EBBA BUSCH (KD): Ångrar sig – medger misstag

2022 04 05

Kristdemokraterna med Ebba Busch i spetsen ångrar sig och ger nu sitt stöd till Miljöpartiets linje.

Det gäller den heta frågan om att stoppa svensk import av rysk olja och gas vilket ger pengar till Rysslands brutala krig och massmord i Ukraina.

Bara MP och V sa ja

Samma dag som Ukrainas president Volodymyr Zelensky talade inför Sveriges riksdag gick Miljöpartiet ut med ett förslag om att Sverige ska stoppa all import av rysk energi – men bara Vänsterpartiet gav sitt stöd till Miljöpartiet.

Alla andra partier inklusive Kristdemokraterna röstade nej.

Litauen har gått före

I samband med Zelenskys tal i riksdagen sa Ebba Busch att hon var positiv till att stoppa rysk olja och gas men vid omröstningen röstade ändå KD:s ledamöter nej.

Flera borgerliga partier framhöll att man borde samordna inom EU men sedan dess har Litauen gått före och stoppat all import av rysk gas.

KD ändrar sig

Och nu kommer ett nytt besked från Kristdemokraterna.

– Det var ett misstag att inte stödja förslaget. Vi borde ha stöttat Miljöpartiets initiativ, säger Ebba Busch (KD) till SvD.

Hon förklarar att Miljöpartiet gav muntliga motiveringar till sitt förslag som KD inte nappade på.

Vi gjorde fel säger Ebba Busch

Men nu understryker Ebba Busch att KD inte borde ha hakat upp sig på MP:s muntliga uttalanden utan istället röstat ja till MP-förslaget.

– Det var ett misstag, vi gjorde fel. Och vi kommer att göra annorlunda om tillfälle ges och vi tittar just nu på att bistå ett sådant initiativ, säger hon.

S-regeringen vill avvakta

Precis som när det gäller fartygsblockad i svenska hamnar och utvisning av ryska diplomater har Sveriges regering försökt undvika att ta ställning och istället inväntat EU-initiativ även i frågan om importstopp av rysk olja och gas.

Men gällande utvisning har diplomater har en rad EU-länder gått före och idag bestämde sig även Sverige för att utvisa tre ryska diplomater.

Sågas av Busch (KD)

Socialdemokraternas inställning att avvakta med svenskt importstopp gällande rysk olja och gas och istället försöka invänta en gemensam inriktning från EU sågas av Ebba Busch (KD).

– Jag har aldrig sett behovet av enighet när det kommer till just olja och gas, säger Ebba Busch till SvD och betonar att hon vill försvåra den ryska regimens möjlighet att föra krig.

MP hyllar Ebba Busch

Miljöpartiet lovordar Ebba Buschs nya inriktning.

– Jag tycker att det visar på integritet att man kan erkänna sina misstag och säga att man faktiskt agerade fel och också sen kan göra om och göra rätt, säger MP-ledaren Per Bolund till tidningen.

Nytt försök av MP

Nu går Miljöpartiet fram med ett nytt försök att stoppa svensk import av rysk olja och gas.

– Vi har ett moraliskt ansvar att agera. Jag skulle vilja se det parti som efter de fruktansvärda bilderna från Bucha säger till sina väljare att man inte tänker skärpa sanktionerna mot Ryssland, säger Per Bolund (MP) till Aftonbladet.

ANALYS

Det råder ingen som helst tvekan om att Rysslands diktator Vladimir Putins främsta inkomstkälla till kriget är försäljningen av rysk olja och gas. För att Europas och omvärldens sanktioner verkligen ska bita på den ryska regimen måste importstopp införas på olja och gas.

USA och Litauen har redan agerat - och resten av den fria världen kommer att agera framöver. Det är bara en fråga om när i tiden det sker.

Tecken på styrka

Det är bättre att vara tidigt ute än sent ute om man ska kunna hjälpa Ukraina. 

Att politiker ändrar sig är ett tecken på styrka och sannolikt kommer flera svenska partier att göra som Kristdemokraterna och ändra sig.

En majoritet kan ligga runt hörnet.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen