EKONOMI: Tungt besked för dem med höga lån

2022 10 09

Finansinspektionens generaldirektör tror inte på slopade amorteringskrav.

Många svenska hushåll lever på marginalerna på grund av inflation och stigande räntor.

Bland dem och en del andra har röster för slopat amorteringskrav på lån hörts allt tydligare.

Men Finansinspektionens generaldirektör, Erik Thedéen, är väldigt tydlig när han signalerar att det inte är en klok åtgärd. Han kallar det tvärtom en ”väldigt dålig åtgärd”.

De flesta partierna överens

Å ena sidan vill de partier som håller på att sätta samman en regering göra det lite enklare för dem som lever med väldigt små marginaler.

Bland riksdagspartierna är alla eniga kring att något måste göras för att lindra smällen för dem med höga lån.

Mest osäkert är det hos Socialdemokraterna. De kunde när SVT ställde frågan strax före valet inte ge något entydigt besked på frågan.

L tydligt för

L däremot var tydliga:

– Så snart som möjligt hoppas jag att vi har en modell att presentera, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson till SVT. 

Men å andra sidan hintar alltså generaldirektören att lättnader inte är en smart väg att gå för att få bukt med svensk ekonomi.

Till kanalen understryker han två orsaker till det.

Två argument för avslag

Dels den riktlinje som Riksbanken har tagit, nämligen att strama åt svensk penningpolitik.

Att åtgärden slopade amorteringskrav infördes under pandemin var nåt som var rimligt då.

– Nu är det ett annat läge, framhåller han till kanalen.

Och fortsätter:

– Att använda amorteringsverktyget i samma riktning som under pandemin vore helt enkelt en felaktig åtgärd.

Bara halva Sverige berörs

Dels att problemet bara gäller ”halva Sverige”:

– Det är bara hälften av de svenska hushållen som har bolån, och oftast är det de med ganska goda inkomster.

Men än är inget definitivt besked i frågan fattat. Det ska tas den 14 oktober när Finansinspektionen har sin ekonomiska analys klar.

Klart är att både nuvarande riksbankschef, Stefan Ingves, och hans efterträdare, Erik Thedéen, har samma tankegångar. Ingen av dem tror att slopade amorteringar skulle göra svensk ekonomi bättre.

Foto: R Ledbetter

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen