EKONOMI: Bekräftat – kraftig förändring för pensionärer

2023 09 25

Under 2023 väntas de genomsnittliga utgifterna för en pensionärs boendekostnader, mat, hushållskostnader och el uppgå till totalt 14 065 kronor per månad.

En bekräftad ökning jämfört med 2022 och 2021.

Det visar en ny sammanställning av Länsförsäkringar.

– Det är 1 891 kronor mer än ifjol och sammanlagt 3 490 kronor mer än under 2021, framhåller försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

Om pensionärshushållen dessutom innehar en bil stiger utgifterna rejält – från 14 065 kronor per månad till 16 985 kronor per månad.

Boven i dramat

De höga räntorna pekas ut som den stora boven i dramat.

– Den stora bulken av kostnaderna utgörs av livsmedel men det är räntorna som bidrar mest till kostnadsökningarna, förklarar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Enligt Länsförsäkringars beräkningar lägger ett genomsnittligt singelhushåll 103 procent av pensionen på boendekostnader, mat, hushållsutgifter och el.

En kraftig ökning jämfört med fjolåret och 2021.

– Det är 12 procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 handlar det om 20 procentenheter, framhåller försäkringsbolaget.

Kritiserar regerings skattesänkning

Regeringen har föreslagit att skatten ska sänkas för alla pensionärer.

Skattesänkningen uppgår till två miljarder kronor.

– Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år, uppger regeringen på sin hemsida.

Länsförsäkringars privatekonom Trifa Chireh dömer ut satsningen.

Hon anser att skattesänkningen är otillräcklig eftersom utgiftshöjningarna intecknar en stor del av pensionerna.

– Det här verkar inte regeringen ta hänsyn till i årets höstbudget med förslaget om sänkta skatter. Kostnaderna har ökat med nästan 2 000 kronor i månaden för pensioner. Då känns 283 kronor per månad i skattelättnad inte till mycket stor hjälp.

Fyra tips

Trifa Chireh går nu ut med fyra tips till pensionärer som befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge.

Här är privatekonomens tips för att möta ett tufft ekonomiskt år:

- Planera veckans måltider efter rabatterbjudanden och handla även på andra livsmedelkedjor än det du är van vid. Har du en månadslön efter skatt som understiger 11 190 kronor per månaden kan du söka medlemskap i vissa livsmedelsbutiker för att kunna handla mat billigare.

- Omvärdera din bostad- om du har haft den länge för att slippa amorteringskravet. Om din bostad har ökat i värde så kan det innebära en lägre belåningsgrad och därmed en lägre amortering. Det kan frigöra några tusenlappar för att möta de stigande boräntorna.

- Har du tomma rum över i bostaden eller en stuga som ingen använder längre kan du hyra ut och få in en extra inkomstkälla. Det är ett utmärkt sätt att få lite hjälp för att betala hyran varje månad. kom ihåg att dina extra hyresintäkter behöver skattas, läs mer om detta på Skatteverkets hemsida.

- Ta bort återbetalningsskyddet på dina tjänstepensioner och höj din pension med både 5 och 10 procent. Kontakta ditt pensionsbolag.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen