5nov2025

EKONOMI: Många gör samma misstag med sina bankkonton

2024 11 25

SEB:s privatekonom Américo Fernandez riktar en uppmaning.

Privatekonomi kan ofta kännas som ett krångligt ämne och det är ingen ovanlighet att känna sig lite vilse.

Vissa föreslår att det borde införas som ett ämne i skolan för att förbereda barnen för ett liv där man ställs inför många privatekonomiska utmaningar.

Det gäller inte minst efter år av problem - där räntehöjningar och inflation har slagit hårt mot svenskarnas plånböcker.

Många gör missen

SEB:s privatekonom Américo Fernandez vill nu rikta en uppmaning.

Han menar att många gör samma misstag med sina bankkonton - nämligen att ha bufferten på samma konto som de vardagliga utgifterna.

Han uppmanar till att separera buffertkontot från lönekontot.

– Det gör det enklare att hålla koll på hur mycket du har sparat och minskar risken att pengarna försvinner till annat, säger han till TV4.

Blir enklare

Med ett separat buffertkonto, som exempelvis kan benämnas “Rör ej-kontot” eller liknande, blir det enklare att hålla utgifter och buffert isär.

Avanza förklarar att ett buffertkonto är viktigt att ha för att ha pengar ifall man skulle råka ut för oförutsedda utgifter. 

Det kan exempelvis röra sig om en bil som går sönder eller någonting som behöver fixas i lägenheten eller huset.

Så mycket ska du ha

Hur mycket man ska ha på ett buffertkonto är individuellt, men Avanza förklarar att det finns vissa generella riktlinjer.

– Ofta brukar man prata om att en summa på omkring två till tre månadslöner efter skatt passar bra som buffert, framhåller Avanza.

– Men vilken buffert som passar dig beror på hur just din situation ser ut. Är ni flera i hushållet och om ni har hus, bil, husdjur och fritidshus behöver ni troligtvis en större buffert.

Är skillnad

Avanza fortsätter.

– Då finns risken att ni kan råka ut för oförutsedda händelser som att laga vattenskada, byta ut värmepump, reparera bilen eller veterinärkostnader. Om du istället bor själv i en lägenhet och har färre möjliga oförutsedda händelser kan du troligtvis ha lite mindre buffert.

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen