EKONOMI: Nya uppgifter – akut situation för pensionärer

2023 09 11

För några dagar sedan slog Kronofogden larm.

I ett pressmeddelande uppgav myndigheten att allt fler obetalda räkningar skickas till Kronofogden och att det totala skuldbeloppet är större än någonsin.

– Det märks tydligt att många har svårt att få pengarna att räcka. Vi har fått in fler krav och betydligt högre skuldbelopp jämfört med tidigare år.

– Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker, men också kostnader för boende och el. Det är en oroande utveckling, kommenterade Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

609 000 krav

Under det första halvåret av 2023 har Kronofogden fått in över 609 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

En kraftig ökning.  

Under samma period 2022 inkom cirka 545 000 krav.

– En ökning med drygt 12 procent. Antalet berörda personer har ökat med omkring sex procent till cirka 268 000, framhåller myndigheten.

Största ökningen hos pensionärer

Skuldberget växer.

Och värst är det för Sveriges pensionärer.

Den absolut största procentuella ökningen under första halvåret av 2023 har skett i åldersgruppen 65 år och äldre, rapporterar Expressen med hänvisning till Kronofogdens statistik.

Ökningen uppgår till hela 18 procent jämfört med motsvarande period ifjol.

– De har inte råd att betala sina räkningar. Inflationen påverkar alla men främst ensamstående pensionärer med låg pension, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, till Expressen.

Sågar regeringens skattelättnad: ”En skymf”

I onsdags föreslog regeringen sänkt skatt för alla pensionärer.

Skattesänkningen uppgår till två miljarder kronor.

– Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år, uppger regeringen.

Trifa Chireh dömer ut satsningen.

Hon anser att skattesänkningen är otillräcklig.

– Då kostnaderna har ökat med nästan 2 000 kronor i månaden för pensioner, känns 283 kronor per månad i skattelättnad som en skymf, säger pensionsekonomen till Expressen.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen