Efter nya bombningarna – statsministern tar Natoland i försvar

2022 11 24

Ulf Kristersson (M) förklarar varför regeringen inte kritiserat Turkiets bombningar.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi riktade idag uppmärksamhet mot statsministern under riksdagens frågestund.

Hon undrade varför han inte riktat kritik mot Turkiets nya bombningar i Syrien, uppger Aftonbladet.

– Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, svarade Kristersson.

“Utsätts för terrorattacker”

Under söndagen inledde Turkiet en ny offensiv mot kurdiska mål i Syrien och Irak.

De turkiska flygattackerna dödade ett trettiotal människor och kommer dagar efter att Turkiet pekat ut PKK och PYD som ansvariga för terrordådet i Istanbul, uppger SVT.

– Den handlar å ena sidan om kampen mot IS och samtidigt om att erkänna att Turkiet är ett land som utsätts för terrorattacker och där vi också konstaterar att Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, sade Kristersson.

Anklagelserna tillbakavisas

Turkiets anklagelser om att de kurdiska organisationerna PKK och PYD skulle ligga bakom terrordådet har tillbakavisats från kurdiskt håll.

Det kurdiska paraplyorganet KCK menar att Turkiet använt dådet i Istanbul för att rättfärdiga en invasion av norra Syrien.

Organisationen PKK är terrorstämplat av såväl Turkiet som USA och EU.

Ingått ett avtal

Märta Stenevi (MP) anklagade Kristersson för att vara för vänlig gällande relationerna med Turkiet.

Kristersson förklarade som svar att Sverige ingått i ett avtal som främjar Turkiets vilja att acceptera Sveriges Natoansökan.

– Och där har vi konstaterat att Sverige ska inte vara en plats där människor, som på olika sätt är med och finansierar terrorism eller terrornära verksamhet, finner en fristad bara för att deras aktiviteter inte riktar sig mot Sverige utan mot Turkiet, sade statsministern.

“Vill garantera säkerheten”

Turkiets försvarsminister Hulusi Akar menar att ambitionen med anfallen är att bland annat garantera säkerheten för Turkiets 85 miljoner invånare, rapporterar SVT.

Han understryker även att Turkiet kommer att “besvara varje lömsk attack” som riktas mot landet.

Turkiet har bekräftat flyganfall mot baser som tillhör Kurdistans arbetarparti (PKK) och Folkets försvarsenheter (YPG).

Foto: N. Andersson

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen