EBBA BUSH: Enormt underbetyg att ett parti som har rötter i nazismen kom in

2022 02 01

Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush uttalar sig nu om känslorna hon hade när hon inledde samarbetet med SD.

2019 bjöd Bush in Jimmie Åkesson till ett lunchsamtal. Nu berättar hon närmare för DN kring funderingarna inför den dialogen.

Samarbetet

Nu har KD och SD kommit så långt att de samarbetar inför valet. Konflikterna av detta har blivit att några av medlemmarna har lämnat partiet.

Många nya medlemmar

– Jag tycker att det i bland målas upp som om det är jag i ensamt majestät som har stått för inriktningen, men vi är ju en stolt folkrörelse. Jag beklagar att vi har mist några medlemmar, men det har också strömmat till väldigt många medlemmar.

Enormt underbetyg

"Köttbullelunchen" mellan KD:s och SD:s partiledare fick stor uppmärksamhet. Nu berättar Ebba Bush mer kring första samtalet.

– Det är ju inte en lätt fråga utifrån att vi är ett värderingsdrivet parti. Vi grundades som en motrörelse till nazismen, och jag ser det som ett enormt underbetyg att ett parti som ändå har rötter i nazismen, och kopplingar till nazismen in på 90-talet i Sverige, kom in i riksdagen, säger hon.

Drabbades av ”verkligheten”

Innan lunchsamtalet övervägde först partiledaren sin ståndpunkt att vägra en dialog med SD, och sedan drabbades Bush av vad hon kallar ”verkligheten”, rapporterar DN. Alliansen försvann tillsammans med det främsta genomslaget för deras politik, så det var tvunget att ske en förändring.

Nöjd med samarbetet

Trots att samarbetet inte var partiledarens förstaval känner hon sig nöjd över resultatet.

–Jag tycker att alla de som undrar om vi inte är på väg mot ett sluttande plan när man sätter sig ner och pratar med Sverigedemokraterna ska titta på vad det har blivit! Jag är väldigt nöjd med den förhandlingen vi gjorde i höstas, säger Ebba Busch och nämner ökat gåvoskatteavdrag, sänkt drivmedelsskatt och steg mot en nationell vårdförmedling.

Men Bush har slutat älta

När frågan kommer upp kring hur hon hanterar SD-frågan idag, betonar hon att hon släppt det hela.

– Jag skulle vilja säga att jag har slutat älta det i dag.

Foto: Ebba Busch FB, Instagram

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen