Efter nya bombningarna – statsministern tar Natoland i försvar

2022 11 24

Ulf Kristersson (M) förklarar varför regeringen inte kritiserat Turkiets bombningar.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi riktade idag uppmärksamhet mot statsministern under riksdagens frågestund.

Hon undrade varför han inte riktat kritik mot Turkiets nya bombningar i Syrien, uppger Aftonbladet.

– Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, svarade Kristersson.

“Utsätts för terrorattacker”

Under söndagen inledde Turkiet en ny offensiv mot kurdiska mål i Syrien och Irak.

De turkiska flygattackerna dödade ett trettiotal människor och kommer dagar efter att Turkiet pekat ut PKK och PYD som ansvariga för terrordådet i Istanbul, uppger SVT.

– Den handlar å ena sidan om kampen mot IS och samtidigt om att erkänna att Turkiet är ett land som utsätts för terrorattacker och där vi också konstaterar att Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, sade Kristersson.

Anklagelserna tillbakavisas

Turkiets anklagelser om att de kurdiska organisationerna PKK och PYD skulle ligga bakom terrordådet har tillbakavisats från kurdiskt håll.

Det kurdiska paraplyorganet KCK menar att Turkiet använt dådet i Istanbul för att rättfärdiga en invasion av norra Syrien.

Organisationen PKK är terrorstämplat av såväl Turkiet som USA och EU.

Ingått ett avtal

Märta Stenevi (MP) anklagade Kristersson för att vara för vänlig gällande relationerna med Turkiet.

Kristersson förklarade som svar att Sverige ingått i ett avtal som främjar Turkiets vilja att acceptera Sveriges Natoansökan.

– Och där har vi konstaterat att Sverige ska inte vara en plats där människor, som på olika sätt är med och finansierar terrorism eller terrornära verksamhet, finner en fristad bara för att deras aktiviteter inte riktar sig mot Sverige utan mot Turkiet, sade statsministern. 

“Vill garantera säkerheten”

Turkiets försvarsminister Hulusi Akar menar att ambitionen med anfallen är att bland annat garantera säkerheten för Turkiets 85 miljoner invånare, rapporterar SVT.

Han understryker även att Turkiet kommer att “besvara varje lömsk attack” som riktas mot landet.

Turkiet har bekräftat flyganfall mot baser som tillhör Kurdistans arbetarparti (PKK) och Folkets försvarsenheter (YPG).

Foto: N. Andersson

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

30nov2025

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen