EBBA BUSH: Enormt underbetyg att ett parti som har rötter i nazismen kom in

2022 02 01

Kristdemokraternas partiledare Ebba Bush uttalar sig nu om känslorna hon hade när hon inledde samarbetet med SD. 

2019 bjöd Bush in Jimmie Åkesson till ett lunchsamtal. Nu berättar hon närmare för DN kring funderingarna inför den dialogen. 

Samarbetet

Nu har KD och SD kommit så långt att de samarbetar inför valet. Konflikterna av detta har blivit att några av medlemmarna har lämnat partiet.

Många nya medlemmar

– Jag tycker att det i bland målas upp som om det är jag i ensamt majestät som har stått för inriktningen, men vi är ju en stolt folkrörelse. Jag beklagar att vi har mist några medlemmar, men det har också strömmat till väldigt många medlemmar.

Enormt underbetyg

"Köttbullelunchen" mellan KD:s och SD:s partiledare fick stor uppmärksamhet. Nu berättar Ebba Bush mer kring första samtalet. 

– Det är ju inte en lätt fråga utifrån att vi är ett värderingsdrivet parti. Vi grundades som en motrörelse till nazismen, och jag ser det som ett enormt underbetyg att ett parti som ändå har rötter i nazismen, och kopplingar till nazismen in på 90-talet i Sverige, kom in i riksdagen, säger hon.

Drabbades av ”verkligheten”

Innan lunchsamtalet övervägde först partiledaren sin ståndpunkt att vägra en dialog med SD, och sedan drabbades Bush av vad hon kallar ”verkligheten”, rapporterar DN. Alliansen försvann tillsammans med det främsta genomslaget för deras politik, så det var tvunget att ske en förändring.

Nöjd med samarbetet

Trots att samarbetet inte var partiledarens förstaval känner hon sig nöjd över resultatet.

–Jag tycker att alla de som undrar om vi inte är på väg mot ett sluttande plan när man sätter sig ner och pratar med Sverigedemokraterna ska titta på vad det har blivit! Jag är väldigt nöjd med den förhandlingen vi gjorde i höstas, säger Ebba Busch och nämner ökat gåvoskatteavdrag, sänkt drivmedelsskatt och steg mot en nationell vårdförmedling.    

Men Bush har slutat älta

När frågan kommer upp kring hur hon hanterar SD-frågan idag, betonar hon att hon släppt det hela.

– Jag skulle vilja säga att jag har slutat älta det i dag.

Foto: Ebba Busch FB, Instagram

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen