Dyr bensin: då vänder drivmedelspriserna nedåt igen

2023 08 29

Idag kom beskedet att dieselpriset skenar ytterligare – och är nu uppe på 25,26 kronor litern vid bemannade stationer.

Det är årets högsta notering.

Kraftiga prisökningar sker även för bensin som i fredags steg med 35 öre per liter och landade på 21,74 kronor – även det årets högsta prislapp.

Ingen sänkning i närtid

Och det kommer fler dåliga nyheter för bilägare vars ekonomi drabbas hårt av drivmedelspriserna.

Få faktorer pekar på en förändring.

– Så länge vi har ett krig i Europa så kommer både bensin- och dieselmarknaden att se fortsatt skakig ut, säger Drivkraft Sveriges vd Jessica Alenius till Dagens Nyheter.

Två faktorer

Det finns två orsaker som i synnerhet driver prisökningen.

En av dem är ökad efterfrågan på olja, den andra är att utbudet samtidigt minskar på grund av att Ryssland och Saudiarabien fattat beslut om att minska produktionen ytterligare till och med hela september ut.

Det i kombination med en rekordlåg krona, då man handlar olja i dollar, påverkar drivmedelspriserna här i Sverige.

Först efter årsskiftet

Jessica Alenius är noga med att betona att Drivkraft Sverige inte gör några officiella prognoser.

Mycket tyder dock på att det kommer att dröja till början av nästa år innan bensin- och dieselpriset minskar igen, eftersom det är då den sänkta reduktionsplikten träder i kraft.

– Det ger betydelse för priset nedåt, men hur stor effekten blir vet ingen, säger vd:n.

Sänks med sex procent

Efter en lång tid av förhandlingar, och hot om regeringskris, enades till slut regeringspartierna och Sverigedemokraterna om att inblandningen av biodrivmedel i diesel och bensin sänks till sex procent.

Enligt partiernas beräkningar ska det innebära en sänkning av priset med 5,50 kronor per liter diesel under 2023.

Just Drivkraft Sverige är en av flera aktörer som kritiserat beslutet.

– Att kraftigt sänka reduktionsplikten under åren 2024-2026 och därefter slopa de redan fastslagna nivåerna för 2027-2030 skapar stor oreda och osäkerhet för drivmedelsbranschen och hela näringslivet i stort, säger Anders Norén, hållbarhetschef på Drivkraft Sverige, i ett uttalande.

"Beaktar inte långsiktigheten"

Anders Norén tillägger:

–Det leder till en ökad risk för redan gjorda och planerade investeringar. Förslaget beaktar inte drivmedelsbranschens behov av långsiktighet och det industripolitiska perspektivet saknas helt.

Även Transportstyrelsen har motsatt sig regeringens och SD:s förslag, enligt Sveriges Radio.

LÄS MER: Bensinmack inför särskilt tvång – annars får man inte tanka

Foto: E. Maclean

Text: Redaktionen

JUST NU: Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen