ELKRISEN: Ytterligare mörk information för Sydsverige

2022 12 02

Sydsverige är det sämsta av 50 undersökta elområden i hela Europa.

Det konstaterar en rapport från europeiska systemoperatörernas samarbetsorganisation Entso-E.

Sydsverige sticker ut som det värst utsatta elområdet bland alla 50 elområden, rapporterar Sveriges Radio, som tagit del av underlaget.

Det aktuella elområdet har enligt rapporten minst installerad elproduktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal användning bland samtliga europeiska elområden som inkluderats i undersökningen.

Täcker sju län

Elområdet som täcker Sydsverige kallas för elområde 4 och består av sju län:

- Skåne län

- Blekinge län

- Kronobergs län

- Kalmar län (delvis)

- Västra Götalands län (delvis)

- Jönköpings län (delvis)

- Hallands län (delvis)

Förlängt stopp av Ringhals

Det mörka beskedet i rapporten följdes tidigare idag upp av ett tufft bakslag mot just södra Sverige – stoppet på kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 förlängs med tre veckor.

Någonting som väntas så extra hårt mot just elpriserna i regionerna.

– Det kommer att få konsekvenser för kunder framför allt i södra Sverige där kapaciteten och tillgängligheten på el kommer att gå ner, och det kommer att påverka priset negativt. Det kommer att påverka priset i en kontext där det redan är jättehöga priser, säger Maria Erdmann, vd på GodEl, till SVT.

"Horribla priser"

Flera experter stämde snabbt in i prognosen av att högre elpriser är att vänta i vinter.

– Vi har en extrem situation just nu med horribla priser. All produktion som faller ifrån är dåligt, säger Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, till Dagens Nyheter.

Högre priser troligare än avstängning

Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid samma institut, är också orolig. Han menar att stigande elpriser är en mer trolig konsekvens än risken för att elen måste stängas av.

Om det blir så ont om el att man befarar att vissa kunder måste kopplas bort någon timme, då kommer vi ha priser som ligger över 40 kronor kilowattimmen. Och då minskar risken för bortkoppling betydligt. Många stora företag har olika priser varje timme, och de stänger av under timmarna då priset är som högst, säger han till DN.

Foto: R. Kutsaiev

Text: Redaktionen


JUST NU: Massevakuering förbereds vid Östersjön

2025 06 13

En stor massevakuering förbereds vid Östersjön.

En stor militärövning som planeras av Ryssland och Belarus skapar stor oro bland länderna kring Östersjön.

Nu förbereds en stor massevakuering i Estland, Lettland och Litauen.

Vill undvika panik

Det ryska hotet anses bli allt allvarligare, och de baltiska länderna vill vara förberedda och undvika panik i händelse av att massevakueringar måste verkställas, rapporterar Politico.

Oron är stor inte minst inför Rysslands och Belarus militärövning Zapad 2025, som ska äga rum i Belarus i september.

Den belarusiska oppositionsledaren Svjatlana Tsikhanouskaya har varnat för att militärövningen utgör ett reellt hot, och har påtalat att Zapad 2021 föregick kriget i Ukraina.

På fredagen har de baltiska länderna skrivit under ett avtal om att de ska samarbeta med varandra för att vid behov snabbt kunna genomföra en stor massevakuering utan att det uppstår panik.

– Tydliga rutiner är avgörande, liksom ett snabbt informationsutbyte, säger Litauens inrikesminister Vladislav Kondratovič, enligt tidningen.

– Det är viktigt för de baltiska länderna att upprätthålla en enhetlig strategi och samordna åtgärder när hot uppstår för att garantera våra människors säkerhet – särskilt vid storskaliga evakueringar, tillägger han.

Kan testa Artikel 5

De baltiska länderna utvecklar nu en gemensam plan för massevakueringar, och man delar information och data om evakueringskapacitet och möjliga evakueringskorridorer.

Man vill även säkerställa att utsatta grupper inte glöms bort eller lämnas utanför i händelse av evakuering, enligt tidningen.

Just militärövningen Zapad 2025 har väckt allt större oro bland politiker och tjänstemän i flera europeiska länder.

Det har också kommit uppgifter om att Ryssland överväger att inleda en militär operation för att testa Natos artikel 5, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Artikel 5 fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ska ses som en attack mot alla Natoländer.

Men Ryssland överväger alltså att testa om Artikel 5 verkligen gäller i praktiken, enligt uppgifter från Tyslands underrättelsechef Bruno Kahl.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin korsar röd linje – Sverige kan hamna i krig

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump ger glädjebesked till Ukraina

2025 06 13

Trumps USA uppges ha gett ett glädjande besked till Ukraina.

Kriget i Ukraina fortsätter och landet är beroende av omvärldens stöd och hjälp för att kunna stå emot den ryska invasionen.

President Donald Trumps agerande har kritiserats av politiska motståndare som anser att han gör för lite för att stödja Ukraina.

Nu uppger emellertid källor att Trump ”i tysthet” skickar nytt stöd till Ukraina.

”Har inte upphört”

Donald Trump har gett sitt okej till ytterligare vapenleveranser till Ukraina, uppger Kyiv Post.

Trumpadministrationen har informerat kongressen om att man har godkänt en leverans av ”viktig försvarsutrustning” till Ukrainas styrkor, enligt tidningen. Leveransen uppges vara värd cirka 30 miljoner dollar.

Informationen kommer från två källor inom kongressen.

– Det militära biståndet till Ukraina har inte upphört trots korta avbrott tidigare i år, säger en tjänsteman inom administrationen till tidningen.

Donald Trump har varit kritisk till USA:s stora stöd till Ukraina under Joe Bidens presidentskap, och det har funnits en stor osäkerhet avseende det framtida stödet till det krigsdrabbade landet.

Godkänts ”i tysthet”

President Trump frös allt militärt bistånd till Ukraina i början av mars.

Kort därefter återupptogs stödet dock igen.

Källor till tidningen uppger också att Trump ”i tysthet” godkände ytterligare en vapenleverans värd 242 miljoner dollar förra månaden.

Trumpadministrationen får dock alltjämt kritik av politiska motståndare som anser att man inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Kritik mot försvarsministern

I onsdags fick försvarsminister Hegseth hård kritik i samband med en utfrågning i senatskommittén. Den demokratiske senatorn Chris Coons frågade bland annat varför administrationen inte använde de 3,8 miljarder dollar som tidigare godkänts för att skicka ytterligare stöd till Ukraina.

– Vi borde inte sträva efter en vapenvila och en förhandlad lösning på kriget i Ukraina till varje pris, sade Coons.

– Fred genom styrka innebär att vi faktiskt använder vår styrka, fortsätter att stödja Ukraina och säkrar en varaktig fred. Putin kommer bara att sluta när vi stoppar honom, och det bästa sättet att stoppa honom är verkligen genom ett starkare Nato, menade den demokratiske senatorn.

Försvarsministern slog ifrån sig kritiken och svarade att man fortsätter stödja Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen