Eljätte har begått stor miss – många hushåll kan få fel räkning

2025 01 30

Många kunder i Sverige riskerar att debiteras fel summa på elräkningen.

Ett av landets största elnätsbolag har misslyckats med att installera nya mätsystem för el.

Och det kan komma att drabba såväl elhandlare som kunder.

Det rör sig om statliga Vattenfall Eldistribution som nu åker på vite värt elva miljoner kronor för missen, rapporterar Sveriges Radio.

– Mätning är grundläggande för elmarknaden och förtroendet för prissättningen. Det är en viktig fråga, säger Karin Edvardsson som är enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till radion.

Enda bolaget som misslyckats

Bakgrunden är den förändring som ska ske 11 juni i år – då elhandeln läggs om till att gälla var femtonde minut istället för per timme som är fallet idag.

Då måste också elnätsbolagen kunna mäta och rapportera in elen varje kvart, både hos hushållen och i elledningarna.

Det har Vattenfall misslyckats med hittills. Och man är det enda elnätsbolaget som för närvarande inte har en lösning på plats.

Kan få fel räkning

En direkt följd av att mätsystemen inte installerats kan bli att kunder med timprisavtal drabbas.

Räkningarna kan helt enkelt bli fel.

– För de som har timprisavtal idag och kommer övergå till kvartsprisavtal så finns det risk att debiteringen blir fel, säger Karin Edvardsson.

Vattenfall själva menar att de är i slutskedet av processen, men kan inte lova när det är klart. Bolaget framhåller att det varit “komplext och tidskrävande” att anpassa sig till de nya reglerna som börjar gälla i juni.

– Vi förstår att de skulle få allvarliga konsekvenser för elhandlarna och kunden som vi inte är färdiga, säger John Hansson, chef för kundrelationer på Vattenfall Eldistribution, till SR.

LÄS MER: Jättemånga elavtal ändras – hushållen lär bli besvikna

Över 900 000 kunder

Vattenfall Eldistribution levererar el till över 900 000 företag och privatpersoner i Sverige.

Det sker genom ett elnät som möter behoven av nätkapacitet samt el- och leveranskvalitet, framhåller bolaget själva.

– Som en av de största elnätsägarna i Sverige har Vattenfall Eldistribution ett stort ansvar att säkerställa ett effektivt elnät som möter behoven av nätkapacitet, el- och leveranskvalitet, idag och i framtiden. Varje dag, året om, bygger vi ut och förbättrar elnätet, understryker Vattenfall på sin hemsida.

Elnätsbolagets uppdrag är att underhålla, driva och vid behov bygga ut “ett säkert och tillförlitligt elnät till lägsta kostnad för våra kunder”.

– Vår uppgift är också att ansluta nya kunder till elnätet, allt från små hushåll och nya bostadsområden till datahallar och industrier som vill ställa om och elektrifiera drift och produktion.

LÄS MER: Historiskt besked om elpriset – har nästan aldrig hänt tidigare

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen