EKONOMI: Bekräftat – kraftig förändring för pensionärer

2023 09 25

Under 2023 väntas de genomsnittliga utgifterna för en pensionärs boendekostnader, mat, hushållskostnader och el uppgå till totalt 14 065 kronor per månad.

En bekräftad ökning jämfört med 2022 och 2021.

Det visar en ny sammanställning av Länsförsäkringar.

– Det är 1 891 kronor mer än ifjol och sammanlagt 3 490 kronor mer än under 2021, framhåller försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

Om pensionärshushållen dessutom innehar en bil stiger utgifterna rejält – från 14 065 kronor per månad till 16 985 kronor per månad.

Boven i dramat

De höga räntorna pekas ut som den stora boven i dramat.

– Den stora bulken av kostnaderna utgörs av livsmedel men det är räntorna som bidrar mest till kostnadsökningarna, förklarar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Enligt Länsförsäkringars beräkningar lägger ett genomsnittligt singelhushåll 103 procent av pensionen på boendekostnader, mat, hushållsutgifter och el.

En kraftig ökning jämfört med fjolåret och 2021.

– Det är 12 procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 handlar det om 20 procentenheter, framhåller försäkringsbolaget.

Kritiserar regerings skattesänkning

Regeringen har föreslagit att skatten ska sänkas för alla pensionärer.

Skattesänkningen uppgår till två miljarder kronor.

– Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år, uppger regeringen på sin hemsida.

Länsförsäkringars privatekonom Trifa Chireh dömer ut satsningen.

Hon anser att skattesänkningen är otillräcklig eftersom utgiftshöjningarna intecknar en stor del av pensionerna.

– Det här verkar inte regeringen ta hänsyn till i årets höstbudget med förslaget om sänkta skatter. Kostnaderna har ökat med nästan 2 000 kronor i månaden för pensioner. Då känns 283 kronor per månad i skattelättnad inte till mycket stor hjälp.

Fyra tips

Trifa Chireh går nu ut med fyra tips till pensionärer som befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge.

Här är privatekonomens tips för att möta ett tufft ekonomiskt år:

- Planera veckans måltider efter rabatterbjudanden och handla även på andra livsmedelkedjor än det du är van vid. Har du en månadslön efter skatt som understiger 11 190 kronor per månaden kan du söka medlemskap i vissa livsmedelsbutiker för att kunna handla mat billigare.

- Omvärdera din bostad- om du har haft den länge för att slippa amorteringskravet. Om din bostad har ökat i värde så kan det innebära en lägre belåningsgrad och därmed en lägre amortering. Det kan frigöra några tusenlappar för att möta de stigande boräntorna.

- Har du tomma rum över i bostaden eller en stuga som ingen använder längre kan du hyra ut och få in en extra inkomstkälla. Det är ett utmärkt sätt att få lite hjälp för att betala hyran varje månad. kom ihåg att dina extra hyresintäkter behöver skattas, läs mer om detta på Skatteverkets hemsida.

- Ta bort återbetalningsskyddet på dina tjänstepensioner och höj din pension med både 5 och 10 procent. Kontakta ditt pensionsbolag.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen