En av partiledarna har 117 % större stöd hos kvinnliga väljare

2021 11 09

Stefan Löfven (S) är den klart populäraste partiledaren bland Sveriges kvinnliga väljare samtidigt som Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD) är populärast bland männen.

Detta enligt en mätning från Novus som mäter hur stor andel av väljarna som har stort eller ganska stort förtroende för respektive partiledare.

Dadgostar (V) unik

Nooshi Dadgostar (V) är lika populär bland män som bland kvinnor och avseende Vänsterpartiets ledare finns därmed inget så kallat könsgap sett till förtroendesiffrorna som bygger på en mätning genomförd i juni och som presenteras i SVT.

117 % större stöd

Men för flera av partiledarna är könsgapet påtagligt och särskilt stort är det för Märta Stenevi (MP). Hennes stöd bland kvinnorna i förtroendemätningen är 13 % jämfört med 6 % bland männen vilket motsvarar att det kvinnliga stödet är 117 % större bland kvinnorna, se tabellen nedan.

Busch och Sabuni

Också Ebba Busch och Nyamko Sabuni visar stora skillnader men i de fallen är det en övervikt manliga väljare.

Här visas hur stor andel av väljarna som har mycket stor eller ganska stor förtroende för partiledarna fördelat på män respektive kvinnor enligt Novus mätning. Tredje kolumnen visar hur mycket större förtroendestöd respektive partiledare har hos det kön där de har störst stöd.

Alla partiledare

Partiledarnas förtroende:

Partiledare Män Kvinnor Diff

Stefan Löfven (S) 31 % 45 % 45 % kv

Per Bolund (MP) 11 % 16 % 45 % kv

Märta Stenevi (MP) 6 % 13 % 117 % kv

Nyamko Sabuni (L) 11 % 6 % 83 % män

Annie Lööf (C) 21 % 29 % 38 % kv

Nooshi Dadgostar (V) 18 % 19 % 6 % kv

Ebba Busch (KD) 32 % 17 % 88 % män

Jimmie Åkesson (SD) 36 % 22 % 64 % män

Ulf Kristersson (M) 41 % 30 % 37 % män

ANALYS

Det är tydligt i tabellen att alla fyra partiledare i regeringsunderlaget M-KD-SD-L har större förtroende bland männen medan kvinnliga väljare har större förtroende för S-MP-C-V-partiledarna. Förutom V-ledaren som har i stort sett lika stort stöd bland manliga väljare som bland kvinnliga väljare.

Foto: Stefan Löfven, FB, Annie Lööf, FB, SD, FB, L FB, Ebba Busch, FB, M, V FB,

[yop_poll id="619"]

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen