Donald Trump: Vi har en deal

2025 01 15

Israel och Hamas är överens om en vapenvila.

På onsdagskvällen kommer besked om att parterna har nått en överenskommelse.

Detta efter över ett års intensiva strider.

Det rapporterar flera medier.

Är överens

En källa har bekräftat uppgifterna för BBC.

– Uppgörelse om eldupphör i Gaza och frisläppande av gisslan efter Qatars premiärministers möte med Hamas förhandlare och separata israeliska förhandlare på hans kontor, säger personen.

Så blir det

Avtalet, som ännu inte har tillkännagivits formellt, innehåller en inledande sexveckorsfas med eldupphör.

Det inkluderar ett gradvis tillbakadragande av israeliska styrkor från Gaza och frisläppande av gisslan som hålls av Hamas i utbyte mot palestinska fångar som hålls av Israel, säger en tjänsteman som informerats om förhandlingarna till Reuters.

Avtalet kommer efter månader av förhandlingar som förts av egyptiska och qatariska medlare, med stöd av USA, och kom till stånd strax före installationen av USA:s tillträdande president Donald Trump den 20 januari.

Har godkänt

Hamas förklarar för Reuters att dess delegation hade gett medlarna sitt godkännande för avtalet om eldupphör och återlämnande av gisslan. 

En palestinsk tjänsteman, som bad att inte bli namngiven, säger till Reuters att Hamas har gett ett muntligt godkännande till förslaget om eldupphör och återlämnande av gisslan som förhandlades i Qatar och väntade på mer information för att ge ett slutgiltigt skriftligt godkännande.

“Vi har en deal”

USA:s tillträdande president Donald Trump har tagit till appen Truth Social för att uttrycka sig.

– Vi har nått en deal för gisslan i Mellanöstern. De kommer att släppas inom kort, tack, framhåller han.

Det framgår emellertid inte om - och i sådana fall i vilken omfattning - som Trumps team har varit delaktigt i förhandlingarna.

CBS News rapporterar att en sista minuten-problematik kring Philadelphi-korridoren - en strategiskt viktig landremsa längs Gazas södra gräns mot Egypten - uppstod under den sista timmen men att detta löstes.

Detta efter en längre tids förhandlingar där många länder har varit delaktiga.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen