EBBA BUSH: Enormt underbetyg att ett parti som har rötter i nazismen kom in

2022 02 01

Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush uttalar sig nu om känslorna hon hade när hon inledde samarbetet med SD.

2019 bjöd Bush in Jimmie Åkesson till ett lunchsamtal. Nu berättar hon närmare för DN kring funderingarna inför den dialogen.

Samarbetet

Nu har KD och SD kommit så långt att de samarbetar inför valet. Konflikterna av detta har blivit att några av medlemmarna har lämnat partiet.

Många nya medlemmar

– Jag tycker att det i bland målas upp som om det är jag i ensamt majestät som har stått för inriktningen, men vi är ju en stolt folkrörelse. Jag beklagar att vi har mist några medlemmar, men det har också strömmat till väldigt många medlemmar.

Enormt underbetyg

"Köttbullelunchen" mellan KD:s och SD:s partiledare fick stor uppmärksamhet. Nu berättar Ebba Bush mer kring första samtalet.

– Det är ju inte en lätt fråga utifrån att vi är ett värderingsdrivet parti. Vi grundades som en motrörelse till nazismen, och jag ser det som ett enormt underbetyg att ett parti som ändå har rötter i nazismen, och kopplingar till nazismen in på 90-talet i Sverige, kom in i riksdagen, säger hon.

Drabbades av ”verkligheten”

Innan lunchsamtalet övervägde först partiledaren sin ståndpunkt att vägra en dialog med SD, och sedan drabbades Bush av vad hon kallar ”verkligheten”, rapporterar DN. Alliansen försvann tillsammans med det främsta genomslaget för deras politik, så det var tvunget att ske en förändring.

Nöjd med samarbetet

Trots att samarbetet inte var partiledarens förstaval känner hon sig nöjd över resultatet.

–Jag tycker att alla de som undrar om vi inte är på väg mot ett sluttande plan när man sätter sig ner och pratar med Sverigedemokraterna ska titta på vad det har blivit! Jag är väldigt nöjd med den förhandlingen vi gjorde i höstas, säger Ebba Busch och nämner ökat gåvoskatteavdrag, sänkt drivmedelsskatt och steg mot en nationell vårdförmedling.

Men Bush har slutat älta

När frågan kommer upp kring hur hon hanterar SD-frågan idag, betonar hon att hon släppt det hela.

– Jag skulle vilja säga att jag har slutat älta det i dag.

Foto: Ebba Busch FB, Instagram

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen