Donald Trump: Vi har en deal

2025 01 15

Israel och Hamas är överens om en vapenvila.

På onsdagskvällen kommer besked om att parterna har nått en överenskommelse.

Detta efter över ett års intensiva strider.

Det rapporterar flera medier.

Är överens

En källa har bekräftat uppgifterna för BBC.

– Uppgörelse om eldupphör i Gaza och frisläppande av gisslan efter Qatars premiärministers möte med Hamas förhandlare och separata israeliska förhandlare på hans kontor, säger personen.

Så blir det

Avtalet, som ännu inte har tillkännagivits formellt, innehåller en inledande sexveckorsfas med eldupphör.

Det inkluderar ett gradvis tillbakadragande av israeliska styrkor från Gaza och frisläppande av gisslan som hålls av Hamas i utbyte mot palestinska fångar som hålls av Israel, säger en tjänsteman som informerats om förhandlingarna till Reuters.

Avtalet kommer efter månader av förhandlingar som förts av egyptiska och qatariska medlare, med stöd av USA, och kom till stånd strax före installationen av USA:s tillträdande president Donald Trump den 20 januari.

Har godkänt

Hamas förklarar för Reuters att dess delegation hade gett medlarna sitt godkännande för avtalet om eldupphör och återlämnande av gisslan.

En palestinsk tjänsteman, som bad att inte bli namngiven, säger till Reuters att Hamas har gett ett muntligt godkännande till förslaget om eldupphör och återlämnande av gisslan som förhandlades i Qatar och väntade på mer information för att ge ett slutgiltigt skriftligt godkännande.

“Vi har en deal”

USA:s tillträdande president Donald Trump har tagit till appen Truth Social för att uttrycka sig.

– Vi har nått en deal för gisslan i Mellanöstern. De kommer att släppas inom kort, tack, framhåller han.

Det framgår emellertid inte om - och i sådana fall i vilken omfattning - som Trumps team har varit delaktigt i förhandlingarna.

CBS News rapporterar att en sista minuten-problematik kring Philadelphi-korridoren - en strategiskt viktig landremsa längs Gazas södra gräns mot Egypten - uppstod under den sista timmen men att detta löstes.

Detta efter en längre tids förhandlingar där många länder har varit delaktiga.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen