Eljätte har begått stor miss – många hushåll kan få fel räkning

2025 01 30

Många kunder i Sverige riskerar att debiteras fel summa på elräkningen.

Ett av landets största elnätsbolag har misslyckats med att installera nya mätsystem för el.

Och det kan komma att drabba såväl elhandlare som kunder.

Det rör sig om statliga Vattenfall Eldistribution som nu åker på vite värt elva miljoner kronor för missen, rapporterar Sveriges Radio.

– Mätning är grundläggande för elmarknaden och förtroendet för prissättningen. Det är en viktig fråga, säger Karin Edvardsson som är enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till radion.

Enda bolaget som misslyckats

Bakgrunden är den förändring som ska ske 11 juni i år – då elhandeln läggs om till att gälla var femtonde minut istället för per timme som är fallet idag.

Då måste också elnätsbolagen kunna mäta och rapportera in elen varje kvart, både hos hushållen och i elledningarna.

Det har Vattenfall misslyckats med hittills. Och man är det enda elnätsbolaget som för närvarande inte har en lösning på plats.

Kan få fel räkning

En direkt följd av att mätsystemen inte installerats kan bli att kunder med timprisavtal drabbas.

Räkningarna kan helt enkelt bli fel.

– För de som har timprisavtal idag och kommer övergå till kvartsprisavtal så finns det risk att debiteringen blir fel, säger Karin Edvardsson.

Vattenfall själva menar att de är i slutskedet av processen, men kan inte lova när det är klart. Bolaget framhåller att det varit “komplext och tidskrävande” att anpassa sig till de nya reglerna som börjar gälla i juni.

– Vi förstår att de skulle få allvarliga konsekvenser för elhandlarna och kunden som vi inte är färdiga, säger John Hansson, chef för kundrelationer på Vattenfall Eldistribution, till SR.

LÄS MER: Jättemånga elavtal ändras – hushållen lär bli besvikna

Över 900 000 kunder

Vattenfall Eldistribution levererar el till över 900 000 företag och privatpersoner i Sverige.

Det sker genom ett elnät som möter behoven av nätkapacitet samt el- och leveranskvalitet, framhåller bolaget själva.

– Som en av de största elnätsägarna i Sverige har Vattenfall Eldistribution ett stort ansvar att säkerställa ett effektivt elnät som möter behoven av nätkapacitet, el- och leveranskvalitet, idag och i framtiden. Varje dag, året om, bygger vi ut och förbättrar elnätet, understryker Vattenfall på sin hemsida.

Elnätsbolagets uppdrag är att underhålla, driva och vid behov bygga ut “ett säkert och tillförlitligt elnät till lägsta kostnad för våra kunder”.

– Vår uppgift är också att ansluta nya kunder till elnätet, allt från små hushåll och nya bostadsområden till datahallar och industrier som vill ställa om och elektrifiera drift och produktion.

LÄS MER: Historiskt besked om elpriset – har nästan aldrig hänt tidigare

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen