EFTER KRISMÖTET: Regeringen ändrar sig inte

2022 03 08

– Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras, säger finansminister Mikael Damberg (S) till Expressen efter partiledningens extrainsatta möte.

Diskussionskaraktär

Mötet på partihögkvarteret på Sveavägen 68 i Stockholm pågick i två timmar. När finansminister Mikael Damberg efteråt mötte en samlad mediakår konstaterade han krasst att partiet inte fattat några nya beslut.

– Det här är det första mötet i verkställande utskottet efter Rysslands invasion av Ukraina. Vi har inte fattat några beslut i kväll, det var ett möte av diskussionskaraktär, säger han.

Skifte i opinionen

Mötet anordnades efter att nya opinionsundersökningar visat att stödet för ett medlemskap i Nato växer hos svenska folket. En underökning från Demoskop från föregående vecka visat att mer än varannan svensk säger ja till ett medlemskap i militäralliansen.

Samtidigt gör rapporter inifrån Socialdemokraterna gällande att flera tunga namn inom partiet är på väg att ändra uppfattning om Nato.

Finland fattar egna beslut

Men än så länge säger S alltså nej till ett svenskt medlemskap. Även om grannlandet Finland skulle ansluta, enligt Damberg, som framhäver att varje land får fatta sina egna beslut.

– Däremot har Finland och Sverige en unik relation och ett unikt samarbetet, säger han enligt TT.

Samarbetar med Nato

Sverige har i dag ett omfattande samarbete med Nato. Men samarbetet innebär ej att militäralliansen är skyldiga att agera om Sverige skulle attackeras av främmande makt. Trots detta framhäver Mikael Damberg att Sverige kan få hjälp.

Kommer att stötta Sverige

– Sverige är militärt alliansfria, däremot har vi väldigt goda samarbeten och det är flera länder som förklarat att de kommer stötta Sverige i händelse av kris, till exempel Storbritannien, säger han till Expressen.

Damberg syftar på ett uttalande från den brittiske försvarsministern Ben Wallace, som framhävde att Sverige kan räkna med Storbritanniens hjälp om Sverige utsätts för ryska aggressiva handlingar.

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen