EKONOMI: Glädjebesked för svenska hushåll – stor förändring

2023 09 01

Inför kommande vinter har Energimyndigheten varnat för att situationen kan upprepas.

– Volatila och ibland höga priser kommer vi nog att se i vinter också, sa Martin Johansson, som arbetar på enheten för energisystem på Energimyndigheten, till SVT i juli.

Han pekade framför allt på att Europa inte lyckats ersätta naturgasen från Ryssland. Efter den ryska invasionen av Ukraina har EU stoppat importen av rysk gas, vilket har slagit mot den europeiska energiförsörjningen. 

Glatt besked för Sverige 

Nu kommer dock ett glädjande besked för elkonsumenter i Sverige.

Elhandelsbolaget Bixia förutspår betydligt lägre elräkningar för hushållen under vintern jämfört med samma period 2022/2023. 

Två anledningar

Enligt Bixia finns det två primära anledningar till den glädjande prognosen.

För det första har den hydrologiska balansen i Norden – måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten – förbättrats sedan början av juli.

För det andra har gaslagernivåerna inom EU redan nått över gränsen på 90 procent, som var målet till den första november.

Bixia framhåller även att mer förnybar produktion har tillkommit i Europa och att den franska kärnkraften har en bättre produktionsförmåga än ifjol. 

– Trenden med lägre gas- och elförbrukning har hållit i sig och om det håller i sig bidrar detta till ett överlag lägre elpris. Detta har lugnat den europeiska elmarknaden betydligt samtidigt som bränslepriserna blir mer konjunkturstyrda, skriver elhandelsbolaget.

Allt drar åt positiva hållet

 Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, beskriver utvecklingen som mycket positiv.

– Alla faktorer som skapade frågetecken och rädsla i fjol har dragit åt det positiva hållet. De tyska priserna är betydligt lägre på grund av höga gasnivåer och den hydrologiska balansen över Europa är betydligt bättre, säger han och tillägger:

– Just nu ser elen i vinter ut att gå mot betydligt lägre priser än ifjol, där det största frågetecknet som alltid är hur kallt det blir i vinter och hur mycket resurser som då krävs. Tidvis kan det bli höga priser, men alls inte så ihållande som ifjol.

Foto: S. Panel

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen