EKONOMI: Bakslag för Putin – värsta sedan 2009

2025 04 12

Nya ekonomiska siffror pekar på en besvärande utveckling för Putin.

Under den senaste tiden har oljepriset fallit – en negativ trend för Rysslands ekonomi.

Tidigare i veckan kom rapporter om att Ryssland kan öppna upp för västerländska investeringar på nytt.

Nu kommer siffror som kan förklara hur det kommer sig.

Bakslag för Putin

Det handlar om ett kraftigt fall vad gäller utländska investeringar i Ryssland.

Utländska direktinvesteringar har fallit med 57 procent - från 497,7 miljarder dollar till 216 miljarder dollar – sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

Detta är den lägsta nivån sedan 2009, rapporterar Moscow Times och Ukrainska Pravda.

Faller varje år

Under det första året efter invasionen förlorade Ryssland 138 miljarder dollar i utländska investeringar.

År 2023 var siffran ytterligare 80 miljarder dollar och förra året förlorades ytterligare 63 miljarder dollar.

Totalt förlorade Rysslands ekonomi 281 miljarder dollar i utländskt kapital mellan 2022 och 2024.

– Detta tyder på att den ryska ekonomin blir alltmer isolerad, säger Janis Kluge, forskare vid det tyska institutet för internationella frågor och säkerhetsfrågor.

Nytt stöd

Samtidigt fortsätter striderna på fronten i Ukraina.

Ukrainas europeiska partner tillkännagav nytt militärt stöd under mötet med kontaktgruppen för Ukrainas försvar den 11 april.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Tyskland och Storbritannien

ISW rapporterar att Tyskland har gett besked om nytt omfattande stöd.

– Den tyske försvarsministern Boris Pistorius meddelade den 11 april att Tyskland kommer att förse Ukraina med fyra IRIS-T luftvärnssystem, 33 missiler till systemen, 120 bärbara luftvärnssystem, 25 Marder infanteristridsfordon, 15 Leopard stridsvagnar, 14 artillerisystem och annat militärt materiel.

– Pistorius uppgav att Tyskland nyligen också levererat 30 Patriot-missiler till Ukraina.

Det brittiska försvarsdepartementet tillkännagav ett militärt stödpaket värt 450 miljoner pund.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen