Efterlängtat besked för Ukrainas Väpnade Styrkor

2022 08 06

President Zelensky och Ukrainas armé kommer inom kort att få kraftiga vapenförstärkningar.

Tre olika källor uppger för Reuters nyhetsbyrå att det handlar om ett jättepaket i form av vapen för över 10 miljarder kronor som ska sändas till Ukraina.

Världens mäktigaste person

Avsändare är ingen mindre än världens mäktigaste person – USA:s president Joe Biden.

Vapenleveransen som väntas godkännas redan på måndag utgör USA:s nästa säkerhetspaket till Ukraina och är ett av de största sedan Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina inleddes torsdagen den 24 februari i år.

Om stödpaketet blir verklighet kommer USA att sammantaget har sänt vapen och utrustning till Ukraina för totalt 90 miljarder kronor.

En mängd vapen

Vapenpaketet som ska finnas färdigt för att undertecknas av president Biden innehåller följande utrustning:

- Ammunition till högteknologiska amerikanska missilartillerisystem av vapentillverkaren Lockheed Martin, så kallad HIMARS; High Mobility Artillery Rocket Systems.

- 50 stycken bepansrade sjukvårdsfordon

- Norska antimissilsystemet NASAMS som står för Norwegian Advanced Surface to Air Missile System. Det är ett mobilt försvarssystem som är utformat för att anfalla manövrerade flygfarkoster på låg och medelhög nivå i luften.

Skadade flygs till Tyskland

USA:s försvarshögkvarter Pentagon meddelade dessutom nyligen att man beslutat att säga ja till att ge ukrainare medicinsk vård vid ett amerikanskt militärsjukhus nära Ramsteins Flygbas i Tyskland.

Regeringen Biden har nu i snabb takt ökat vapenstödet till Ukrainas Väpnade Styrkor.

– För bara en veckan sedan sade USA även ja till ett stödpaket på 6 miljarder kronor som bland annat avser ammunition till Himars-systemen, rapporterar US News.

Av stor vikt för Ukrainas armé

Det nya stora vapenstödet till Ukraina väntas sändas i form av ett nödbeslut som president Biden kan ta utan att få godkännande av kongressen. Det kallas för Presidential Drawdown Authority (PDA) och innebär att vapnen sänds direkt från amerikanska vapenlager.

De amerikanska HIMARS-vapnen bedöms vara av särskilt stor vikt för Ukrainas armé och så här långt har USA sänt 16 HIMARS-system till Ukraina, uppger US News.

Tung kulspruta

USA har även godkänt leverans av 200 stycken banddrivna och splitterskyddade trupptransportfordon till Ukraina. Stridsfordonen som går under beteckningen M113 Armored Personnel Carrier är normalt sett försedda med tung kulspruta.

– Fordonen är utrustade med medicinsk utrustning och kan öka chansen till överlevnad för Ukrainas soldater i striderna mot ryssarna, enligt US News.

Upp emot 200 dödas per dygn

Enligt uppgifter från Ukrainas regering dödas mellan 100 och 200 ukrainska soldater varje dygn av den ryska armén.

Samtidigt har ryssarna också lidit så stora förluster att Rysslands diktator har stött på problem i rekryteringen av nya soldater.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


30 november 2025

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen


Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen