ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

–  Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen,  konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.  

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt. 

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör  Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

–  Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen