Eljätte har begått stor miss – många hushåll kan få fel räkning

2025 01 30

Många kunder i Sverige riskerar att debiteras fel summa på elräkningen.

Ett av landets största elnätsbolag har misslyckats med att installera nya mätsystem för el.

Och det kan komma att drabba såväl elhandlare som kunder.

Det rör sig om statliga Vattenfall Eldistribution som nu åker på vite värt elva miljoner kronor för missen, rapporterar Sveriges Radio.

– Mätning är grundläggande för elmarknaden och förtroendet för prissättningen. Det är en viktig fråga, säger Karin Edvardsson som är enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till radion.

Enda bolaget som misslyckats

Bakgrunden är den förändring som ska ske 11 juni i år – då elhandeln läggs om till att gälla var femtonde minut istället för per timme som är fallet idag.

Då måste också elnätsbolagen kunna mäta och rapportera in elen varje kvart, både hos hushållen och i elledningarna.

Det har Vattenfall misslyckats med hittills. Och man är det enda elnätsbolaget som för närvarande inte har en lösning på plats.

Kan få fel räkning

En direkt följd av att mätsystemen inte installerats kan bli att kunder med timprisavtal drabbas.

Räkningarna kan helt enkelt bli fel.

– För de som har timprisavtal idag och kommer övergå till kvartsprisavtal så finns det risk att debiteringen blir fel, säger Karin Edvardsson.

Vattenfall själva menar att de är i slutskedet av processen, men kan inte lova när det är klart. Bolaget framhåller att det varit “komplext och tidskrävande” att anpassa sig till de nya reglerna som börjar gälla i juni.

– Vi förstår att de skulle få allvarliga konsekvenser för elhandlarna och kunden som vi inte är färdiga, säger John Hansson, chef för kundrelationer på Vattenfall Eldistribution, till SR.

LÄS MER: Jättemånga elavtal ändras – hushållen lär bli besvikna

Över 900 000 kunder

Vattenfall Eldistribution levererar el till över 900 000 företag och privatpersoner i Sverige.

Det sker genom ett elnät som möter behoven av nätkapacitet samt el- och leveranskvalitet, framhåller bolaget själva.

– Som en av de största elnätsägarna i Sverige har Vattenfall Eldistribution ett stort ansvar att säkerställa ett effektivt elnät som möter behoven av nätkapacitet, el- och leveranskvalitet, idag och i framtiden. Varje dag, året om, bygger vi ut och förbättrar elnätet, understryker Vattenfall på sin hemsida.

Elnätsbolagets uppdrag är att underhålla, driva och vid behov bygga ut “ett säkert och tillförlitligt elnät till lägsta kostnad för våra kunder”.

– Vår uppgift är också att ansluta nya kunder till elnätet, allt från små hushåll och nya bostadsområden till datahallar och industrier som vill ställa om och elektrifiera drift och produktion.

LÄS MER: Historiskt besked om elpriset – har nästan aldrig hänt tidigare

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen