EKONOMI: Dramatiskt bokslut för svenska hushåll

2023 03 02

Det visar SEB:s sparbarometer för det fjärde kvartalet 2022.

–  Det är en nedgång som motsvarar drygt en tredjedel av hela den svenska ekonomin, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Enligt SEB pressade en kraftig börsturbulens och fallande bostadspriser ner förmögenheten.

Mindre sparpengar

Trots ett turbulent fjolår fortsatte hushållen att nyspara under 2022.

Sparandet bromsades dock rejält. 

Fjolårets nysparande landade på 406 miljarder kronor. En minskning med 42 procent jämfört med 2021.  

Boven i dramat

Bostadslånen fortsätter att vara den stora boven i dramat gällande hushållens samlade skulder.

Enligt SEB står bostadslånen för nästan 80 procent av skulderna.

Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, har ökat markant under 2022.

Under fjolårets sista kvartal steg räntekvoten från 4,7 till 5,5 procent.

– En stor andel av hushållen har rörliga bolåneräntor, vilket gör att Riksbankens höjningar får ganska stort genomslag på hushållens ränteutgifter, säger Américo Fernández.

Dyster framtidsprognos

I början av februari höjde Riksbanken styrräntan med 50 punkter – från 2,5 till 3,0 procent.

Samtidigt flaggar riksbankschefen Erik Thedéen för nya höjningar under våren.

– Vi planerar nu för att det antagligen kommer att behövas ytterligare en åtstramning i april på 25 eller 50 punkter, sa han till Aftonbladet i februari.

SEB:s Américo Fernández varnar för att nya höjningar kan slå hårt mot hushållen.

– Räntekvoten är nu på den högsta nivån sedan 2014 och blickar vi mot våren talar det mesta för att hushållen kommer att få det tuffare när Riksbanken väntas höja ytterligare innan det stabiliseras mot hösten, framhåller han.

Vill stärka kronan

Erik Thedéen har bland annat motiverat höjningar av styrräntan med att han vill undvika en potentiell krasch i svensk ekonomi och stärka en svag krona.

I går, onsdag, riktade Nordeas chefsekonom Annika Winsth skarp kritik mot riksbankschefens motivering.

– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad. Riksbanken har målat in sig i ett hörn, framhöll Annika Winsth i en intervju med SvD.

Läs mer här: Storbank slår larm – ”knäcker svensk ekonomi”

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen