EKONOMI: Krisuppmaning till utsatt grupp

2023 09 19

En skuldrådgivare går nu ut med en uppmaning till alla med skulder.

Skuldsättningen i Sverige är alltjämt ett mycket stort problem.

Aldrig tidigare har så många svenskar ansökt om skuldsanering hos Kronofogden, och ökningen är störst bland de mellan 18 och 30 år.

Enligt budget- och skuldrådgivaren Anna Glassell har det varit ett högre tryck efter semestern och allt fler medelinkomsttagare hör av sig till Kronofogden.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Riktar uppmaning

Glassell riktar nu en krisuppmaning till de som befinner sig i en svår ekonomisk situation tyngd av skulder.

– Man ska söka hjälp tidigare än vad många gör idag. Många kommer när det är väldigt mycket skulder, det är mycket skulder hos Kronofogden, säger hon till SR.

Viktigt att få ordning

Vidare förklarar Glassell att det är viktigt att få ordning på vad som är bäst att ta tag i först.

Hon menar att det inte nödvändigtvis alltid är ekonomin som är den högsta prioriteringen, utan att det även kan röra sig om exempelvis den psykiska hälsan.

Vad gäller ekonomin brukar skuldrådgivare titta på vilka utgifter personerna har, vad pengarna går till och därefter göra en bedömning av situationen.

Det är skuldsanering

Allt fler ansöker om skuldsanering hos Kronofogden, men det är inte alla som får sin ansökan beviljad.

– Skuldsanering är till för dig som har skulder du inte kan betala på egen hand under överskådlig tid, framhåller Kronofogden.

– Det är inte en lösning på tillfälliga betalningsproblem. För att vi ska bevilja dig skuldsanering ska du först ha gjort ansträngningar för att lösa din situation.

Kan testa

Hos Kronofogden kan man genomföra ett skuldsaneringstest för att se om det är någonting som kan bli aktuellt vid en ansökan.

– Först går vi igenom alla omständigheter som kan påverka om du kan betala dina skulder i framtiden. Det finns ingen gräns för hur liten eller stor skulden behöver vara. I stället tittar vi på din totala skuld i relation till vad du kan betala, fortsätter myndigheten.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen