Donald Trump: Ukraina nära häpnadsväckande besked

2025 04 28

Donald Trump påstår att Ukraina är redo att ge upp Krym.

Det säger den amerikanska presidenten i ett uttalande natten till måndagen, efter att ha träffat Ukrainas president Volodymyr Zelensky i samband med påve Franciskus begravning i Rom.

– Åh, det tror jag, svarar Trump på frågan om han tror att Zelensky är redo att “ge upp” den omtalade halvön, enligt BBC.

Raka motsatsen

Trumps utspel går tvärtemot vad Zelensky själv sagt i frågan, skriver flera medier.

I det motbud till USA:s fredsplan som Ukraina och EU har gått fram med ingår inget erkännande av Krymhalvön som ryskt, uppger Reuters.

Istället ska “territoriella frågor diskuteras och lösas efter en fullständig och ovillkorlig vapenvila”.

Förra månaden underströk Zelensky att han vägrar göra eftergifter när det gäller Krym.

– Det är en ukrainsk halvö, sade han på en pressträff i Oslo.

I fredags medgav dock den ukrainska ledaren att Ukraina inte har tillräckligt med vapen för att återta kontrollen av halvön.

Häpnadsväckande

Redan i mars uppgavs att ett erkännande av Krymregionen som ryskt kunde ingå i en amerikansk fredsplan.

Uppgifterna beskrevs som häpnadsväckande. När Ryssland annekterade Krymhalvön 2014 fördömdes aktionen av mer eller mindre hela världen, däribland USA och resten av G7-länderna samt EU.

– Vi fördömer återigen Rysslands illegala annektering av Krym och åtgärder för att destabilisera östra Ukraina. Dessa handlingar är oacceptabla och strider mot internationell lag, underströk Vita huset i ett uttalande sommaren 2014.

Pistorius: En kapitulation

USA:s utrikesminister Marco Rubio säger samtidigt att Trumpadministrationen kan överge sin roll som förhandlare om inga framsteg görs i närtid.

– Vi kan inte fortsätta att ägna tid och resurser åt denna ansträngning om den inte kommer att bära frukt, säger han till NBC.

Det amerikanska fredsförslaget kritiseras av bland annat Tysklands försvarsminister Boris Pistorius. Han menar att Ukraina är medvetet om att man kommer att behöva ge upp mark, men likställer USA:s förslag med en "kapitulation".

– De ska absolut inte gå så långt som de gör i de senaste förslaget från USA:s president, säger Pistorius enligt The Guardian.

LÄS MER: Expert befarar skräckbesked från USA: “Det här är slutet”

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen