rätt för vårt land. Jag tror verkligen att historien kommer att rättfärdiga er tjänstgöring.

Trumps attacker

President Trump har bland annat kritiserat domare som motsatt sig hans hårda migrationspolitik.

I mars fick den federala domaren James Boasberg uppleva presidentens ilska. Detta efter att han utfärdat en domstolsorder som hindrar Trump från att använda den gamla krigslagen ”Alien Enemies Act” för att deportera hundratals påstådda gängmedlemmar till El Salvador.

Trump kallade Boasberg för en ”radikal vänstergalning” och krävde att domaren skulle ställas inför riksrätt.

– Om en president inte har rätt att kasta ut mördare och andra brottslingar från vårt land för att den radikal vänstergalning till domare vill ta på sig rollen som president, då har vi stora problem och är dömda att misslyckas, skrev han på Truth Social.

I en intervju med Fox News har Trump öppnat för att ”titta på vad man kan göra” med så kallade ”oseriösa domare”.

– Vi har dåliga domare. Vi måste titta på vad vi kan göra när vi har att göra med oseriösa domare, sade presidenten.

I ett tal i Michigan upprepade Trump kritiken.

– Vi kan inte tillåta att en handfull kommunistiska och radikala vänsterdomare hindrar tillämpningen av våra lagar och tar på sig de plikter som enbart tillhör USA:s president. Domare försöker ta ifrån presidenten makten att hålla vårt land säkert ... det är inte bra.

Kritiken: Går för långsamt

Trump och hans tjänstemän har främst kritiserat domare för beslut relaterade till migrationspolitiken, men även för domar som kopplas till effektiviseringsmyndigheten Doge.

Vid flera tillfällen har Trumpadministrationen framhållit att det går för långsamt att fatta beslut i olika frågor.

– Att kräva en husrannsakningsorder för att gränspatrullen ska kunna genomföra en insats mot en illegal invandrare är ett rättsligt uppror mot nationell suveränitet. Det tar dagar eller veckor att få en enda husrannsakningsorder, skrev Trumps biträdande stabschef, Stephen Miller, på X den här veckan.

 

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen