EKONOMI: Många gör samma misstag med sina bankkonton

2024 11 25

SEB:s privatekonom Américo Fernandez riktar en uppmaning.

Privatekonomi kan ofta kännas som ett krångligt ämne och det är ingen ovanlighet att känna sig lite vilse.

Vissa föreslår att det borde införas som ett ämne i skolan för att förbereda barnen för ett liv där man ställs inför många privatekonomiska utmaningar.

Det gäller inte minst efter år av problem - där räntehöjningar och inflation har slagit hårt mot svenskarnas plånböcker.

Många gör missen

SEB:s privatekonom Américo Fernandez vill nu rikta en uppmaning.

Han menar att många gör samma misstag med sina bankkonton - nämligen att ha bufferten på samma konto som de vardagliga utgifterna.

Han uppmanar till att separera buffertkontot från lönekontot.

– Det gör det enklare att hålla koll på hur mycket du har sparat och minskar risken att pengarna försvinner till annat, säger han till TV4.

Blir enklare

Med ett separat buffertkonto, som exempelvis kan benämnas “Rör ej-kontot” eller liknande, blir det enklare att hålla utgifter och buffert isär.

Avanza förklarar att ett buffertkonto är viktigt att ha för att ha pengar ifall man skulle råka ut för oförutsedda utgifter.

Det kan exempelvis röra sig om en bil som går sönder eller någonting som behöver fixas i lägenheten eller huset.

Så mycket ska du ha

Hur mycket man ska ha på ett buffertkonto är individuellt, men Avanza förklarar att det finns vissa generella riktlinjer.

– Ofta brukar man prata om att en summa på omkring två till tre månadslöner efter skatt passar bra som buffert, framhåller Avanza.

– Men vilken buffert som passar dig beror på hur just din situation ser ut. Är ni flera i hushållet och om ni har hus, bil, husdjur och fritidshus behöver ni troligtvis en större buffert.

Är skillnad

Avanza fortsätter.

– Då finns risken att ni kan råka ut för oförutsedda händelser som att laga vattenskada, byta ut värmepump, reparera bilen eller veterinärkostnader. Om du istället bor själv i en lägenhet och har färre möjliga oförutsedda händelser kan du troligtvis ha lite mindre buffert.

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen