EBBA BUSH: Enormt underbetyg att ett parti som har rötter i nazismen kom in

2022 02 01

Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush uttalar sig nu om känslorna hon hade när hon inledde samarbetet med SD.

2019 bjöd Bush in Jimmie Åkesson till ett lunchsamtal. Nu berättar hon närmare för DN kring funderingarna inför den dialogen.

Samarbetet

Nu har KD och SD kommit så långt att de samarbetar inför valet. Konflikterna av detta har blivit att några av medlemmarna har lämnat partiet.

Många nya medlemmar

– Jag tycker att det i bland målas upp som om det är jag i ensamt majestät som har stått för inriktningen, men vi är ju en stolt folkrörelse. Jag beklagar att vi har mist några medlemmar, men det har också strömmat till väldigt många medlemmar.

Enormt underbetyg

"Köttbullelunchen" mellan KD:s och SD:s partiledare fick stor uppmärksamhet. Nu berättar Ebba Bush mer kring första samtalet.

– Det är ju inte en lätt fråga utifrån att vi är ett värderingsdrivet parti. Vi grundades som en motrörelse till nazismen, och jag ser det som ett enormt underbetyg att ett parti som ändå har rötter i nazismen, och kopplingar till nazismen in på 90-talet i Sverige, kom in i riksdagen, säger hon.

Drabbades av ”verkligheten”

Innan lunchsamtalet övervägde först partiledaren sin ståndpunkt att vägra en dialog med SD, och sedan drabbades Bush av vad hon kallar ”verkligheten”, rapporterar DN. Alliansen försvann tillsammans med det främsta genomslaget för deras politik, så det var tvunget att ske en förändring.

Nöjd med samarbetet

Trots att samarbetet inte var partiledarens förstaval känner hon sig nöjd över resultatet.

–Jag tycker att alla de som undrar om vi inte är på väg mot ett sluttande plan när man sätter sig ner och pratar med Sverigedemokraterna ska titta på vad det har blivit! Jag är väldigt nöjd med den förhandlingen vi gjorde i höstas, säger Ebba Busch och nämner ökat gåvoskatteavdrag, sänkt drivmedelsskatt och steg mot en nationell vårdförmedling.

Men Bush har slutat älta

När frågan kommer upp kring hur hon hanterar SD-frågan idag, betonar hon att hon släppt det hela.

– Jag skulle vilja säga att jag har slutat älta det i dag.

Foto: Ebba Busch FB, Instagram

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)