EKONOMI: Flera banker har höjt räntan i dag

2022 10 09

En efter en har de svenska bankerna höjt sina bolåneräntor de senaste dagarna och i dag kom ytterligare höjningar.

Först, på morgonen, signalerade Handelsbanken om höjda bolån, på eftermiddagen följde Länsförsäkringar efter.

Det var efter Riksbankens besked om höjd styrränta nyligen, med en procentenhet till 1,75 procent, som bolåneracet startade. Först ut att tänja på bolånen var SBAB.

Deras chefsekonom Robert Boije förklarar på deras sajt orsaken till höjningarna:

– Globaliseringen har gjort att ländernas kapitalmarknader är nära sammanbundna. Även om räntenivåerna kan skilja sig mellan olika länder tenderar räntorna att röra sig i samma riktning.

Global oro

Han tillägger:

– Vårens kraftiga uppgång för bolåneräntor med längre bindningstider berodde just på att de globala marknadsräntorna steg kraftigt till följd av förväntningar om stigande inflation runt om i världen.

De övriga bankjättarna, Swedbank och SEB, var inte sena att följa efter. Swedbanks expert, Arturo Arques, framhåller även han tuffa tider framgent för dem med bolån:

Osäkert ekonomiskt läge

– Så länge kriget i Ukraina pågår måste vi vara inställda på ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge. Inflationen påverkar både räntor och driftskostnader, men även kostnaderna för bensin och mat har stuckit i väg och påverkar boendeekonomin för många just nu. Räkna med en fortsatt högre inflation som kanske toppar på 10 procent innan den sjunker igen.

Var noga innan du byter bank

En och annan kanske går i tankar att byta bank för att komma över lägre ränta. Så enkelt är det inte. Eva Lundström på Konsumenternas bank- och finansbyrå medger att själva bytet är simpelt men ser två fallgropar när bankerna trumfar över varandra:

– Till att börja med ska man ställa frågan – diskuterar vi rabatten eller räntesatsen nu? Säger banken att vi pratar om en rabattsats så är det klart och tydligt. Säger banken att vi pratar om en viss räntesats här, ja då ska man se till att få det skriftligt, säger hon till DN.

Den andra, tillägger hon, är ränteskillnadsersättningen som är omöjlig att förhandla bort.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen