Efter nya bombningarna – statsministern tar Natoland i försvar

2022 11 24

Ulf Kristersson (M) förklarar varför regeringen inte kritiserat Turkiets bombningar.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi riktade idag uppmärksamhet mot statsministern under riksdagens frågestund.

Hon undrade varför han inte riktat kritik mot Turkiets nya bombningar i Syrien, uppger Aftonbladet.

Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, svarade Kristersson.

“Utsätts för terrorattacker”

Under söndagen inledde Turkiet en ny offensiv mot kurdiska mål i Syrien och Irak.

De turkiska flygattackerna dödade ett trettiotal människor och kommer dagar efter att Turkiet pekat ut PKK och PYD som ansvariga för terrordådet i Istanbul, uppger SVT.

Den handlar å ena sidan om kampen mot IS och samtidigt om att erkänna att Turkiet är ett land som utsätts för terrorattacker och där vi också konstaterar att Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, sade Kristersson.

Anklagelserna tillbakavisas

Turkiets anklagelser om att de kurdiska organisationerna PKK och PYD skulle ligga bakom terrordådet har tillbakavisats från kurdiskt håll.

Det kurdiska paraplyorganet KCK menar att Turkiet använt dådet i Istanbul för att rättfärdiga en invasion av norra Syrien.

Organisationen PKK är terrorstämplat av såväl Turkiet som USA och EU.

Ingått ett avtal

Märta Stenevi (MP) anklagade Kristersson för att vara för vänlig gällande relationerna med Turkiet.

Kristersson förklarade som svar att Sverige ingått i ett avtal som främjar Turkiets vilja att acceptera Sveriges Natoansökan.

Och där har vi konstaterat att Sverige ska inte vara en plats där människor, som på olika sätt är med och finansierar terrorism eller terrornära verksamhet, finner en fristad bara för att deras aktiviteter inte riktar sig mot Sverige utan mot Turkiet, sade statsministern. 

“Vill garantera säkerheten”

Turkiets försvarsminister Hulusi Akar menar att ambitionen med anfallen är att bland annat garantera säkerheten för Turkiets 85 miljoner invånare, rapporterar SVT.

Han understryker även att Turkiet kommer att “besvara varje lömsk attack” som riktas mot landet.

Turkiet har bekräftat flyganfall mot baser som tillhör Kurdistans arbetarparti (PKK) och Folkets försvarsenheter (YPG).

Foto: N. Andersson

Text: Redaktionen


25 november 2025

UPPGIFTER: Ukrainas pulsåder “faller inom 12 månader”

2025 11 25

Den symboliskt viktiga regionen Donetsk kan vara förlorad för Ukraina.

Enligt representanter från den amerikanska militären kan den östra regionen ha gått förlorad till Ryssland inom ett år.

Bedömningen ska ha gjorts under ett besök i huvudstaden Kyiv förra veckan, uppger RBC-Ukraine.

– De tror att de närmaste månaderna kommer att bli kritiska för oss, att vi kommer att förlora Donetsk inom tolv månader, och att det kommer att ske ännu snabbare om de avbryter allt stöd, säger en anonym källa till nyhetssajten.

Planen: demilitariserad zon

Donetsk har under en längre tid varit hjärtat i Ukrainas tungindustri och kolgruvor. Staden har till stor del varit motorn för ekonomin går kol och stål pumpats in i resten av Ukrainas industri och försett hela landet med energi och resurser

Regionen ligger strategiskt i östra Ukraina och har haft en funktion som ett nav för transport och logistik.

Enligt den 28-punktersplan som enligt uppgift förra veckan lades fram av USA ska Donetskregionen bli en neutral demilitariserad buffertzon under rysk kontroll.

LÄS MER: Ryskt flygplansbolag attackerat

"Enorm kostnad för Ryssland"

Enligt AFP kontrollerar Ryssland idag 81 procent av Donetsk. Framstegen har dock varit långsamma och Vladimir Putin har behövt betala ett högt pris. 

Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant i Norge, menar att prognosen är osäker. Det skulle dessutom vara en brutal kostnad för Ryssland om man försöker ta över Donetsk med militära medel.

Hittills har Kreml förlorat 332 000 ryska soldater bara i år, enligt en uppskattning från Storbritanniens underrättelsetjänst.

– Det blir en enorm kostnad för Ryssland om de måste ta området militärt – de kommer att lida katastrofala förluster i processen. Därför blir det ett mycket svagare Ryssland om de tar Donetsk om ett år än om området avstår frivilligt idag, säger Arne Bård Dalhaug till Dagbladet.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Foto: Foto President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 november 2025

Vulkan vaknar efter 12 000 år – askmoln stiger 14 000 meter

2025 11 25

Vulkanen Hayli Gubbi har haft ett utbrott för första gången på 12 000 år.

Ett 14 kilometer högt askmoln som stiger mot himlen som följd.

Vulkanen ligger i Etiopien nära den eritreanska gränsen och utbrottet varade i flera timmar under söndagen, rapporterar The Guardian.

Det gigantiska askmolnet har färdats över Röda havet mot Jemen och Oman och har under tisdagen till och med nått hela vägen till Indien.

– Många byar är täckta av aska och som en konsekvens har djuren knappt något att äta, säger den lokala tjänstemannen Mohammed Seid till den brittiska tidningen.

Flyg ställs in till Europa

Inga dödsfall har hittills bekräftats som följd av det ovanliga vulkanubrottet.

Däremot har myndigheterna i Indien satt flygverksamheten i högsta beredskap och utfärdat varningar till ett flertal flygbolag. Hittills har planerade flyg bland annat mellan Delhi och Amsterdam ställts in. Andra har försenats och vissa har omdirigerats, enligt indiska Economic Times.

–  Myndigheterna övervakar noga askmolnet när det rör sig mot norra Indien, inklusive luftrummet ovanför Delhi och Jaipur, skriver tidningen.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

"Kändes som en bomb"

Hayli Gubb sträcker sig 500 meter över havet. Vulkanen i ligger i Afarregionen som regelbundet drabbas av jordbävningar. Lokalinvånaren Ahmed Abdela beskrev utbrottet som en chockvåg.

– Det kändes som om en plötslig bomb hade kastats ut med rök och aska, säger han till The Guardian.

Utbrottet är det första noterade någonsin i Hayli Gubbi.

Enligt Smithsonian Institutions globala vulkanprogram har den etiopiska vulkanen inte haft något känt utbrott under det som kallas för holocen, det vill säga den nuvarande geologiska epoken som började efter förra istiden för knappt 12 000 år sedan.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Arkivfoto: Y Ginsu

Text: Redaktionen