02feb26

Elbranschen slår larm om elnätet – “kan lamslå svenska samhället”

2025 02 12

Säpo och Energimyndigheten har varnat för att Ryssland kan försöka sabotera det svenska elnätet.

Det var efter explosionerna vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2 för knappt tre år sedan som myndigheterna manade till höjd beredskap.

Energisektorn behöver vidta åtgärder för att skydda det som ska skyddas, säger Karl Melin, Säkerhetspolisens presschef, till SVT vid tillfället.

Ny varning: "Oron är befogad"

Nu slås det larm igen.

Den här gången från Svenska Elektrikerförbundet som understryker en ökad oro i samhället. Enligt fackförbundet bekymras 61 procent av allmänheten av risken för att främmande makt ska påverka Sveriges elförsörjning.

– Svenskarnas oro är befogad. Som fackförbund får vi hela tiden larmrapporter från våra medlemmar runtom i landet, som vittnar om hur i princip vem som helst får arbeta med Sveriges elnät, framhåller bland annat förbundsordförande Urban Pettersson i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Inga krav

Elektrikerförbundet pekar på att det saknas krav på att elmontörer som arbetar med elnätet ska ha någon formell certifiering.

Att ett stort antal underentreprenörer i långa kedjor och icke-certifierad utländsk personal används målas också upp som en del av riskbilden.

– Det är svårare att säkerställa säkerheten i alla led och öppnar upp möjligheter för en antagonist att komma nära samhällsviktig verksamhet inom energisektorn för informationsinhämtning och potentiellt sabotage eller liknande, framhöll fyra myndigheter i gemensam rapport förra rået.

"Kan lamslå svenska samhället"

Fackförbundet understryker vidare att det svenska elsystemet “är av allra största vikt vid en krigssituation eller allmänt höjd beredskap”.

Vård, omsorg, kommunikation och uppvärmning är bara några exempel på verksamheter som är helt beroende av en fungerande elförsörjning.

– Med utländsk arbetskraft ökar risken för kartläggning, intrång eller attacker som i ett slag kan lamslå det svenska samhället, varnar Elektrikerförbundet.

Tre krav till regeringen

Urban Pettersson och resten av förbundet går nu därför fram med tre krav till regeringen för att säkra svensk elförsörjning.

Kraven innefattar utbildning av inhemsk arbetskraft, krav på grundbemanning för att minska beroende av långa kedjor av underentreprenörer och utländsk arbetskraft samt krav på certifiering bland elmontörer.

Sluta spela rysk roulett med Sveriges elförsörjning. Vi kan inte fortsätta låta vem som helst få jobba med samhälls­kritisk infrastruktur som vårt elnät, skriver förbundet i en direkt uppmaning till regeringen och närings- och energiminister Ebba Busch (KD).

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen