Efterlängtad tv-serie gör comeback på SVT – “en av årets bästa”

2025 04 07

Den har hyllats som en “gastkramande och svettig tragedi”.

Nu är det dansk-svenska dramat "Snöänglar" tillbaka på SVT Play igen.

Sedan gårdagsnatten går det åter att streama succéseriens sex avsnitt, fyra år efter premiären på just SVT.

Chans igen

När serien släpptes för första gången våren 2021 hyllades den stort av kritikerna.

Men nu får alltså alla som missade thrillerserien den gången en ny chans. Alla avsnitt i miniserien finns tillgängliga.

Serien tar avstamp i ett dramatiskt försvinnande.

– Natten före julafton försvinner en fem veckor gammal baby från sitt hem. Polisen misstänker att ett brott kan ligga bakom försvinnandet, skriver SVT om handlingen.

"En av årets bästa"

Efter originalvisningen beskrevs serien som “en av årets bästa” av SvD:s recensent Anna Hellsten.

SVT:s nya dramasatsning är en socialrealistisk thriller med en helt egen ton och vinkel. Till och med snutserieklyschorna slinker ner, skrev hon i den egna tidningen då.

Hon var knappast ensam i hyllningskören.

Jacob Lundström, recensent på DN, kallade den för “gastkramande” och gav serien betyget 4 av 5.

Till seriens förtjänster hör dessutom att den inte ger enkla svar på varför allt blivit som det blivit för föräldrarna, det vill säga bortom det sociala arvet, framhöll han i sin recension 2021.

– Snarare än snöänglar får man lust att tala om en snöbollseffekt, där taskiga förutsättningar och dåliga beslut skapat en ohejdbar rörelse mot avgrunden.

Eva Melander på rollistan

“Snöänglar” är skapad av Mette Heeno och regisserad av Anna Zackrisson.

Den förstnämnda står för manuset tillsammans med Andreas Garfield och Marie Østerbye.

I huvudrollerna återfinns bland annat Josefin Asplund och Eva Melander, den senare med tre Guldbaggar på meritlistan.

Avsnitten i miniserien är knappt en timme långa.

Foto: Jeshoots.com

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen