Efter ÖB:s öppning: Finland ger sin syn på kärnvapen

2022 11 01

President Sauli Niinistö utesluter inte att kärnvapen kan placeras i Finland när landet går med i Nato. 

På en pressträff i samband med att Nordiska rådets session inleddes i Helsingfors fick han svara på frågan.

Presidenten säger varken ja eller nej.

– Vi ansluter oss till Nato på den organisationens villkor. Frågan om kärnvapen är för tidigt ställd, säger han enligt Yle.

Niinistö tillägger att han ser allvarligt på kärnvapenhotet som intensifierats efter Rysslands invasion av Ukraina.

Användning av kärnvapen ”skulle innebära slutet för oss alla”, betonar presidenten.

Varnar för ryska attacker

Den finske presidenten varnar även för att Ryssland kan utsätta Finland för hybridangrepp och påverkansförsök.

Han understryker att landets befolkning måste visa beslutsamhet.

–  Alla medborgare är försvarare av sitt land. Då är det viktigt att också vara observant på alla ovanliga händelser. Medborgarnas aktivitet när det gäller att anmäla till exempel drönare är viktig för myndigheterna, säger Niinistö enligt Yle.

Utesluter inte kärnvapen i Sverige

Tidigare i dag kommenterade Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén eventuell utplacering av kärnvapen på svenskt territorium.

Han uteslöt inte att kärnvapen kan placeras på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

–  Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av nato-allierade om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, sa Micael Bydén på en pressträff och konstaterade att det uppstått ”ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge” i Sveriges närområde som en följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Tre råd till regeringen 

Förutom att Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag, gav Försvarsmakten ytterligare tre råd till regeringen.

  • Sverige ska erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor.
  • Sverige bör även förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen.
  • Dessutom anser Försvarsmakten att Sverige ska delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde för mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryskt stridsflygplan har kraschat

2025 11 13

Ett ryskt stridsflyg har kraschat och samtliga i besättningen är döda.

Uppgifterna kommer på torsdagskvällen.

Det ska röra sig om ett ryskt stridsflygplan av typen Su-30 som har kraschat.

Kraschen ska ha inträffat i Karelska Republiken i de västra delarna av landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Su-30 har kraschat

Enligt det ryska försvarsministeriet kraschade flygplanet cirka klockan 19:00 Moskva-tid – runt klockan 17:00 svensk tid.

Det finns i nuläget inga uppgifter om någon förklaring till kraschen.

Flygplanet var ute på ett träningsuppdrag när det av oklar anledning störtade, det framgår inte vad för slags uppdrag det var.

Samtliga medlemmar ur besättningen dog.

Bekräftar

Rysslands försvarsministerium bekräftar under torsdagskvällen händelsen.

– I dag, runt klockan 19:00 i Republiken Karelen, kraschade ett Su-30-flygplan under en planerad övningsflygning, lyder meddelandet.

– Planet gick ner i ett obebott område. Flygningen genomfördes utan ammunition. Besättningen omkom.

Läs mer: USA inför sanktioner – mot två ukrainska företag

Inga kommentarer

Karelens guvernör Artur Parfenchikov sade att händelsen inträffade i Prionezhsky-distriktet.

Han ska själv ha åkt dit efter kraschen men inte gett några ytterligare kommentarer.

Det är Su-30

Su-30 är ett tvåsitsigt, multirollstridsflygplan som utvecklats från Su-27-plattformen. 

Det har två motorer och är konstruerat för luftherravälde, eskortuppdrag, attacker mot mark- och sjömål, samt radarövervakning, rapporterar RBC Ukraine.

Olika modifikationer av Su-30, inklusive exportversioner och specialiserade modeller som Su-30MKI, Su-30MKK och Su-30SM, skiljer sig åt i utrustning, från radar till vingar och motorer, vilket påverkar manövrerbarhet, räckvidd och vapenlast. 

Vissa versioner bär luft-till-luft och luft-till-yta styrda vapen, med nyttolaster som når flera tusen kilogram.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: Av Toshi Aoki - JP Spotters - Gallery page

Text: Redaktionen

13nov2025

”Inget mer att göra” – tungt besked för Ukraina från USA

2025 11 13

Den amerikanske utrikesministern går ut och ger ett tungt besked.

Europa och USA har infört massiva sanktioner, för att försöka få stopp på den ryska krigsmakten.

Så sent som för några veckor sedan meddelade USA att man inför ytterligare sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil och deras dotterbolag.

Aktionen är ett försök att minska Rysslands oljeintäkter, som används för att finansiera kriget mot Ukraina.

Förhoppningen är att den ekonomiska smällen ska tvinga Kreml att sätta sig vid förhandlingsbordet, och gå med på en vapenvila.

Håller på att ta slut

Nu går USA:s utrikesminister Marco Rubio ut och meddelar att man håller på att få slut på alternativ, som kan användas för att sätta press på Ryssland.

– Tja, det finns inte mycket mer att göra med sanktioner från vår sida. Jag menar, vi slår mot deras stora oljebolag, vilket är vad alla har bett om, säger han, rapporterar Politico.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Vill ha undantag

De senaste sanktionerna kommer träda i kraft den 21 november.

Flera länder har bett om undantag, vilket Ungern i nuläget har fått under ett år framöver.

Men den amerikanske utrikesministern framhåller att sanktionerna inte tjänar något syfte om de inte verkställs.

– Sanktioner måste verkställas, så vi inte inför sanktioner och sedan inte verkställer dem. Vi måste också genomdriva dem, säger Marco Rubio, uppger tidningen.

Han menar också att de europeiska länderna fortfarande har möjlighet att införa fler sanktioner.

– Det finns saker som européerna kan göra när det gäller skuggflottan eftersom detta sker i områden som ligger mycket närmare dem, säger han.

Ukraina ber om mer

Från ukrainskt håll anser man att det finns mer att göra, trots uttalandet från USA.

– När det gäller Rubios uttalande om att sanktionsalternativen är uttömda, så finns det fler stora oljebolag, banker och infrastruktur i Ryssland, säger Volodymyr Zelenskyjs sändebud, Vladyslav Vlasiuk, rapporterar Politico.

– Vi fortsätter att arbeta med amerikanska partners, med G7 och med andra. Det kommer att bli fler sanktioner.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: Gage-Skidmore resp President of Ukraine

Text: Redaktionen