Efterlängtat besked för Ukrainas Väpnade Styrkor

2022 08 06

President Zelensky och Ukrainas armé kommer inom kort att få kraftiga vapenförstärkningar.

Tre olika källor uppger för Reuters nyhetsbyrå att det handlar om ett jättepaket i form av vapen för över 10 miljarder kronor som ska sändas till Ukraina.

Världens mäktigaste person

Avsändare är ingen mindre än världens mäktigaste person – USA:s president Joe Biden.

Vapenleveransen som väntas godkännas redan på måndag utgör USA:s nästa säkerhetspaket till Ukraina och är ett av de största sedan Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina inleddes torsdagen den 24 februari i år.

Om stödpaketet blir verklighet kommer USA att sammantaget har sänt vapen och utrustning till Ukraina för totalt 90 miljarder kronor.

En mängd vapen

Vapenpaketet som ska finnas färdigt för att undertecknas av president Biden innehåller följande utrustning:

- Ammunition till högteknologiska amerikanska missilartillerisystem av vapentillverkaren Lockheed Martin, så kallad HIMARS; High Mobility Artillery Rocket Systems.

- 50 stycken bepansrade sjukvårdsfordon

- Norska antimissilsystemet NASAMS som står för Norwegian Advanced Surface to Air Missile System. Det är ett mobilt försvarssystem som är utformat för att anfalla manövrerade flygfarkoster på låg och medelhög nivå i luften.

Skadade flygs till Tyskland

USA:s försvarshögkvarter Pentagon meddelade dessutom nyligen att man beslutat att säga ja till att ge ukrainare medicinsk vård vid ett amerikanskt militärsjukhus nära Ramsteins Flygbas i Tyskland.

Regeringen Biden har nu i snabb takt ökat vapenstödet till Ukrainas Väpnade Styrkor.

– För bara en veckan sedan sade USA även ja till ett stödpaket på 6 miljarder kronor som bland annat avser ammunition till Himars-systemen, rapporterar US News.

Av stor vikt för Ukrainas armé

Det nya stora vapenstödet till Ukraina väntas sändas i form av ett nödbeslut som president Biden kan ta utan att få godkännande av kongressen. Det kallas för Presidential Drawdown Authority (PDA) och innebär att vapnen sänds direkt från amerikanska vapenlager.

De amerikanska HIMARS-vapnen bedöms vara av särskilt stor vikt för Ukrainas armé och så här långt har USA sänt 16 HIMARS-system till Ukraina, uppger US News.

Tung kulspruta

USA har även godkänt leverans av 200 stycken banddrivna och splitterskyddade trupptransportfordon till Ukraina. Stridsfordonen som går under beteckningen M113 Armored Personnel Carrier är normalt sett försedda med tung kulspruta.

– Fordonen är utrustade med medicinsk utrustning och kan öka chansen till överlevnad för Ukrainas soldater i striderna mot ryssarna, enligt US News.

Upp emot 200 dödas per dygn

Enligt uppgifter från Ukrainas regering dödas mellan 100 och 200 ukrainska soldater varje dygn av den ryska armén.

Samtidigt har ryssarna också lidit så stora förluster att Rysslands diktator har stött på problem i rekryteringen av nya soldater.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen