EKONOMI: Efter tullarna – Trump ger besked om nästa drag

2025 04 27

USA:s president uttalar sig om planen efter tullarna.

Under den senaste tiden har mycket av Donald Trumps ekonomiska fokus legat på tullarna.

Efter att ha presenterat preciserade tullar mot många länder satte han paus på tullarna under 90 dagar – för alla länder utom Kina.

Nu hyllar den amerikanske presidenten tullarnas effekt – och ger besked om vad nästa ekonomiska drag kan komma att bli.

Nästa drag

Trump öppnar för att sänka – eller till och med avskaffa inkomstskatten.

– När tullarna införs kommer många människors inkomstskatt att sänkas avsevärt, kanske till och med helt elimineras, skriver han på Truth Social.

– Fokus kommer att ligga på personer som tjänar mindre än 200 000 dollar per år.

“Jobb skapas redan”

Presidenten menar även att tullarnas effekter redan börjar synas.

– Dessutom skapas redan ett stort antal arbetstillfällen, med nya anläggningar och fabriker som för närvarande byggs eller planeras. Det kommer att bli en BONANZA FÖR USA !!! DEN EXTERNA INKOMSTTJÄNSTEN ÄR IGÅNG!!!

Läs mer om ekonomi på Ekonomibladet

Men väljarna skeptiska

President Donald Trumps godkännande sjunker dock på nytt.

Enligt en opinionsundersökning från Washington Post-ABC News-Ipsos har presidentens förtroende sjunkit bland amerikaner i allmänhet, liksom i viktiga demografiska grupper, inklusive oberoende och vita väljare.

Enligt den nya undersökningen godkänner 39 procent av de vuxna amerikanerna Trumps hantering av presidentskapet medan 55 procent ogillar det. 

I februari godkände 45 procent presidenten medan 53 procent hade negativa åsikter.

“Brist på strategi”

Thomas Gift, biträdande professor i statsvetenskap och chef för Centre on U.S. Politics vid University College London, kommenterar.

– Trump har inte gjort sig förtjänt av många anhängare med sin hantering av tullsituationen, säger Gift till Newsweek.

– Det är inte bara politiken som verkar irritera väljarna, utan också den uppenbara bristen på strategi, det impulsiva beslutsfattandet och de inkonsekventa budskapen från Vita huset.

 Foto: The White House

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen