Efter terrorattacken: Putin hotar hela världen

2023 10 06

De ryska krigsbrotten fortsätter i Ukraina.

Under torsdagen terrorbombade den ryska krigsmakten återigen civila mål i landet.

En robot slog ner i en matbutik i byn Hroza i nordöstra Charkiv-regionen.

51 personer har bekräftats döda.

Ukraina president Volodymyr Zelenskyj kallar det för en ”avsiktlig, demonstrativ och brutal terrorattack”.

– Den ryska terrorn måste stoppas. Alla som hjälper Ryssland att kringgå sanktioner är kriminella. De som fortsätter att stödja Ryssland stödjer den här ondskan, skriver han på X, tidigare Twitter.

Putin höll tal efter attacken

Några timmar efter rapporterna om den brutala terrorattacken höll den ryska diktatorn Vladimir Putin ett anförande vid ett årligt evenemang hos tankesmedjan Valdai i Sotji.

Diktatorn kommenterade inte den ryska terrorattacken i Charkiv.

Däremot talade Putin om Ryssland kärnvapenarsenal.

Den ryske ledaren hintade om att Moskva kan återuppta kärnvapentester för första gången på över tre decennier, rapporterar The Guardian.

Han meddelade även att Ryssland snart är redo att lansera sitt kärnvapenkapabla ballistiska robotsystem Sarmat. Enligt Putin kan varje robot bära minst 10 kärnstridsspetsar.

I samband med att han gick ut med informationen passade Putin på att hota hela världen.

– I händelse av en attack mot Ryssland kommer ingen att överleva, sa diktatorn.

Svarar på kärnvapenutspel

I takt med att det ryska kriget i Ukraina drar ut på tiden har flera tunga aktörer uppmanat Putin att inleda nya kärnvapentester för att skicka ett kraftfullt budskap till Moskvas fiender i väst.

Senast föreslog Margarita Simonjan, Russia Todays chefredaktör, att den ryska staten borde detonera en termonukleär anordning  – en så kallad termonukleär bomb, även kallad för vätebomb, som ger en obegränsad sprängstyrka.

Enligt Margarita Simonjan skulle kärnvapenladdningen släppas ”någonstans över Sibirien” i östra Ryssland.

Putin har noterat förslaget.

– Jag vet att det finns uppmaningar om att börja inleda kärnvapentester igen. Jag är inte redo att säga om vi ska göra det eller inte, men det är teoretiskt möjligt att bete sig på samma sätt som USA, sa Putin under sitt anförande i Sotji.   

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen