En av partiledarna har 117 % större stöd hos kvinnliga väljare

2021 11 09

Stefan Löfven (S) är den klart populäraste partiledaren bland Sveriges kvinnliga väljare samtidigt som Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD) är populärast bland männen.

Detta enligt en mätning från Novus som mäter hur stor andel av väljarna som har stort eller ganska stort förtroende för respektive partiledare.

Dadgostar (V) unik

Nooshi Dadgostar (V) är lika populär bland män som bland kvinnor och avseende Vänsterpartiets ledare finns därmed inget så kallat könsgap sett till förtroendesiffrorna som bygger på en mätning genomförd i juni och som presenteras i SVT.

117 % större stöd

Men för flera av partiledarna är könsgapet påtagligt och särskilt stort är det för Märta Stenevi (MP). Hennes stöd bland kvinnorna i förtroendemätningen är 13 % jämfört med 6 % bland männen vilket motsvarar att det kvinnliga stödet är 117 % större bland kvinnorna, se tabellen nedan.

Busch och Sabuni

Också Ebba Busch och Nyamko Sabuni visar stora skillnader men i de fallen är det en övervikt manliga väljare.

Här visas hur stor andel av väljarna som har mycket stor eller ganska stor förtroende för partiledarna fördelat på män respektive kvinnor enligt Novus mätning. Tredje kolumnen visar hur mycket större förtroendestöd respektive partiledare har hos det kön där de har störst stöd.

Alla partiledare

Partiledarnas förtroende:

Partiledare Män Kvinnor Diff

Stefan Löfven (S) 31 % 45 % 45 % kv

Per Bolund (MP) 11 % 16 % 45 % kv

Märta Stenevi (MP) 6 % 13 % 117 % kv

Nyamko Sabuni (L) 11 % 6 % 83 % män

Annie Lööf (C) 21 % 29 % 38 % kv

Nooshi Dadgostar (V) 18 % 19 % 6 % kv

Ebba Busch (KD) 32 % 17 % 88 % män

Jimmie Åkesson (SD) 36 % 22 % 64 % män

Ulf Kristersson (M) 41 % 30 % 37 % män

ANALYS

Det är tydligt i tabellen att alla fyra partiledare i regeringsunderlaget M-KD-SD-L har större förtroende bland männen medan kvinnliga väljare har större förtroende för S-MP-C-V-partiledarna. Förutom V-ledaren som har i stort sett lika stort stöd bland manliga väljare som bland kvinnliga väljare.

Foto: Stefan Löfven, FB, Annie Lööf, FB, SD, FB, L FB, Ebba Busch, FB, M, V FB,

[yop_poll id="619"]

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen