EFTER KRISMÖTET: Regeringen ändrar sig inte

2022 03 08

Partiledningen hade ett sent möte på måndagskvällen. Beskedet är tydligt. Socialdemokraterna säger fortfarande nej till Nato.

– Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras, säger finansminister Mikael Damberg (S) till Expressen efter partiledningens extrainsatta möte.

Diskussionskaraktär

Mötet på partihögkvarteret på Sveavägen 68 i Stockholm pågick i två timmar. När finansminister Mikael Damberg efteråt mötte en samlad mediakår konstaterade han krasst att partiet inte fattat några nya beslut.

– Det här är det första mötet i verkställande utskottet efter Rysslands invasion av Ukraina. Vi har inte fattat några beslut i kväll, det var ett möte av diskussionskaraktär, säger han.

Skifte i opinionen

Mötet anordnades efter att nya opinionsundersökningar visat att stödet för ett medlemskap i Nato växer hos svenska folket. En underökning från Demoskop från föregående vecka visat att mer än varannan svensk säger ja till ett medlemskap i militäralliansen.

Samtidigt gör rapporter inifrån Socialdemokraterna gällande att flera tunga namn inom partiet är på väg att ändra uppfattning om Nato.

Finland fattar egna beslut

Men än så länge säger S alltså nej till ett svenskt medlemskap. Även om grannlandet Finland skulle ansluta, enligt Damberg, som framhäver att varje land får fatta sina egna beslut.

– Däremot har Finland och Sverige en unik relation och ett unikt samarbetet, säger han enligt TT.

Samarbetar med Nato

Sverige har i dag ett omfattande samarbete med Nato. Men samarbetet innebär ej att militäralliansen är skyldiga att agera om Sverige skulle attackeras av främmande makt. Trots detta framhäver Mikael Damberg att Sverige kan få hjälp.

Kommer att stötta Sverige

– Sverige är militärt alliansfria, däremot har vi väldigt goda samarbeten och det är flera länder som förklarat att de kommer stötta Sverige i händelse av kris, till exempel Storbritannien, säger han till Expressen.

Damberg syftar på ett uttalande från den brittiske försvarsministern Ben Wallace, som framhävde att Sverige kan räkna med Storbritanniens hjälp om Sverige utsätts för ryska aggressiva handlingar.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen