Elprischocken kan ge återbäring till hushåll

2022 01 31

På grund av de starka prishöjningarna på el under hösten och vintern diskuteras en återbäring på nätavgifter till hushåll.

Svenska kraftnät drog in över 21 miljarder i kapacitetsavgifter i fjol. Pengarna samlas på hög, vilket har lett till stark kritik.

Miljarder för prisökningen

Statiga Svenska kraftnät förvaltar det svenska stamnätet och har under hösten och vintern fått in miljarder för de höjda elpriserna. Det handlar om kapacitetsavgifterna som betalas in till myndigheten på grund av de skiljande elpriserna i landet. Det görs för att jämna ut obalansen.

Användningen regleras av EU-regler

EU sätter prioriteringar för hur pengarna som betalas in får användas. Reglerna handlar om att med mothandel styra produktionen för att inte orsaka förluster, förklarar DN.

Möjlighet att sänka nätavgiften

– Det extrema inflödet under senaste kvartalet gör att vi måste fundera på hur de ska användas. Vi har en möjlighet att sänka nätavgiften, efter godkännande av Energimarknadsinspektionen, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät till DN.

Osäkert när återbäring kommer

Peter Wigert förklarar att det är omöjligt att veta när återbäringen kommer. Det handlar om flera olika faktorer, bland annat att om Svenska kraftnät sänker sina tariffer behöver nätbolag också göra det för att skapa skillnad.

Skapar kritik

Henrik Almström, marknadsanalytiker på Modity i Lund har reagerat på rekordökningen.

– Jag undrar om energiministern är medveten om hur mycket kapacitetsavgifter som nu flödar in till Svenska kraftnät. Man borde få större möjligheter att utnyttja dem, det verkar finnas en uppenbar risk att pengarna bara blir liggande.

Svenska kraftnät ska investera

Svenska kraftnät planerar byggen för 100 miljarder under de närmaste tio åren, detta inkluderar nätförstärkningar, uppgraderingar av befintliga nät och anslutning av nya producenter och förbrukare.

Ny rekordhöjning i år

Enligt Henrik Almström, som har utgått från elterminspriser för resten av 2022, kommer den senaste vinterns kapacitetsavgifter att följas av ett nytt rekord i år. Vilket kan handla om 40 miljarder i avgifter för den svenska elöverföringen. Men det kan bli både mer och mindre än så.

Foto: Svenska Kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen