EKONOMI: Krisuppmaning till utsatt grupp

2023 09 19

En skuldrådgivare går nu ut med en uppmaning till alla med skulder.

Skuldsättningen i Sverige är alltjämt ett mycket stort problem.

Aldrig tidigare har så många svenskar ansökt om skuldsanering hos Kronofogden, och ökningen är störst bland de mellan 18 och 30 år.

Enligt budget- och skuldrådgivaren Anna Glassell har det varit ett högre tryck efter semestern och allt fler medelinkomsttagare hör av sig till Kronofogden.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Riktar uppmaning

Glassell riktar nu en krisuppmaning till de som befinner sig i en svår ekonomisk situation tyngd av skulder.

– Man ska söka hjälp tidigare än vad många gör idag. Många kommer när det är väldigt mycket skulder, det är mycket skulder hos Kronofogden, säger hon till SR.

Viktigt att få ordning

Vidare förklarar Glassell att det är viktigt att få ordning på vad som är bäst att ta tag i först.

Hon menar att det inte nödvändigtvis alltid är ekonomin som är den högsta prioriteringen, utan att det även kan röra sig om exempelvis den psykiska hälsan.

Vad gäller ekonomin brukar skuldrådgivare titta på vilka utgifter personerna har, vad pengarna går till och därefter göra en bedömning av situationen.

Det är skuldsanering

Allt fler ansöker om skuldsanering hos Kronofogden, men det är inte alla som får sin ansökan beviljad.

– Skuldsanering är till för dig som har skulder du inte kan betala på egen hand under överskådlig tid, framhåller Kronofogden.

– Det är inte en lösning på tillfälliga betalningsproblem. För att vi ska bevilja dig skuldsanering ska du först ha gjort ansträngningar för att lösa din situation.

Kan testa

Hos Kronofogden kan man genomföra ett skuldsaneringstest för att se om det är någonting som kan bli aktuellt vid en ansökan.

– Först går vi igenom alla omständigheter som kan påverka om du kan betala dina skulder i framtiden. Det finns ingen gräns för hur liten eller stor skulden behöver vara. I stället tittar vi på din totala skuld i relation till vad du kan betala, fortsätter myndigheten.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 mars 2026

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen