Elon Musk i bråk om Tysklands migrationspolitik

2023 09 30

Teslachefen och megamiljardären Elon Musk har hamnat i stort bråk med Tysklands regering.

Flera viktiga delstatsval äger snart rum i Tyskland och just nu står Elon Musk i centrum av den politiska debatten.

Högerextrema

Det började med att Musk gick ut på fredagskvällen och delade en video på sociala mediekanalen X.

– Videon visar migranter och räddningsarbetare på en båt.

– Och kontot som först delade videon på X är ett ytterhögerkonto som hyllar högerextrema partiet Alternativ för Tyskland.

Det rapporterar AP.

Kontot som heter Radio Genoa kritiserar Tyskland finansiella stöd till organisationer som rädda migranter på Medelhavet.

– Hoppas att Alternativ för Tyskland vinner valet och stoppar det europeiska självmordet, lyder en av texterna på kontot enligt Reuters.

Slår tillbaka

– Är allmänheten medveten om det här, frågar sig Elon Musk på X, före detta Twitter.

Andemeningen i inlägget är att kritisera Tysklands agerande kopplat till migrationsströmmen på Medelhavet.

Tysklands UD gick snabbt ut och besvarade Musks fråga på X.

– Ja. Det kallas att rädda liv, svarade UD.

Kränker Italien

Elon Musk skrev sedan att han tvivlar på att tyska allmänheten stödjer agerandet som går ut på att rädda asylsökare från sjöfarliga båtar.

– Så ni är faktiskt stolta över det. Intressant, svarade Elon Musk.

Han framhåller också att Tysklands agerande är en kränkning av Italiens suveränitet när tyska båtar för migranter till Italiens territorium.

Migrationsvåg

Alternativ för Tyskland ökar rejält i mätningar inför de tyska delstatsvalen och kritiken mot den stora migrationsvågen in i landet är påtaglig.

– Städer och samhällen runt om i Tyskland har larmat om att man har slut på övernattningsplatser för att ta emot dem, rapporterar AP.

– Och [slut på] förskoleplatser och skolplatser.

Från januari till augusti 2023 har över 220 000 personer sökt asyl i Tyskland.

Minskat i Sverige

Det är en stor uppgång per månad jämfört med 2022 då 240 000 sökte om asyl under hela året, enligt AP.

Migrantströmmen har sjunkit till Sverige på sistone samtidigt som den ökar rejält till stora delar av övriga Europa.

Den 8 oktober hålls det delstatsval i Bayern och Hessen.

Foto: Nato resp D Oberhaus

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen