Eldade upp 20 000 Astra-vaccindoser

2021 05 20

19 610 vaccindoser från Astra Zeneca har eldats upp av myndigheterna i Malawi.

Anledningen är att det spritts ett rykte i det sydöstafrikanska landet om att en betydande del av de vaccindoser från Astra Zeneca som landet erhållit har passerat sitt bäst-före-datum. Ryktet stämmer och resulterade i att många ur allmänheten inte längre vågade vaccinera sig varpå myndigheterna tog till drastiska åtgärder för att återfå folkets förtroende, uppger BBC News.

– Jag vill vaccineras men hur säker kan jag vara på att inte få utgånget vaccin på sjukhuset, säger butiksägaren Jack Chitete till BBC.

Världshälsoorganisationen WHO uppmanade först landet att inte förstöra vaccindoserna då man först ville undersöka hur länge de var användbara efter utgånget datum. Men efter hand ändrade sig WHO med förhoppning om att få fart på vaccinationen igen. Malawi har fått 102 000 AstraZeneca-doser och hann som tur är använda cirka 80 000 av dem innan bäst-före-datumet gick ut. Men 19 610 doser har nu bokstavligt talat gått upp i rök. Malawis sjukvårdschef Charles Mwansambo bekräftar uppgifterna.
– När nyheten om att vi hade utgångna vaccindoser spreds märkte vi att folk inte kom till våra kliniker för att vaccineras. Om vi inte bränner dem kommer folk tro att vi använder utgånget vaccin och om de inte vaccineras så kommer Covid-19 slå hårt mot dem, säger sjukvårdschefen till BBC och menar att fördelarna överväger nackdelarna.

Malawi har så här långt klarat sig relativt bra mot viruset och av landets 18 miljoner invånare har cirka 1 200 avlidit.

ANALYS

Jämfört med omvärlden har Afrika inte drabbats av lika många dödsoffer enligt Worldometers statistik. Malawi har 59 dödsoffer per 1 miljon invånare, Nigeria 10 och Egypten 139. En lång rad afrikanska länder ligger mellan 5 och 100. Det finns ett mörkertal men att Afrika har en relativt ung befolkning har underlättat situationen. Hårdast drabbade är Tunisien med 1 004 och Sydafrika 923. Det kan jämföras med Ungern 3 043, Storbritannien 1 872 och Sverige 1 408 enligt Worldometer.

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen