EKONOMI: Oväntat bakslag för Sverige

2023 02 28

Det visar den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån, SCB.

Går emot prognosen

Tappet på 0,9 procent är oväntat stort.

Enligt Infronts prognosenkät väntade sig analytikerna en tillväxt på 0,6 procent.

Men så blev det inte.

Sveriges BNP sjönk under det fjärde kvartalet.

– Minskningen märks i många delar av ekonomin med breda nedgångar i näringslivets investeringar och hushållens konsumtion, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.

Sveriges BNP för helåret 2022 ökade dock med 2,4 procent jämfört med 2021.

Flera faktorer

Utveckling under sista kvartalet 2022:

- Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent. Utgifter för möbler, livsmedel och svensk konsumtion utomlands bidrog till nedgången.

- Den offentliga konsumtionen steg med 0,2 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,4 procent medan statens konsumtionsutgifter minskade med 0,2 procent.

- Lagerinvesteringarna sänkte BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. Största lagerminskningen skedde bland näringslivets tjänsteproducenter.

- Fasta bruttoinvesteringar minskade med 0,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar bidrog mest till nedgången.

- Exporten sjönk med 1,0 procent och importen minskade med 1,1 procent. Exportnettot bidrog endast marginellt till BNP.

- Produktionen inom näringslivet minskade med 1,3 procent. De varuproducerande branschernas produktion sjönk med 1,8 procent och de tjänsteproducerande branscherna minskade med 1,0 procent. Produktionen inom de offentliga myndigheterna ökade med 0,7 procent.

- Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,3 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin steg med 0,4 procent och med 0,3 procent inom näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 1,6 procent.

- Hushållens reala disponibla inkomster minskade med 2,7 procent jämfört med fjärde kvartalet 2021.

- Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 43 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2022. Det fjärde kvartalet 2021 var underskottet 21 miljarder kronor.

Källa: SCB

Fakta BNP

Bruttonationalprodukten, BNP, beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet.

BNP används som ett mått för att beskriva ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.

Foto: T.  Barbhuiya

Text: Redaktionen

Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 20

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen