EKONOMI: Bakslag för Putin – värsta sedan 2009

2025 04 12

Nya ekonomiska siffror pekar på en besvärande utveckling för Putin.

Under den senaste tiden har oljepriset fallit – en negativ trend för Rysslands ekonomi.

Tidigare i veckan kom rapporter om att Ryssland kan öppna upp för västerländska investeringar på nytt.

Nu kommer siffror som kan förklara hur det kommer sig.

Bakslag för Putin

Det handlar om ett kraftigt fall vad gäller utländska investeringar i Ryssland.

Utländska direktinvesteringar har fallit med 57 procent - från 497,7 miljarder dollar till 216 miljarder dollar – sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

Detta är den lägsta nivån sedan 2009, rapporterar Moscow Times och Ukrainska Pravda.

Faller varje år

Under det första året efter invasionen förlorade Ryssland 138 miljarder dollar i utländska investeringar.

År 2023 var siffran ytterligare 80 miljarder dollar och förra året förlorades ytterligare 63 miljarder dollar.

Totalt förlorade Rysslands ekonomi 281 miljarder dollar i utländskt kapital mellan 2022 och 2024.

– Detta tyder på att den ryska ekonomin blir alltmer isolerad, säger Janis Kluge, forskare vid det tyska institutet för internationella frågor och säkerhetsfrågor.

Nytt stöd

Samtidigt fortsätter striderna på fronten i Ukraina.

Ukrainas europeiska partner tillkännagav nytt militärt stöd under mötet med kontaktgruppen för Ukrainas försvar den 11 april.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Tyskland och Storbritannien

ISW rapporterar att Tyskland har gett besked om nytt omfattande stöd.

– Den tyske försvarsministern Boris Pistorius meddelade den 11 april att Tyskland kommer att förse Ukraina med fyra IRIS-T luftvärnssystem, 33 missiler till systemen, 120 bärbara luftvärnssystem, 25 Marder infanteristridsfordon, 15 Leopard stridsvagnar, 14 artillerisystem och annat militärt materiel.

– Pistorius uppgav att Tyskland nyligen också levererat 30 Patriot-missiler till Ukraina.

Det brittiska försvarsdepartementet tillkännagav ett militärt stödpaket värt 450 miljoner pund.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Vi är körda” – stor uppgivenhet i regeringspartiet

2025 11 16

Uppgivenhet sprider sig i ett av regeringen partier.

Regeringen har sedan den tillträdde efter valet 2022 tappat mark mot oppositionen i många opinionsmätningar.

Och för ett av partierna är läget extra oroande.

I veckan kom en rapport om att Liberalerna ligger på en historiskt låg nivå i den senaste opinionsmätningen, med ett väljarstöd på 2,2 procent med mindre än ett år kvar till valet.

Uppgivna röster

Nu hörs uppgivna röster inifrån Liberalerna som tror att hoppet är ute för partiet att klara riksdagsspärren på fyra procent vid valet nästa år.

– Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedmokraterna, säger Liberalernas gruppledare på Lidingö Suzanne Liljegren, till SVT.

– Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger partimedlemmen Morad Majlesi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Tvistar om Sverigedemokraterna

En fråga som splittrar Liberalerna är hur man ska ställa sig till samarbetet med Sverigedemokraterna inför nästa val.

Sverigedemokraterna har gått ut och sagt att man kommer ställa kravet att man ska ingå i en regering efter nästa val, annars kommer man att vara ett oppositionsparti under nästa mandatperiod.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har uppgivit att hon vill teckna ett nytt Tidöavtal med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men att hon inte vill ha med Åkesson och SD i regeringen.

– Argumenten väger för tungt emot. De beter sig inte, de är inte ett borgerligt parti och de kommer inte att accepteras av väljare som vill komma över till vårt block, skriver Mohamsson i en debattartikel i DN.

Åkesson håller inte med

Men Jimmie Åkesson köper inte L-ledarens argumentation.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”2 500 mindre i plånboken” – arbetande svenskar uppmanas hålla koll på detta

2025 11 16

Länsförsäkringar går ut och uppmanar arbetande svenskar att se över sin ekonomiska situation.

Med start den 1 oktober i år har a-kassan fått nya regler.

En av förändringarna är att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

Länsförsäkringar går nu ut och varnar att detta kommer slå hårt mot svenska arbetstagare, särskilt de som inte har så hög inkomst.

– Ersättningen blir klart lägre för alla som tjänar under 31 500 kronor och är arbetslösa en längre tid. Det kan dessvärre bli förödande för hushållsekonomin, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg, i ett uttalande.

”2 500 kronor mindre i plånboken”

Enligt försäkringsbolagets beräkningar kommer alltså de nya reglerna innebära ett hårt slag mot många människors privatekonomi.

– En person med en månadslön på 25 000 kronor får 2 500 kronor mindre i plånboken efter bara 100 dagar i arbetslöshet, och efter 200 dagar uppgår tappet till 1 250 kronor i månaden jämfört med de gamla reglerna, uppger bolaget.

Idag är omkring 500 000 personer arbetslösa i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

Baseras på inkomst

Till skillnad från tidigare så baseras nu regler och ersättning på inkomst snarare än arbetad tid.

Under de senaste tolv månaderna krävs att man har haft en inkomst på minst 120 000 kronor, med minst 11 000 kronor i fyra av månaderna.

– Det innebär att du behöver planera din ekonomi mer aktivt och se till att du har koll på din inkomstnivå, särskilt i den mån du arbetar deltid, har timanställning, sjukperioder eller föräldraledighet, säger Stefan Westerberg.

Ökat behov av planering och andra skydd

För att kompensera för risken att drabbas av de lägre inkomsterna från a-kassa rekommenderar Länsförsäkringar att man agerar på förhand.

– De nya reglerna innebär att många med lägre inkomster får betydligt sämre skydd vid längre arbetslöshet. Det ökar behovet av en buffert och andra kompletterande skydd, säger Stefan Westerberg.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen