Elprischocken kan ge återbäring till hushåll

2022 01 31

Svenska kraftnät drog in över 21 miljarder i kapacitetsavgifter i fjol. Pengarna samlas på hög, vilket har lett till stark kritik.

Miljarder för prisökningen

Statiga Svenska kraftnät förvaltar det svenska stamnätet och har under hösten och vintern fått in miljarder för de höjda elpriserna. Det handlar om kapacitetsavgifterna som betalas in till myndigheten på grund av de skiljande elpriserna i landet. Det görs för att jämna ut obalansen.

Användningen regleras av EU-regler

EU sätter prioriteringar för hur pengarna som betalas in får användas. Reglerna handlar om att med mothandel styra produktionen för att inte orsaka förluster, förklarar DN.

Möjlighet att sänka nätavgiften

– Det extrema inflödet under senaste kvartalet gör att vi måste fundera på hur de ska användas. Vi har en möjlighet att sänka nätavgiften, efter godkännande av Energimarknadsinspektionen, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät till DN.

Osäkert när återbäring kommer

Peter Wigert förklarar att det är omöjligt att veta när återbäringen kommer. Det handlar om flera olika faktorer, bland annat att om Svenska kraftnät sänker sina tariffer behöver nätbolag också göra det för att skapa skillnad.

Skapar kritik

Henrik Almström, marknadsanalytiker på Modity i Lund har reagerat på rekordökningen.

– Jag undrar om energiministern är medveten om hur mycket kapacitetsavgifter som nu flödar in till Svenska kraftnät. Man borde få större möjligheter att utnyttja dem, det verkar finnas en uppenbar risk att pengarna bara blir liggande.

Svenska kraftnät ska investera

Svenska kraftnät planerar byggen för 100 miljarder under de närmaste tio åren, detta inkluderar nätförstärkningar, uppgraderingar av befintliga nät och anslutning av nya producenter och förbrukare.

Ny rekordhöjning i år

Enligt Henrik Almström, som har utgått från elterminspriser för resten av 2022, kommer den senaste vinterns kapacitetsavgifter att följas av ett nytt rekord i år. Vilket kan handla om 40 miljarder i avgifter för den svenska elöverföringen. Men det kan bli både mer och mindre än så.

Foto: Svenska Kraftnäts systemutvecklingsplan

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen