EFTER KRISMÖTET: Regeringen ändrar sig inte

2022 03 08

Partiledningen hade ett sent möte på måndagskvällen. Beskedet är tydligt. Socialdemokraterna säger fortfarande nej till Nato.

– Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras, säger finansminister Mikael Damberg (S) till Expressen efter partiledningens extrainsatta möte.

Diskussionskaraktär

Mötet på partihögkvarteret på Sveavägen 68 i Stockholm pågick i två timmar. När finansminister Mikael Damberg efteråt mötte en samlad mediakår konstaterade han krasst att partiet inte fattat några nya beslut.

– Det här är det första mötet i verkställande utskottet efter Rysslands invasion av Ukraina. Vi har inte fattat några beslut i kväll, det var ett möte av diskussionskaraktär, säger han.

Skifte i opinionen

Mötet anordnades efter att nya opinionsundersökningar visat att stödet för ett medlemskap i Nato växer hos svenska folket. En underökning från Demoskop från föregående vecka visat att mer än varannan svensk säger ja till ett medlemskap i militäralliansen.

Samtidigt gör rapporter inifrån Socialdemokraterna gällande att flera tunga namn inom partiet är på väg att ändra uppfattning om Nato.

Finland fattar egna beslut

Men än så länge säger S alltså nej till ett svenskt medlemskap. Även om grannlandet Finland skulle ansluta, enligt Damberg, som framhäver att varje land får fatta sina egna beslut.

– Däremot har Finland och Sverige en unik relation och ett unikt samarbetet, säger han enligt TT.

Samarbetar med Nato

Sverige har i dag ett omfattande samarbete med Nato. Men samarbetet innebär ej att militäralliansen är skyldiga att agera om Sverige skulle attackeras av främmande makt. Trots detta framhäver Mikael Damberg att Sverige kan få hjälp.

Kommer att stötta Sverige

– Sverige är militärt alliansfria, däremot har vi väldigt goda samarbeten och det är flera länder som förklarat att de kommer stötta Sverige i händelse av kris, till exempel Storbritannien, säger han till Expressen.

Damberg syftar på ett uttalande från den brittiske försvarsministern Ben Wallace, som framhävde att Sverige kan räkna med Storbritanniens hjälp om Sverige utsätts för ryska aggressiva handlingar.

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen