Eldade upp 20 000 Astra-vaccindoser

2021 05 20

19 610 vaccindoser från Astra Zeneca har eldats upp av myndigheterna i Malawi.

Anledningen är att det spritts ett rykte i det sydöstafrikanska landet om att en betydande del av de vaccindoser från Astra Zeneca som landet erhållit har passerat sitt bäst-före-datum. Ryktet stämmer och resulterade i att många ur allmänheten inte längre vågade vaccinera sig varpå myndigheterna tog till drastiska åtgärder för att återfå folkets förtroende, uppger BBC News.

– Jag vill vaccineras men hur säker kan jag vara på att inte få utgånget vaccin på sjukhuset, säger butiksägaren Jack Chitete till BBC.

Världshälsoorganisationen WHO uppmanade först landet att inte förstöra vaccindoserna då man först ville undersöka hur länge de var användbara efter utgånget datum. Men efter hand ändrade sig WHO med förhoppning om att få fart på vaccinationen igen. Malawi har fått 102 000 AstraZeneca-doser och hann som tur är använda cirka 80 000 av dem innan bäst-före-datumet gick ut. Men 19 610 doser har nu bokstavligt talat gått upp i rök. Malawis sjukvårdschef Charles Mwansambo bekräftar uppgifterna.
– När nyheten om att vi hade utgångna vaccindoser spreds märkte vi att folk inte kom till våra kliniker för att vaccineras. Om vi inte bränner dem kommer folk tro att vi använder utgånget vaccin och om de inte vaccineras så kommer Covid-19 slå hårt mot dem, säger sjukvårdschefen till BBC och menar att fördelarna överväger nackdelarna.

Malawi har så här långt klarat sig relativt bra mot viruset och av landets 18 miljoner invånare har cirka 1 200 avlidit.

ANALYS

Jämfört med omvärlden har Afrika inte drabbats av lika många dödsoffer enligt Worldometers statistik. Malawi har 59 dödsoffer per 1 miljon invånare, Nigeria 10 och Egypten 139. En lång rad afrikanska länder ligger mellan 5 och 100. Det finns ett mörkertal men att Afrika har en relativt ung befolkning har underlättat situationen. Hårdast drabbade är Tunisien med 1 004 och Sydafrika 923. Det kan jämföras med Ungern 3 043, Storbritannien  1 872 och Sverige 1 408 enligt Worldometer.


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen