5nov2025

EKONOMI: Många gör samma misstag med sina bankkonton

2024 11 25

SEB:s privatekonom Américo Fernandez riktar en uppmaning.

Privatekonomi kan ofta kännas som ett krångligt ämne och det är ingen ovanlighet att känna sig lite vilse.

Vissa föreslår att det borde införas som ett ämne i skolan för att förbereda barnen för ett liv där man ställs inför många privatekonomiska utmaningar.

Det gäller inte minst efter år av problem - där räntehöjningar och inflation har slagit hårt mot svenskarnas plånböcker.

Många gör missen

SEB:s privatekonom Américo Fernandez vill nu rikta en uppmaning.

Han menar att många gör samma misstag med sina bankkonton - nämligen att ha bufferten på samma konto som de vardagliga utgifterna.

Han uppmanar till att separera buffertkontot från lönekontot.

– Det gör det enklare att hålla koll på hur mycket du har sparat och minskar risken att pengarna försvinner till annat, säger han till TV4.

Blir enklare

Med ett separat buffertkonto, som exempelvis kan benämnas “Rör ej-kontot” eller liknande, blir det enklare att hålla utgifter och buffert isär.

Avanza förklarar att ett buffertkonto är viktigt att ha för att ha pengar ifall man skulle råka ut för oförutsedda utgifter. 

Det kan exempelvis röra sig om en bil som går sönder eller någonting som behöver fixas i lägenheten eller huset.

Så mycket ska du ha

Hur mycket man ska ha på ett buffertkonto är individuellt, men Avanza förklarar att det finns vissa generella riktlinjer.

– Ofta brukar man prata om att en summa på omkring två till tre månadslöner efter skatt passar bra som buffert, framhåller Avanza.

– Men vilken buffert som passar dig beror på hur just din situation ser ut. Är ni flera i hushållet och om ni har hus, bil, husdjur och fritidshus behöver ni troligtvis en större buffert.

Är skillnad

Avanza fortsätter.

– Då finns risken att ni kan råka ut för oförutsedda händelser som att laga vattenskada, byta ut värmepump, reparera bilen eller veterinärkostnader. Om du istället bor själv i en lägenhet och har färre möjliga oförutsedda händelser kan du troligtvis ha lite mindre buffert.

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

03dec25

JUST NU: Tiotusentals svenskar kan få pengar tillbaka

2025 12 03

Konsumentombudsmannen (KO) ha fattat ett mycket ovanligt beslut.

För första gången på 10 år har KO lämnat in en grupptalan till Allmänna reklamationsnämnd.

Grupptalan omfattar 50 000 svenska konsumenter som tecknat leasingavtal med Den Norske Bank, DNB.

KO kräver att konsumenterna ska få pengar tillbaka, eftersom de har betalat för mycket.

Bakgrunden är att leasingavtalen har marknadsförts som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

”Rätt att få tillbaka”

DNB har använt ett prisjusteringsvillkor i avtalet för att öka priset i takt med att räntorna steg, vilket kom som en chock för kunderna. Konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader.

– Patent- och marknadsdomstolen har slagit fast att prisjusteringsvillkoret är oskäligt. KO menar, med stöd av bland annat EU-domstolens praxis, att villkoret även är ogiltigt och att konsumenterna därför har rätt att få tillbaka det de betalat för mycket, framhåller KO.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

”Miljardbelopp”

Enligt KO har banken överdebiterat konsumenterna med miljardbelopp.

– Priset är den viktigaste uppgiften när ett avtal ingås. I DNB:s fall har konsumenten, enligt domstolen, ”inte ens kunnat uppskatta hur månadsavgiften kan komma att förändras”. Konsumenterna har med andra ord inte haft en aning om vad det kostade att hyra bilen av DNB, säger Pär Magnusson, processråd vid KO.

– Eftersom villkoret är ogiltigt och DNB inte frivilligt återbetalat den förhöjda hyran vänder sig KO nu till ARN med krav på återbetalning, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland 

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen

3dec2025

Positivt besked från Alecta – gäller 432 000 pensionärer

2025 12 03

Alecta presenterar en rekordnotering gällande svenskar över 66 år.

Dagens pensionärer har generellt mer pengar att röra sig med än tidigare.

– Medelsvenssons totala inkomst efter skatt är vid 67 års ålder 87 procent av den inkomst han eller hon hade vid 60 år, och dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med för tolv år sedan, säger Alectas pensionsekonom Staffan Ström, i ett uttalande.

– Spridningen är stor mellan individer och inkomstlägen, men vi ser en tydligt positiv trend.

En annan tydlig trend

Alecta ser också en annan stark trend bland svenskar som når pensionsåldern.

Allt fler fortsätter att arbeta, vilket också kan vara en bidragande orsak till den stärkta ekonomin.

Och sedan 2019 har antalet som väntar längre med att ta ut pension tredubblats.

 - Det här är en generell trend. Vi arbetar längre upp i åldrarna, till stor del eftersom vi blivit piggare och friskare. Naturligtvis finns det äldre som har både dålig hälsa och tufft med ekonomin, men våra studier visar att äldres inkomster över tid blivit klart mycket högre, säger Staffan Ström.

446 000 svenskar

Fler svenskar än någonsin fortsätter att arbeta, trots att man passerat 66 års ålder, visar en rapport från Alecta.

Under 2023 var det hela 446 000 svenskar som fick inkomst från arbete efter 66 år fyllda.

–  Det vi ser är alltså en generell senareläggning av hela nedtrappningsprocessen av arbetslivet, säger Staffan Ström.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Delar av resultatet

Här följer några av slutsatserna i rapporten från Alecta.

- Andelen arbetande i pensionsåldern i Sverige ökar igen efter att ha stannat av under pandemiåren.  

- 2023 hade 446 000 svenskar, 66 år eller äldre, någon form av arbetsinkomst.  

- Av dessa kombinerar 432 000 svenskar uttag av pension med arbetsinkomst.

- Det är fler män än kvinnor som fortsätter arbeta. Bland alla svenskar som är 66 år och äldre arbetar 26 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i någon utsträckning.  

- Tre av tio 70-åringar och två av tio 75-åringar har arbetsinkomst. 

- En av åtta 80-åringar och sju procent av 85-åringarna har i någon utsträckning en arbetsinkomst. 

Källa: Alecta

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen