EKONOMI: Krisuppmaning till utsatt grupp

2023 09 19

En skuldrådgivare går nu ut med en uppmaning till alla med skulder.

Skuldsättningen i Sverige är alltjämt ett mycket stort problem.

Aldrig tidigare har så många svenskar ansökt om skuldsanering hos Kronofogden, och ökningen är störst bland de mellan 18 och 30 år.

Enligt budget- och skuldrådgivaren Anna Glassell har det varit ett högre tryck efter semestern och allt fler medelinkomsttagare hör av sig till Kronofogden.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Riktar uppmaning

Glassell riktar nu en krisuppmaning till de som befinner sig i en svår ekonomisk situation tyngd av skulder.

– Man ska söka hjälp tidigare än vad många gör idag. Många kommer när det är väldigt mycket skulder, det är mycket skulder hos Kronofogden, säger hon till SR.

Viktigt att få ordning

Vidare förklarar Glassell att det är viktigt att få ordning på vad som är bäst att ta tag i först.

Hon menar att det inte nödvändigtvis alltid är ekonomin som är den högsta prioriteringen, utan att det även kan röra sig om exempelvis den psykiska hälsan.

Vad gäller ekonomin brukar skuldrådgivare titta på vilka utgifter personerna har, vad pengarna går till och därefter göra en bedömning av situationen.

Det är skuldsanering

Allt fler ansöker om skuldsanering hos Kronofogden, men det är inte alla som får sin ansökan beviljad.

– Skuldsanering är till för dig som har skulder du inte kan betala på egen hand under överskådlig tid, framhåller Kronofogden.

– Det är inte en lösning på tillfälliga betalningsproblem. För att vi ska bevilja dig skuldsanering ska du först ha gjort ansträngningar för att lösa din situation.

Kan testa

Hos Kronofogden kan man genomföra ett skuldsaneringstest för att se om det är någonting som kan bli aktuellt vid en ansökan.

– Först går vi igenom alla omständigheter som kan påverka om du kan betala dina skulder i framtiden. Det finns ingen gräns för hur liten eller stor skulden behöver vara. I stället tittar vi på din totala skuld i relation till vad du kan betala, fortsätter myndigheten.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen