EKONOMI: Glädjebesked för hushållen – då vänder det

2024 03 01

Det framhåller Länsförsäkringar i en färsk analys av det ekonomiska läget.

Enligt försäkringsbolagets prognos kan det ”värsta vara över” för hushållen, som under två år har tampats med en skenande inflation och snabbt stigande räntor.

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg förutspår att vändningen kommer inom kort. Bördan för hushållen kommer att lätta till våren, fastslår chefekonomen.

– I takt med att inflationen minskar börjar reallönerna nu öka. Det betyder att hushållens köpkraft kommer att börja förbättras under våren. Det, i kombination med gradvis lägre räntor, pekar mot att ekonomin börjar återhämta sig under våren, säger Alexandra Stråberg och fortsätter:

– När reallönerna ökar, stiger konsumtionen igen och det borgar för att sysselsättningen tar ny fart lite senare under året.

”Risken är minimal”

I sin analys pekar Länsförsäkringar på att läget för inflationen och räntorna ser helt annorlunda ut i dag jämfört med ett år sedan.  

Ett scenario där räntorna stiger ytterligare är högst osannolikt, enligt Alexandra Stråberg

– Kampen mot inflationen kan förvisso dra ut på tiden, men vi kommer inte komma tillbaka till de nivåer vi hade i fjol. Bakslag för inflationen skulle kunna fördröja räntesänkningarna, men risken att räntorna skulle stiga ytterligare är minimal. Detta handlar i första hand om att återhämtningen kan försenas – inte att den blir inställd, säger chefekonomen. 

Har stått pall

Under 2023 krympte svensk ekonomi med 0,2 procent. En siffra som visar att ekonomin står stadigt, enligt Länsförsäkringar.

Alexandra Stråberg nämner en stabil arbetsmarknad som en viktig förklaring till motståndskraften i ekonomin.

Antalet varsel har förvisso ökat något, men sysselsättningsgraden har endas krupit försiktigt neråt och varit stabil under vintern.

– Vi gick in i den här miljön med rekordstort personalbehov och välfyllda plånböcker. Båda dessa faktorer har fungerat som krockkuddar i ekonomin. Företagen fortsatte att anställa trots att efterfrågan svalnade och hushållen drog ned på sitt höga sparande, säger Länsförsäkringars chefekonom.

Foto: M. Lis 

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen