EKONOMI: Flera banker har höjt räntan i dag

2022 10 09

En efter en har de svenska bankerna höjt sina bolåneräntor de senaste dagarna och i dag kom ytterligare höjningar.

Först, på morgonen, signalerade Handelsbanken om höjda bolån, på eftermiddagen följde Länsförsäkringar efter.

Det var efter Riksbankens besked om höjd styrränta nyligen, med en procentenhet till 1,75 procent, som bolåneracet startade. Först ut att tänja på bolånen var SBAB.

Deras chefsekonom Robert Boije förklarar på deras sajt orsaken till höjningarna:

– Globaliseringen har gjort att ländernas kapitalmarknader är nära sammanbundna. Även om räntenivåerna kan skilja sig mellan olika länder tenderar räntorna att röra sig i samma riktning.

Global oro

Han tillägger:

– Vårens kraftiga uppgång för bolåneräntor med längre bindningstider berodde just på att de globala marknadsräntorna steg kraftigt till följd av förväntningar om stigande inflation runt om i världen.

De övriga bankjättarna, Swedbank och SEB, var inte sena att följa efter. Swedbanks expert, Arturo Arques, framhåller även han tuffa tider framgent för dem med bolån:

Osäkert ekonomiskt läge

– Så länge kriget i Ukraina pågår måste vi vara inställda på ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge. Inflationen påverkar både räntor och driftskostnader, men även kostnaderna för bensin och mat har stuckit i väg och påverkar boendeekonomin för många just nu. Räkna med en fortsatt högre inflation som kanske toppar på 10 procent innan den sjunker igen.

Var noga innan du byter bank

En och annan kanske går i tankar att byta bank för att komma över lägre ränta. Så enkelt är det inte. Eva Lundström på Konsumenternas bank- och finansbyrå medger att själva bytet är simpelt men ser två fallgropar när bankerna trumfar över varandra:

– Till att börja med ska man ställa frågan – diskuterar vi rabatten eller räntesatsen nu? Säger banken att vi pratar om en rabattsats så är det klart och tydligt. Säger banken att vi pratar om en viss räntesats här, ja då ska man se till att få det skriftligt, säger hon till DN.

Den andra, tillägger hon, är ränteskillnadsersättningen som är omöjlig att förhandla bort.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

9 feb 2026

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen. 

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen