EKONOMI: Krisuppmaning till utsatt grupp

2023 09 19

Skuldsättningen i Sverige är alltjämt ett mycket stort problem.

Aldrig tidigare har så många svenskar ansökt om skuldsanering hos Kronofogden, och ökningen är störst bland de mellan 18 och 30 år.

Enligt budget- och skuldrådgivaren Anna Glassell har det varit ett högre tryck efter semestern och allt fler medelinkomsttagare hör av sig till Kronofogden.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Riktar uppmaning

Glassell riktar nu en krisuppmaning till de som befinner sig i en svår ekonomisk situation tyngd av skulder.

– Man ska söka hjälp tidigare än vad många gör idag. Många kommer när det är väldigt mycket skulder, det är mycket skulder hos Kronofogden, säger hon till SR.

Viktigt att få ordning

Vidare förklarar Glassell att det är viktigt att få ordning på vad som är bäst att ta tag i först.

Hon menar att det inte nödvändigtvis alltid är ekonomin som är den högsta prioriteringen, utan att det även kan röra sig om exempelvis den psykiska hälsan.

Vad gäller ekonomin brukar skuldrådgivare titta på vilka utgifter personerna har, vad pengarna går till och därefter göra en bedömning av situationen.

Det är skuldsanering

Allt fler ansöker om skuldsanering hos Kronofogden, men det är inte alla som får sin ansökan beviljad.

– Skuldsanering är till för dig som har skulder du inte kan betala på egen hand under överskådlig tid, framhåller Kronofogden.

– Det är inte en lösning på tillfälliga betalningsproblem. För att vi ska bevilja dig skuldsanering ska du först ha gjort ansträngningar för att lösa din situation.

Kan testa

Hos Kronofogden kan man genomföra ett skuldsaneringstest för att se om det är någonting som kan bli aktuellt vid en ansökan.

– Först går vi igenom alla omständigheter som kan påverka om du kan betala dina skulder i framtiden. Det finns ingen gräns för hur liten eller stor skulden behöver vara. I stället tittar vi på din totala skuld i relation till vad du kan betala, fortsätter myndigheten.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen