16dec25

Elforskare rasar: “Sverige blir jätteförlorare”

2024 09 08

Ett nytt system väntas leda till högre elpriser.

Snart kommer ett nytt elsystem att introduceras.

Det är i oktober som systemet “flödesbaserad marknadskoppling” införs i Norden.

Syftet med förändringen är att öka överföringen av el mellan de nordiska länderna och få mer förnybar el i näten.

Elforskare rasar

Förändringen tas inte väl emot av alla.

Svenska kraftnät har provkört systemet, och där blev resultatet en tioprocentig ökning av elpriserna i Sverige.

Elmarknadsexperten Mats Nilsson rasar mot beslutet.

– Sverige är jätteförlorare, säger han till Aftonbladet.

Norge vinnare

Nilsson förklarar vidare att Norge blir vinnare på det nya systemet.

Han menar att beslutet inte är eftertänkt.

– Det är en sak med tio procent dyrare julskinka. Men om ett företag med redan väldigt höga elpriser får ett sådant påslag, kan det innebära konkurs i värsta fall. 

Mer kritik

Även branschorganisationen Energiföretagen Sverige riktar kritik mot förändringen, som träder i kraft den 29 oktober.

– Med flowbased har priserna blivit mellan fem och femton procent högre i de svenska elområdena, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.

“Saknas analys”

Thorstensson fortsätter.

– Energiföretagen saknar konsekvens- respektive känslighetsanalyser och menar därför att införandet av flowbased borde ske stegvis, exempelvis genom att inte tillåta kraftflöden mot prisriktningen från starten, säger han.

– Det är viktigt inte minst mot bakgrund av den pågående översynen av elområden. Den skulle kunna innebära en förändring av elområdena i Sverige år 2027, vilket påverkar kapacitetsberäkningarna.

Energiföretagen understryker att de har svårt att de positiva effekterna av beslutet.

– Flowbased är en ny modell för att beräkna kapaciteten i stamnäten och därmed avgörande för hur mycket överföringskapacitet som finns tillgängligt för handel mellan olika elområden. 

– Ambitionen är en ökad samhällsnytta men Energiföretagen menar att de positiva effekterna är svåra att se. Inte minst som resultaten av de pågående parallellkörningar som startade i december 2022 visar att priserna i de svenska elområdena blir högre än med den nuvarande beräkningsmodellen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen