Drömmer inte om L i regeringen

2021 03 15

Ebba Busch (KD) klargör att det är ingen självklarhet att Liberalerna kommer att ingå i en moderatledd regering.

– Liberalerna måste först, som parti, landa i att det är en borgerlig statsminister de vill stötta. Vi går till val tillsammans med Moderaterna och det är med dem vi ämnar bilda regering. De har en ganska lång väg att gå. De ska förhandla ytterligare budgetar med Stefan Löfven och sen får man se vad deras beslut får för bäring, säger hon till SvD.

ANALYS

Ebba har en stor poäng när hon säger att L har en lång väg att gå. Partiet beslutar inte om regeringsfrågan förrän vid partirådet 28 mars och Sabunis förslag är att verka för en borgerlig regering. Det framgår inte att L med automatik ska ingå i regeringen.

Men då alla partier eftersträvar regeringsmedverkan och då opinionsläget ser ut som det gör handlar Sabunis förslag i praktiken om att bilda en M-KD-L-regering där SD blir aktivt samarbetsparti och därmed ingår i regeringsunderlaget.  

Men även om M-KD-SD-L-sidan vinner 2022 är det inte alls självklart att L ingår i regeringen. Ebbas nyckelmening i SvD-intervjun ovan är ” Vi går till val tillsammans med Moderaterna och det är med dem vi ämnar bilda regering”.

Ebba drömmer inga regeringsdrömmar om L. KD:s dröm är istället en ren M-KD-regering där SD utgör samarbetsparti och eventuellt även L. Det ger fler ministrar till M och KD och det bör understrykas att L och KD står en bra bit ifrån varandra inom tex en del sociala frågor.

I ett läge där M-KD-SD når majoritet på egen hand har man inte ens behov av L:s medverkan. Det kan dock vara bra för M-KD att binda upp L av strategiska och framtidssyftande skäl men Ebbas besked indikerar att det kan även göras med L utanför regeringen. Det skulle även frigöra L:s roll gentemot SD genom att L då inte ingår i en SD-beroende regering. Det torde även vara en vinnande väg för SD.

[forminator_poll id="1659"]

JUST NU: Upprört i Tidöpartierna – ”får inte prata”

2025 11 29

En laddad fråga väcker lokal splittring i Tidösamarbetet.

Vid årsskiftet höjs återvandringsbidraget, efter ett beslut från regeringen.

– Du som har fått uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och vill flytta tillbaka till ditt hemland eller till annat land där du har rätt att bo, kan ansöka om ett ekonomiskt stöd hos Migrationsverket, uppger regeringen.

– En ensamstående vuxen kan få max 350 000 kronor. Ett hushåll med vuxna och barn kan som mest få 600 000 kronor.

Men trots regeringens beslut råder inte total enighet bland Tidöpartierna.

Tackade nej

I samband med beslutet kring återvandringsbidraget bjöds Sveriges kommuner in för att möta regeringens nationella samordnare, för information och samtal.

Många kommuner tackade nej till inbjudan, däribland Göteborgs kommun.

– Jag kan notera att det i allra flest fall rör sig om socialdemokratiska kommunledningar. Jag tror att de gör det här för att de i realiteten vill bilda regering med två partier som vill ha en helt oreglerad invandring, sa migrationsminister Johan Forssell (M), till SVT då.

SD lyfter frågan igen

Göteborg kommuns nej fick Jörgen Fogelklou (SD), kommunalråd i kommunen, att yrka på att man ändå skulle bjuda den nationella samordnaren till Göteborg.

Förslaget fick stöd av samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna, men Liberalerna valde att motsätta sig Tidökollegorna och förslaget föll därför i omröstningen.

Och det liberala kommunalrådet Axel Darvik (L) ser inget problem med att partiet väljer att rösta på oppositionens linje.

– Nej, det tycker jag inte, därför att i grund i botten tycker jag att det här beloppet är alldeles för högt. Sedan är det upp till förvaltningar och Migrationsverket att sköta det, säger han, till GP.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Får inte prata”

Liberalernas linje möts nu av skarp kritik från de övriga Tidöpartierna.

– Yrkandet försöker någonstans förtydliga att det är okej att ha dialog. Genom att avslå det säger man tvärtom, det är det som är signalen nu: Nu får ni inte prata med statsmakterna om frivillig återvandring, säger Moderaternas Axel Josefsson, till tidningen.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Text: Redaktionen

29nov2025

Glädjebesked för 300 000 svenska hushåll – från och med måndag

2025 11 29

Många svenska villaägare drömmer om att renovera eller bygga ut.

Men ofta står krångliga bygglovsansökningar och byråkrati i vägen.

Många avstår därför, men det är också många hushåll som struntar i att ansöka om bygglov och gör slag i sak ändå.

Hela 300 000 svenskar har byggt utan bygglov, enligt en färsk undersökning från Sifo.

Men på måndag förändras reglerna och det blir fritt fram att genomföra enklare renoveringar utan krånglig byråkrati och ansökningar.

De nya reglerna

Från och med den 1 december ändras reglerna, för att förenkla för svenska hushåll.

– Otydliga regler är uppenbarligen ett hinder som gör att många pausar sina planer eller tar genvägar, säger arkitekt Audingas Sumskas, i ett uttalande.

De nya reglerna gäller för en- och tvåbostadshus och innefattar flera olika renoveringsåtgärder.

–  Att genomföra fasadändringar, som att installera takfönster eller måla, blir till exempel bygglovsfritt. Tröskeln sänks alltså rejält för många husägare, säger Audingas Sumskas.

– När fler åtgärder blir bygglovsbefriade minskar inte bara det administrativa krånglet, utan processen blir också enklare och snabbare för den som planerar att bygga.

Får konsekvenser

Många upplever bygglovsreglerna som svåra att förstå, vilket får konsekvenser för hushållen.

– Det finns också många svenskar som säkert inte ens varit medvetna om att bygglov krävs för vissa åtgärder. Men för de som avstått att göra ändringar på sin bostad är det viktigt att denna information når fram, säger Audingas Sumskas.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Siffror från undersökningen 

Här är några siffror från Sifos undersökning om svenskarnas relation till bygglov.

- 25 procent av Sveriges husägare har byggt eller övervägt att bygga utan bygglov.

- 9 procent har faktiskt byggt utan bygglov.

- 37 procent tycker att det finns för många bygglovsregler.

- 12 procent har avstått från att renovera på grund av osäkerhet kring regler.

- 26 procent av husägarna nationellt tycker att bygglovsreglerna är svåra att förstå. Högst andel är det i Stockholm.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen