Elforskare rasar: “Sverige blir jätteförlorare”

2024 09 08

Ett nytt system väntas leda till högre elpriser.

Snart kommer ett nytt elsystem att introduceras.

Det är i oktober som systemet “flödesbaserad marknadskoppling” införs i Norden.

Syftet med förändringen är att öka överföringen av el mellan de nordiska länderna och få mer förnybar el i näten.

Elforskare rasar

Förändringen tas inte väl emot av alla.

Svenska kraftnät har provkört systemet, och där blev resultatet en tioprocentig ökning av elpriserna i Sverige.

Elmarknadsexperten Mats Nilsson rasar mot beslutet.

– Sverige är jätteförlorare, säger han till Aftonbladet.

Norge vinnare

Nilsson förklarar vidare att Norge blir vinnare på det nya systemet.

Han menar att beslutet inte är eftertänkt.

– Det är en sak med tio procent dyrare julskinka. Men om ett företag med redan väldigt höga elpriser får ett sådant påslag, kan det innebära konkurs i värsta fall.

Mer kritik

Även branschorganisationen Energiföretagen Sverige riktar kritik mot förändringen, som träder i kraft den 29 oktober.

– Med flowbased har priserna blivit mellan fem och femton procent högre i de svenska elområdena, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.

“Saknas analys”

Thorstensson fortsätter.

– Energiföretagen saknar konsekvens- respektive känslighetsanalyser och menar därför att införandet av flowbased borde ske stegvis, exempelvis genom att inte tillåta kraftflöden mot prisriktningen från starten, säger han.

– Det är viktigt inte minst mot bakgrund av den pågående översynen av elområden. Den skulle kunna innebära en förändring av elområdena i Sverige år 2027, vilket påverkar kapacitetsberäkningarna.

Energiföretagen understryker att de har svårt att de positiva effekterna av beslutet.

– Flowbased är en ny modell för att beräkna kapaciteten i stamnäten och därmed avgörande för hur mycket överföringskapacitet som finns tillgängligt för handel mellan olika elområden.

– Ambitionen är en ökad samhällsnytta men Energiföretagen menar att de positiva effekterna är svåra att se. Inte minst som resultaten av de pågående parallellkörningar som startade i december 2022 visar att priserna i de svenska elområdena blir högre än med den nuvarande beräkningsmodellen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen