Eldade upp 20 000 Astra-vaccindoser

2021 05 20

19 610 vaccindoser från Astra Zeneca har eldats upp av myndigheterna i Malawi.

Anledningen är att det spritts ett rykte i det sydöstafrikanska landet om att en betydande del av de vaccindoser från Astra Zeneca som landet erhållit har passerat sitt bäst-före-datum. Ryktet stämmer och resulterade i att många ur allmänheten inte längre vågade vaccinera sig varpå myndigheterna tog till drastiska åtgärder för att återfå folkets förtroende, uppger BBC News.

– Jag vill vaccineras men hur säker kan jag vara på att inte få utgånget vaccin på sjukhuset, säger butiksägaren Jack Chitete till BBC.

Världshälsoorganisationen WHO uppmanade först landet att inte förstöra vaccindoserna då man först ville undersöka hur länge de var användbara efter utgånget datum. Men efter hand ändrade sig WHO med förhoppning om att få fart på vaccinationen igen. Malawi har fått 102 000 AstraZeneca-doser och hann som tur är använda cirka 80 000 av dem innan bäst-före-datumet gick ut. Men 19 610 doser har nu bokstavligt talat gått upp i rök. Malawis sjukvårdschef Charles Mwansambo bekräftar uppgifterna.
– När nyheten om att vi hade utgångna vaccindoser spreds märkte vi att folk inte kom till våra kliniker för att vaccineras. Om vi inte bränner dem kommer folk tro att vi använder utgånget vaccin och om de inte vaccineras så kommer Covid-19 slå hårt mot dem, säger sjukvårdschefen till BBC och menar att fördelarna överväger nackdelarna.

Malawi har så här långt klarat sig relativt bra mot viruset och av landets 18 miljoner invånare har cirka 1 200 avlidit.

ANALYS

Jämfört med omvärlden har Afrika inte drabbats av lika många dödsoffer enligt Worldometers statistik. Malawi har 59 dödsoffer per 1 miljon invånare, Nigeria 10 och Egypten 139. En lång rad afrikanska länder ligger mellan 5 och 100. Det finns ett mörkertal men att Afrika har en relativt ung befolkning har underlättat situationen. Hårdast drabbade är Tunisien med 1 004 och Sydafrika 923. Det kan jämföras med Ungern 3 043, Storbritannien  1 872 och Sverige 1 408 enligt Worldometer.


14 okt 2026

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 okt 2026

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att  Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”. 

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen