Efter ÖB:s öppning: Finland ger sin syn på kärnvapen

2022 11 01

President Sauli Niinistö utesluter inte att kärnvapen kan placeras i Finland när landet går med i Nato.

På en pressträff i samband med att Nordiska rådets session inleddes i Helsingfors fick han svara på frågan.

Presidenten säger varken ja eller nej.

– Vi ansluter oss till Nato på den organisationens villkor. Frågan om kärnvapen är för tidigt ställd, säger han enligt Yle.

Niinistö tillägger att han ser allvarligt på kärnvapenhotet som intensifierats efter Rysslands invasion av Ukraina.

Användning av kärnvapen ”skulle innebära slutet för oss alla”, betonar presidenten.

Varnar för ryska attacker

Den finske presidenten varnar även för att Ryssland kan utsätta Finland för hybridangrepp och påverkansförsök.

Han understryker att landets befolkning måste visa beslutsamhet.

– Alla medborgare är försvarare av sitt land. Då är det viktigt att också vara observant på alla ovanliga händelser. Medborgarnas aktivitet när det gäller att anmäla till exempel drönare är viktig för myndigheterna, säger Niinistö enligt Yle.

Utesluter inte kärnvapen i Sverige

Tidigare i dag kommenterade Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén eventuell utplacering av kärnvapen på svenskt territorium.

Han uteslöt inte att kärnvapen kan placeras på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av nato-allierade om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, sa Micael Bydén på en pressträff och konstaterade att det uppstått ”ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge” i Sveriges närområde som en följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Tre råd till regeringen

Förutom att Sverige bör avstå från nationella förbehåll, det vill säga särskilda villkor eller undantag, gav Försvarsmakten ytterligare tre råd till regeringen.

Sverige ska erbjuda förmågor till incidentberedskap i luften till Natos stående marina styrkor.
Sverige bör även förstärka närvaron längs den östra gränsen i militäralliansen.
Dessutom anser Försvarsmakten att Sverige ska delta i Natos snabbinsatsförband och därmed etablera ett basområde för mark-, sjö- och flygstridskrafter tillhörande medlemsländerna.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen