EFTER SKATTECHOCKEN: Många ISK-sparare uppmanas till förändring

2023 12 08

I dag använder cirka 3,5 miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot

Sedan sparformen infördes har skatten legat på en låg nivå.

Nu har den dock börjat ticka uppåt.

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent och i november kom besked om ytterligare en höjning.

ISK-skatten ökar till 1,09 procent vid årsskiftet.  Den nya höjningen innebär att skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Uppmanar sparare: Gör det här i stället

Den nya skattenivån innebär även att ISK inte nödvändigtvis kommer att vara den bästa sparformen för en del kunder.

Det handlar framför allt om en grupp: höginkomsttagare.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, uppmanar alla med en inkomst som överstiger 51 000 kronor att titta på alternativa sparformer – till exempel löneväxling.

– Höginkomsttagare som kommer över gränsen för statlig skatt bör överväga löneväxling nu när skatten på ISK nästa år blir den högsta på över tio år, säger Trifa Chireh.

Löneväxling innebär att man byter en del av sin lön mot pension. Summan placeras i en tjänstepension som tidigast kan utnyttjas när kunden fyller 55 år.

Ett smart drag, enligt Länsförsäkringars sparekonom.

– I stället för att betala hälften av lönen i skatt skjuts den höga skatten på framtiden. Och när det är dags att ta ut pengarna är det många som hamnar under den statliga skatten vilket betyder att man betalar lägre skatt än när löneväxlingen genomfördes, förklarar Trifa Chireh.

Beräkningar: Så kan det se ut

Länsförsäkringar har gjort beräkningar för att illustrera skillnaderna mellan löneväxling och ISK-sparande:

- Om löneavdraget som går till löneväxling ligger på 2 000 kronor per månad kan den jämföras med 1 000 kronor (den summa som blir kvar att investera när skatten är bortdragen) på ISK. I båda fallen har vi räknat med en avkastning på 5 procent.

- Det betyder att efter tio års sparande får du ut 2 115 kronor när skatten är dragen i tjänstepension per månad i tio års tid. Det kan jämföras med den tusenlapp du sätter in på ISK som ger dig 1 370 kronor per månad under samma period.

- Om sparandet pågår under 20 år ger löneväxlingen 5 201 kronor per månad. Det ska jämföras med sparande i ISK som ger 3 200 kronor. För att ge en bild av hur mycket löneväxling kan påverka ett långsiktigt sparande har Länsförsäkringar räknat ut och jämfört löneväxling med den populära sparformen Investeringssparkonto (ISK).

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen