EKONOMI: Bekräftat – kraftig förändring för pensionärer

2023 09 25

En bekräftad ökning jämfört med 2022 och 2021.

Det visar en ny sammanställning av Länsförsäkringar.

– Det är 1 891 kronor mer än ifjol och sammanlagt 3 490 kronor mer än under 2021, framhåller försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

Om pensionärshushållen dessutom innehar en bil stiger utgifterna rejält – från 14 065 kronor per månad till 16 985 kronor per månad.

Boven i dramat

De höga räntorna pekas ut som den stora boven i dramat.

– Den stora bulken av kostnaderna utgörs av livsmedel men det är räntorna som bidrar mest till kostnadsökningarna, förklarar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Enligt Länsförsäkringars beräkningar lägger ett genomsnittligt singelhushåll 103 procent av pensionen på boendekostnader, mat, hushållsutgifter och el.

En kraftig ökning jämfört med fjolåret och 2021.

– Det är 12 procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 handlar det om 20 procentenheter, framhåller försäkringsbolaget.

Kritiserar regerings skattesänkning

Regeringen har föreslagit att skatten ska sänkas för alla pensionärer.

Skattesänkningen uppgår till två miljarder kronor.

– Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år, uppger regeringen på sin hemsida.

Länsförsäkringars privatekonom Trifa Chireh dömer ut satsningen.

Hon anser att skattesänkningen är otillräcklig eftersom utgiftshöjningarna intecknar en stor del av pensionerna.

– Det här verkar inte regeringen ta hänsyn till i årets höstbudget med förslaget om sänkta skatter. Kostnaderna har ökat med nästan 2 000 kronor i månaden för pensioner. Då känns 283 kronor per månad i skattelättnad inte till mycket stor hjälp.

Fyra tips

Trifa Chireh går nu ut med fyra tips till pensionärer som befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge.

Här är privatekonomens tips för att möta ett tufft ekonomiskt år:

- Planera veckans måltider efter rabatterbjudanden och handla även på andra livsmedelkedjor än det du är van vid. Har du en månadslön efter skatt som understiger 11 190 kronor per månaden kan du söka medlemskap i vissa livsmedelsbutiker för att kunna handla mat billigare.

- Omvärdera din bostad- om du har haft den länge för att slippa amorteringskravet. Om din bostad har ökat i värde så kan det innebära en lägre belåningsgrad och därmed en lägre amortering. Det kan frigöra några tusenlappar för att möta de stigande boräntorna.

- Har du tomma rum över i bostaden eller en stuga som ingen använder längre kan du hyra ut och få in en extra inkomstkälla. Det är ett utmärkt sätt att få lite hjälp för att betala hyran varje månad.  kom ihåg att dina extra hyresintäkter behöver skattas, läs mer om detta på Skatteverkets hemsida.

- Ta bort återbetalningsskyddet på dina tjänstepensioner och höj din pension med både 5 och 10 procent. Kontakta ditt pensionsbolag.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen