Domare i Högsta domstolen varnar USA – hela landet i fara

2025 05 02

En domare i Högsta domstolen i USA går till hårt angrepp mot Trumpadministrationen.

Den demokratiskt utsedda domaren Ketanji Brown Jackson är inte nöjd med president Trumps 100 första dagar.

I ett tal på en konferens i Puerto Rico anklagar hon Trumpadministrationen för att ha attackerat federala domare över hela landet. Jackson kallar angreppen för "icke slumpmässiga" och hävdar att det syftar till att ”skrämma” domare som fastslagit domar som inte Vita huset gillar.

Jakckson menar att utvecklingen hotar USA:s demokrati.

– Hoten och trakasserierna är attacker mot vår demokrati, mot vårt regeringssystem. Och de riskerar i slutändan att undergräva vår konstitution och rättsstatsprincipen, säger hon i talet.

Sedan vänder sig Jackson till sina juristkollegor på konferensen.

– Jag uppmanar er att fortsätta, fortsätta göra det som är rätt för vårt land. Jag tror verkligen att historien kommer att rättfärdiga er tjänstgöring.

Trumps attacker

President Trump har bland annat kritiserat domare som motsatt sig hans hårda migrationspolitik.

I mars fick den federala domaren James Boasberg uppleva presidentens ilska. Detta efter att han utfärdat en domstolsorder som hindrar Trump från att använda den gamla krigslagen ”Alien Enemies Act” för att deportera hundratals påstådda gängmedlemmar till El Salvador.

Trump kallade Boasberg för en ”radikal vänstergalning” och krävde att domaren skulle ställas inför riksrätt.

– Om en president inte har rätt att kasta ut mördare och andra brottslingar från vårt land för att den radikal vänstergalning till domare vill ta på sig rollen som president, då har vi stora problem och är dömda att misslyckas, skrev han på Truth Social.

I en intervju med Fox News har Trump öppnat för att ”titta på vad man kan göra” med så kallade ”oseriösa domare”.

– Vi har dåliga domare. Vi måste titta på vad vi kan göra när vi har att göra med oseriösa domare, sade presidenten.

I ett tal i Michigan upprepade Trump kritiken.

– Vi kan inte tillåta att en handfull kommunistiska och radikala vänsterdomare hindrar tillämpningen av våra lagar och tar på sig de plikter som enbart tillhör USA:s president. Domare försöker ta ifrån presidenten makten att hålla vårt land säkert ... det är inte bra.

Kritiken: Går för långsamt

Trump och hans tjänstemän har främst kritiserat domare för beslut relaterade till migrationspolitiken, men även för domar som kopplas till effektiviseringsmyndigheten Doge.

Vid flera tillfällen har Trumpadministrationen framhållit att det går för långsamt att fatta beslut i olika frågor.

– Att kräva en husrannsakningsorder för att gränspatrullen ska kunna genomföra en insats mot en illegal invandrare är ett rättsligt uppror mot nationell suveränitet. Det tar dagar eller veckor att få en enda husrannsakningsorder, skrev Trumps biträdande stabschef, Stephen Miller, på X den här veckan.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen