EKONOMI: Glädjebesked för svenska hushåll – stor förändring

2023 09 01

Förra vintern kämpade svenska hushåll med skyhöga elpriser.

Inför kommande vinter har Energimyndigheten varnat för att situationen kan upprepas.

– Volatila och ibland höga priser kommer vi nog att se i vinter också, sa Martin Johansson, som arbetar på enheten för energisystem på Energimyndigheten, till SVT i juli.

Han pekade framför allt på att Europa inte lyckats ersätta naturgasen från Ryssland. Efter den ryska invasionen av Ukraina har EU stoppat importen av rysk gas, vilket har slagit mot den europeiska energiförsörjningen.

Glatt besked för Sverige

Nu kommer dock ett glädjande besked för elkonsumenter i Sverige.

Elhandelsbolaget Bixia förutspår betydligt lägre elräkningar för hushållen under vintern jämfört med samma period 2022/2023.

Två anledningar

Enligt Bixia finns det två primära anledningar till den glädjande prognosen.

För det första har den hydrologiska balansen i Norden – måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten – förbättrats sedan början av juli.

För det andra har gaslagernivåerna inom EU redan nått över gränsen på 90 procent, som var målet till den första november.

Bixia framhåller även att mer förnybar produktion har tillkommit i Europa och att den franska kärnkraften har en bättre produktionsförmåga än ifjol.

– Trenden med lägre gas- och elförbrukning har hållit i sig och om det håller i sig bidrar detta till ett överlag lägre elpris. Detta har lugnat den europeiska elmarknaden betydligt samtidigt som bränslepriserna blir mer konjunkturstyrda, skriver elhandelsbolaget.

Allt drar åt positiva hållet

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, beskriver utvecklingen som mycket positiv.

– Alla faktorer som skapade frågetecken och rädsla i fjol har dragit åt det positiva hållet. De tyska priserna är betydligt lägre på grund av höga gasnivåer och den hydrologiska balansen över Europa är betydligt bättre, säger han och tillägger:

– Just nu ser elen i vinter ut att gå mot betydligt lägre priser än ifjol, där det största frågetecknet som alltid är hur kallt det blir i vinter och hur mycket resurser som då krävs. Tidvis kan det bli höga priser, men alls inte så ihållande som ifjol.

Foto: S. Panel

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen