Efter nya bombningarna – statsministern tar Natoland i försvar

2022 11 24

Ulf Kristersson (M) förklarar varför regeringen inte kritiserat Turkiets bombningar.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi riktade idag uppmärksamhet mot statsministern under riksdagens frågestund.

Hon undrade varför han inte riktat kritik mot Turkiets nya bombningar i Syrien, uppger Aftonbladet.

Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, svarade Kristersson.

“Utsätts för terrorattacker”

Under söndagen inledde Turkiet en ny offensiv mot kurdiska mål i Syrien och Irak.

De turkiska flygattackerna dödade ett trettiotal människor och kommer dagar efter att Turkiet pekat ut PKK och PYD som ansvariga för terrordådet i Istanbul, uppger SVT.

Den handlar å ena sidan om kampen mot IS och samtidigt om att erkänna att Turkiet är ett land som utsätts för terrorattacker och där vi också konstaterar att Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, sade Kristersson.

Anklagelserna tillbakavisas

Turkiets anklagelser om att de kurdiska organisationerna PKK och PYD skulle ligga bakom terrordådet har tillbakavisats från kurdiskt håll.

Det kurdiska paraplyorganet KCK menar att Turkiet använt dådet i Istanbul för att rättfärdiga en invasion av norra Syrien.

Organisationen PKK är terrorstämplat av såväl Turkiet som USA och EU.

Ingått ett avtal

Märta Stenevi (MP) anklagade Kristersson för att vara för vänlig gällande relationerna med Turkiet.

Kristersson förklarade som svar att Sverige ingått i ett avtal som främjar Turkiets vilja att acceptera Sveriges Natoansökan.

Och där har vi konstaterat att Sverige ska inte vara en plats där människor, som på olika sätt är med och finansierar terrorism eller terrornära verksamhet, finner en fristad bara för att deras aktiviteter inte riktar sig mot Sverige utan mot Turkiet, sade statsministern. 

“Vill garantera säkerheten”

Turkiets försvarsminister Hulusi Akar menar att ambitionen med anfallen är att bland annat garantera säkerheten för Turkiets 85 miljoner invånare, rapporterar SVT.

Han understryker även att Turkiet kommer att “besvara varje lömsk attack” som riktas mot landet.

Turkiet har bekräftat flyganfall mot baser som tillhör Kurdistans arbetarparti (PKK) och Folkets försvarsenheter (YPG).

Foto: N. Andersson

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen


Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen