Elprischocken kan ge återbäring till hushåll

2022 01 31

Svenska kraftnät drog in över 21 miljarder i kapacitetsavgifter i fjol. Pengarna samlas på hög, vilket har lett till stark kritik.

Miljarder för prisökningen

Statiga Svenska kraftnät förvaltar det svenska stamnätet och har under hösten och vintern fått in miljarder för de höjda elpriserna. Det handlar om kapacitetsavgifterna som betalas in till myndigheten på grund av de skiljande elpriserna i landet. Det görs för att jämna ut obalansen.

Användningen regleras av EU-regler

EU sätter prioriteringar för hur pengarna som betalas in får användas. Reglerna handlar om att med mothandel styra produktionen för att inte orsaka förluster, förklarar DN.

Möjlighet att sänka nätavgiften

– Det extrema inflödet under senaste kvartalet gör att vi måste fundera på hur de ska användas. Vi har en möjlighet att sänka nätavgiften, efter godkännande av Energimarknadsinspektionen, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät till DN.

Osäkert när återbäring kommer

Peter Wigert förklarar att det är omöjligt att veta när återbäringen kommer. Det handlar om flera olika faktorer, bland annat att om Svenska kraftnät sänker sina tariffer behöver nätbolag också göra det för att skapa skillnad.

Skapar kritik

Henrik Almström, marknadsanalytiker på Modity i Lund har reagerat på rekordökningen.

– Jag undrar om energiministern är medveten om hur mycket kapacitetsavgifter som nu flödar in till Svenska kraftnät. Man borde få större möjligheter att utnyttja dem, det verkar finnas en uppenbar risk att pengarna bara blir liggande.

Svenska kraftnät ska investera

Svenska kraftnät planerar byggen för 100 miljarder under de närmaste tio åren, detta inkluderar nätförstärkningar, uppgraderingar av befintliga nät och anslutning av nya producenter och förbrukare.

Ny rekordhöjning i år

Enligt Henrik Almström, som har utgått från elterminspriser för resten av 2022, kommer den senaste vinterns kapacitetsavgifter att följas av ett nytt rekord i år. Vilket kan handla om 40 miljarder i avgifter för den svenska elöverföringen. Men det kan bli både mer och mindre än så.

Foto: Svenska Kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen