26 aug 26

EKONOMI: Bekräftat – kraftig förändring för pensionärer

2023 09 25

Under 2023 väntas de genomsnittliga utgifterna för en  pensionärs boendekostnader, mat, hushållskostnader och el uppgå till totalt 14 065 kronor per månad.

En bekräftad ökning jämfört med 2022 och 2021.

Det visar en ny sammanställning av Länsförsäkringar.

– Det är 1 891 kronor mer än ifjol och sammanlagt 3 490 kronor mer än under 2021, framhåller försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

Om pensionärshushållen dessutom innehar en bil stiger utgifterna rejält – från 14 065 kronor per månad till 16 985 kronor per månad.

Boven i dramat

De höga räntorna pekas ut som den stora boven i dramat.

– Den stora bulken av kostnaderna utgörs av livsmedel men det är räntorna som bidrar mest till kostnadsökningarna, förklarar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Enligt Länsförsäkringars beräkningar lägger ett genomsnittligt singelhushåll 103 procent av pensionen på boendekostnader, mat, hushållsutgifter och el.

En kraftig ökning jämfört med fjolåret och 2021.

– Det är 12 procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 handlar det om 20 procentenheter, framhåller försäkringsbolaget.

Kritiserar regerings skattesänkning

Regeringen har föreslagit att skatten ska sänkas för alla pensionärer.

Skattesänkningen uppgår till två miljarder kronor.

– Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år, uppger regeringen på sin hemsida.

Länsförsäkringars privatekonom Trifa Chireh dömer ut satsningen.

Hon anser att skattesänkningen är otillräcklig eftersom utgiftshöjningarna intecknar en stor del av pensionerna.

– Det här verkar inte regeringen ta hänsyn till i årets höstbudget med förslaget om sänkta skatter. Kostnaderna har ökat med nästan 2 000 kronor i månaden för pensioner. Då känns 283 kronor per månad i skattelättnad inte till mycket stor hjälp.

Fyra tips

Trifa Chireh går nu ut med fyra tips till pensionärer som befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge.

Här är privatekonomens tips för att möta ett tufft ekonomiskt år:

- Planera veckans måltider efter rabatterbjudanden och handla även på andra livsmedelkedjor än det du är van vid. Har du en månadslön efter skatt som understiger 11 190 kronor per månaden kan du söka medlemskap i vissa livsmedelsbutiker för att kunna handla mat billigare.

- Omvärdera din bostad- om du har haft den länge för att slippa amorteringskravet. Om din bostad har ökat i värde så kan det innebära en lägre belåningsgrad och därmed en lägre amortering. Det kan frigöra några tusenlappar för att möta de stigande boräntorna.

- Har du tomma rum över i bostaden eller en stuga som ingen använder längre kan du hyra ut och få in en extra inkomstkälla. Det är ett utmärkt sätt att få lite hjälp för att betala hyran varje månad.  kom ihåg att dina extra hyresintäkter behöver skattas, läs mer om detta på Skatteverkets hemsida.

- Ta bort återbetalningsskyddet på dina tjänstepensioner och höj din pension med både 5 och 10 procent. Kontakta ditt pensionsbolag.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


12 okt 26

”Kastar in handduken” – nya uppgifter om regeringsbildningen

2026 10 12

På tisdag ska Magdalena Andersson (S) träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet ska S-ledaren redogöra för hur sonderingsuppdraget har gått och sina möjligheter att bilda en ny regering.

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

Enligt källor med insyn i förhandlingarna är det mycket osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister.

– Det vore förvånande om det skedde ett genombrott före tisdag. Troligast är att Magdalena Andersson kastar in handduken, säger en källa till DN.

Hävdar: Nödvändig motgång

Magdalena Andersson (S) har dock inte gett upp hoppet om att bli statsminister. En annan källa med insyn i förhandlingarna framhåller att det kan vara nödvändigt för S-ledaren att fällas i en första statsministeromröstning.  

– Det kanske behövs en omröstning för att sätta mer press på de inblandade partierna, säger personen till tidningen.

Stor frustration

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar, vilket har fått förhandlingarna på den rödgröna sidan att stagnera.

Flera tunga S-profiler har riktat skarp kritik mot regeringsprocessen,

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, sade en högt uppsatt socialdemokrat till Expressen förra veckan.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, tillade S-toppen.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

FAKTA: Statsministeromröstningar i Sverige

- När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

- Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

- Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Källa: Riksdagen

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen