EFTER DÖDSDOMEN: Glädjande besked från Dolph Lundgren

2024 11 27

2015 diagnostiserades skådespelaren Dolph Lundgren med njurcancer.

Fem år senare visade en ny undersökning att cancern spridit sig.

– Då började jag förstå att detta var allvarligt – och jag blev rädd. En operation planerades men tumören växte för snabbt - den var redan stor som en liten citron, berättade skådespelaren för Cancerfonden.

Drygt ett år senare kom nästa besked från läkarna.

Lundgren informerades om att han hade högst 2-3 år kvar att leva.

– Jag såg tillbaka på mitt liv och tänkte att jag har haft ett bra liv, ett fantastiskt liv. Jag var inte bitter men jag tyckte synd om mina barn, min fästmö och andra människor runtomkring mig, framhöll Hollywoodstjärnan, som bland annat är känd för sin roll som Ivan Drago i Rocky IV.

Glädjebeskedet: Är cancerfri

Trots dödsdomen vände sig Lundgren till en ny läkare. Doktorn föreslog att han skulle börja behandla njurcancern som det vore lungcancer, eftersom en genförändring som är vanligare hos lungcancerpatienter upptäcktes.

Behandlingen blev en succé.

I januari uppgav Lundgren att tumörerna krympt med cirka 90 procent.

Nu går skådespelaren ut med ännu ett glädjebesked: Han är cancerfri.

– Äntligen fri från cancer. Jag känner tacksamhet och glädje inför en ljus framtid. Tack så mycket för allt stöd, skriver han på Instagram.

I en video berättar Lundgren att en läkare ska ta bort den sista döda tumören.

– Det har varit en svår resa. Jag har lärt mig att leva i nuet och njuta av livet.

Fakta njurcancer

- De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år.

- Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker.

- Orsaken till njurcancer är inte klarlagd men rökning, övervikt och fetma ökar risken.

- Det finns flera olika former av njurcancer och den vanligaste kallas klarcellig njurcancer. Ofta har man inga symtom och sjukdomen upptäcks av en slump.

Källa: Cancerfonden

Foto: Skärmdump Instagram resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen