EKONOMI: Många gör samma misstag med sina bankkonton

2024 11 25

SEB:s privatekonom Américo Fernandez riktar en uppmaning.

Privatekonomi kan ofta kännas som ett krångligt ämne och det är ingen ovanlighet att känna sig lite vilse.

Vissa föreslår att det borde införas som ett ämne i skolan för att förbereda barnen för ett liv där man ställs inför många privatekonomiska utmaningar.

Det gäller inte minst efter år av problem - där räntehöjningar och inflation har slagit hårt mot svenskarnas plånböcker.

Många gör missen

SEB:s privatekonom Américo Fernandez vill nu rikta en uppmaning.

Han menar att många gör samma misstag med sina bankkonton - nämligen att ha bufferten på samma konto som de vardagliga utgifterna.

Han uppmanar till att separera buffertkontot från lönekontot.

– Det gör det enklare att hålla koll på hur mycket du har sparat och minskar risken att pengarna försvinner till annat, säger han till TV4.

Blir enklare

Med ett separat buffertkonto, som exempelvis kan benämnas “Rör ej-kontot” eller liknande, blir det enklare att hålla utgifter och buffert isär.

Avanza förklarar att ett buffertkonto är viktigt att ha för att ha pengar ifall man skulle råka ut för oförutsedda utgifter.

Det kan exempelvis röra sig om en bil som går sönder eller någonting som behöver fixas i lägenheten eller huset.

Så mycket ska du ha

Hur mycket man ska ha på ett buffertkonto är individuellt, men Avanza förklarar att det finns vissa generella riktlinjer.

– Ofta brukar man prata om att en summa på omkring två till tre månadslöner efter skatt passar bra som buffert, framhåller Avanza.

– Men vilken buffert som passar dig beror på hur just din situation ser ut. Är ni flera i hushållet och om ni har hus, bil, husdjur och fritidshus behöver ni troligtvis en större buffert.

Är skillnad

Avanza fortsätter.

– Då finns risken att ni kan råka ut för oförutsedda händelser som att laga vattenskada, byta ut värmepump, reparera bilen eller veterinärkostnader. Om du istället bor själv i en lägenhet och har färre möjliga oförutsedda händelser kan du troligtvis ha lite mindre buffert.

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen