Efterlängtat besked för Ukrainas Väpnade Styrkor

2022 08 06

President Zelensky och Ukrainas armé kommer inom kort att få kraftiga vapenförstärkningar.

Tre olika källor uppger för Reuters nyhetsbyrå att det handlar om ett jättepaket i form av vapen för över 10 miljarder kronor som ska sändas till Ukraina.

Världens mäktigaste person

Avsändare är ingen mindre än världens mäktigaste person – USA:s president Joe Biden.

Vapenleveransen som väntas godkännas redan på måndag utgör USA:s nästa säkerhetspaket till Ukraina och är ett av de största sedan Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina inleddes torsdagen den 24 februari i år.

Om stödpaketet blir verklighet kommer USA att sammantaget har sänt vapen och utrustning till Ukraina för totalt 90 miljarder kronor.

En mängd vapen

Vapenpaketet som ska finnas färdigt för att undertecknas av president Biden innehåller följande utrustning:

- Ammunition till högteknologiska amerikanska missilartillerisystem av vapentillverkaren Lockheed Martin, så kallad HIMARS; High Mobility Artillery Rocket Systems.

- 50 stycken bepansrade sjukvårdsfordon

- Norska antimissilsystemet NASAMS som står för Norwegian Advanced Surface to Air Missile System. Det är ett mobilt försvarssystem som är utformat för att anfalla manövrerade flygfarkoster på låg och medelhög nivå i luften.

Skadade flygs till Tyskland

USA:s försvarshögkvarter Pentagon meddelade dessutom nyligen att man beslutat att säga ja till att ge ukrainare medicinsk vård vid ett amerikanskt militärsjukhus nära Ramsteins Flygbas i Tyskland.

Regeringen Biden har nu i snabb takt ökat vapenstödet till Ukrainas Väpnade Styrkor.

– För bara en veckan sedan sade USA även ja till ett stödpaket på 6 miljarder kronor som bland annat avser ammunition till Himars-systemen, rapporterar US News.

Av stor vikt för Ukrainas armé

Det nya stora vapenstödet till Ukraina väntas sändas i form av ett nödbeslut som president Biden kan ta utan att få godkännande av kongressen. Det kallas för Presidential Drawdown Authority (PDA) och innebär att vapnen sänds direkt från amerikanska vapenlager.

De amerikanska HIMARS-vapnen bedöms vara av särskilt stor vikt för Ukrainas armé och så här långt har USA sänt 16 HIMARS-system till Ukraina, uppger US News.

Tung kulspruta

USA har även godkänt leverans av 200 stycken banddrivna och splitterskyddade trupptransportfordon till Ukraina. Stridsfordonen som går under beteckningen M113 Armored Personnel Carrier är normalt sett försedda med tung kulspruta.

– Fordonen är utrustade med medicinsk utrustning och kan öka chansen till överlevnad för Ukrainas soldater i striderna mot ryssarna, enligt US News.

Upp emot 200 dödas per dygn

Enligt uppgifter från Ukrainas regering dödas mellan 100 och 200 ukrainska soldater varje dygn av den ryska armén.

Samtidigt har ryssarna också lidit så stora förluster att Rysslands diktator har stött på problem i rekryteringen av nya soldater.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen