EKONOMI: Många gör samma misstag med sina bankkonton

2024 11 25

SEB:s privatekonom Américo Fernandez riktar en uppmaning.

Privatekonomi kan ofta kännas som ett krångligt ämne och det är ingen ovanlighet att känna sig lite vilse.

Vissa föreslår att det borde införas som ett ämne i skolan för att förbereda barnen för ett liv där man ställs inför många privatekonomiska utmaningar.

Det gäller inte minst efter år av problem - där räntehöjningar och inflation har slagit hårt mot svenskarnas plånböcker.

Många gör missen

SEB:s privatekonom Américo Fernandez vill nu rikta en uppmaning.

Han menar att många gör samma misstag med sina bankkonton - nämligen att ha bufferten på samma konto som de vardagliga utgifterna.

Han uppmanar till att separera buffertkontot från lönekontot.

– Det gör det enklare att hålla koll på hur mycket du har sparat och minskar risken att pengarna försvinner till annat, säger han till TV4.

Blir enklare

Med ett separat buffertkonto, som exempelvis kan benämnas “Rör ej-kontot” eller liknande, blir det enklare att hålla utgifter och buffert isär.

Avanza förklarar att ett buffertkonto är viktigt att ha för att ha pengar ifall man skulle råka ut för oförutsedda utgifter.

Det kan exempelvis röra sig om en bil som går sönder eller någonting som behöver fixas i lägenheten eller huset.

Så mycket ska du ha

Hur mycket man ska ha på ett buffertkonto är individuellt, men Avanza förklarar att det finns vissa generella riktlinjer.

– Ofta brukar man prata om att en summa på omkring två till tre månadslöner efter skatt passar bra som buffert, framhåller Avanza.

– Men vilken buffert som passar dig beror på hur just din situation ser ut. Är ni flera i hushållet och om ni har hus, bil, husdjur och fritidshus behöver ni troligtvis en större buffert.

Är skillnad

Avanza fortsätter.

– Då finns risken att ni kan råka ut för oförutsedda händelser som att laga vattenskada, byta ut värmepump, reparera bilen eller veterinärkostnader. Om du istället bor själv i en lägenhet och har färre möjliga oförutsedda händelser kan du troligtvis ha lite mindre buffert.

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Överskott ska betalas ut till pensionärer

2026 02 27

Om mindre än ett år ska det nuvarande pensionssystemet förändras.

Systemet ska kompletteras med en “gas”, vilket kommer att leda till att överskott ska kunna betalas ut till såväl pensionärer som pensionssparare.

När beskedet kom i somras beskrev regeringen det som ett “historiskt beslut som kommer leda till högre pensioner”.

– Jag är mycket glad att meddela att vi i Pensionsgruppen gemensamt har ställt oss bakom att införa en gas i pensionssystemet, något som har diskuterats länge. Det kommer innebära mer pengar i plånboken för dagens och morgondagens pensionärer, sade äldre- och socialförsäkringsminister tillika ordförande i Pensionsgruppen Anna Tenje (M), i augusti 2025.

Experter kritiska: "Vilseledande"

Nu har Pensionsmyndigheten tagit emot uppdraget att sätta spelreglerna för gasen.

Men förändringen får kraftig kritik.

De två professorerna i nationalekonomi Mårten Palme och John Hassle rasar mot beskedet, rapporterar Di. Enligt experterna existerar inte det omtalade överskottet.

– Det är vilseledande att tala om för svenska folket att det finns en massa utdelningsbara tillgångar i pensionssystemet. Det är fel, de finns inte, säger John Hassle till tidningen.

ANDRA LÄSER: Ryssland trotsar väst – risk för konfrontation i Engelska kanalen

"Kan bli väldigt tufft"

Det finns redan regler för att bromsa de årliga pensionsuppräkningarna när det råder underskott i inkomstpensionssystemets finanser.

Enligt regeringen finns det nu ett överskott istället, som enligt de nya reglerna ska kunna delas ut från och med 1 januari 2027.

Men överskottet kan inte tas tillbaka om tiderna blir sämre, lyder ett av de kritiska argumenten. Det finns ingen symmetri mellan bromsen, som kan kompenseras, och den framtida gasen, framhåller experter enligt Di.

Fler andra är inne på samma sak. Gasen är ska kunna höja pensionerna om tillgångarna i systemet är minst 15 procent större än den samlade skulden.

Nästa år beräknas överskottet landa på 14,7 procent. Pengarna räcker alltså inte.

– Det var precis det här som vi befarade, har Maria Larsson som ordförande för SPF Seniorerna sagt till Aftonbladet tidigare i år.

– Vi anser att man hart lagt gränsen på en alldeles för hög nivå. På den här nivån är det tveksamt om gasen kommer att ge nåt framöver.

ANDRA LÄSER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Foto: BettyV

Text: Redaktionen