Drömmer inte om L i regeringen

2021 03 15

Ebba Busch (KD) klargör att det är ingen självklarhet att Liberalerna kommer att ingå i en moderatledd regering.

– Liberalerna måste först, som parti, landa i att det är en borgerlig statsminister de vill stötta. Vi går till val tillsammans med Moderaterna och det är med dem vi ämnar bilda regering. De har en ganska lång väg att gå. De ska förhandla ytterligare budgetar med Stefan Löfven och sen får man se vad deras beslut får för bäring, säger hon till SvD.

ANALYS

Ebba har en stor poäng när hon säger att L har en lång väg att gå. Partiet beslutar inte om regeringsfrågan förrän vid partirådet 28 mars och Sabunis förslag är att verka för en borgerlig regering. Det framgår inte att L med automatik ska ingå i regeringen.

Men då alla partier eftersträvar regeringsmedverkan och då opinionsläget ser ut som det gör handlar Sabunis förslag i praktiken om att bilda en M-KD-L-regering där SD blir aktivt samarbetsparti och därmed ingår i regeringsunderlaget.

Men även om M-KD-SD-L-sidan vinner 2022 är det inte alls självklart att L ingår i regeringen. Ebbas nyckelmening i SvD-intervjun ovan är ” Vi går till val tillsammans med Moderaterna och det är med dem vi ämnar bilda regering”.

Ebba drömmer inga regeringsdrömmar om L. KD:s dröm är istället en ren M-KD-regering där SD utgör samarbetsparti och eventuellt även L. Det ger fler ministrar till M och KD och det bör understrykas att L och KD står en bra bit ifrån varandra inom tex en del sociala frågor.

I ett läge där M-KD-SD når majoritet på egen hand har man inte ens behov av L:s medverkan. Det kan dock vara bra för M-KD att binda upp L av strategiska och framtidssyftande skäl men Ebbas besked indikerar att det kan även göras med L utanför regeringen. Det skulle även frigöra L:s roll gentemot SD genom att L då inte ingår i en SD-beroende regering. Det torde även vara en vinnande väg för SD.

[forminator_poll id="1659"]

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen