En av partiledarna har 117 % större stöd hos kvinnliga väljare

2021 11 09

Stefan Löfven (S) är den klart populäraste partiledaren bland Sveriges kvinnliga väljare samtidigt som Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD) är populärast bland männen.

Detta enligt en mätning från Novus som mäter hur stor andel av väljarna som har stort eller ganska stort förtroende för respektive partiledare.

Dadgostar (V) unik

Nooshi Dadgostar (V) är lika populär bland män som bland kvinnor och avseende Vänsterpartiets ledare finns därmed inget så kallat könsgap sett till förtroendesiffrorna som bygger på en mätning genomförd i juni och som presenteras i SVT.

117 % större stöd

Men för flera av partiledarna är könsgapet påtagligt och särskilt stort är det för Märta Stenevi (MP). Hennes stöd bland kvinnorna i förtroendemätningen är 13 % jämfört med 6 % bland männen vilket motsvarar att det kvinnliga stödet är 117 % större bland kvinnorna, se tabellen nedan.

Busch och Sabuni

Också Ebba Busch och Nyamko Sabuni visar stora skillnader men i de fallen är det en övervikt manliga väljare.

Här visas hur stor andel av väljarna som har mycket stor eller ganska stor förtroende för partiledarna fördelat på män respektive kvinnor enligt Novus mätning. Tredje kolumnen visar hur mycket större förtroendestöd respektive partiledare har hos det kön där de har störst stöd.

Alla partiledare

Partiledarnas förtroende:

Partiledare Män Kvinnor Diff

Stefan Löfven (S) 31 % 45 % 45 % kv

Per Bolund (MP) 11 % 16 % 45 % kv

Märta Stenevi (MP) 6 % 13 % 117 % kv

Nyamko Sabuni (L) 11 % 6 % 83 % män

Annie Lööf (C) 21 % 29 % 38 % kv

Nooshi Dadgostar (V) 18 % 19 % 6 % kv

Ebba Busch (KD) 32 % 17 % 88 % män

Jimmie Åkesson (SD) 36 % 22 % 64 % män

Ulf Kristersson (M) 41 % 30 % 37 % män

ANALYS

Det är tydligt i tabellen att alla fyra partiledare i regeringsunderlaget M-KD-SD-L har större förtroende bland männen medan kvinnliga väljare har större förtroende för S-MP-C-V-partiledarna. Förutom V-ledaren som har i stort sett lika stort stöd bland manliga väljare som bland kvinnliga väljare.

Foto: Stefan Löfven, FB, Annie Lööf, FB, SD, FB, L FB, Ebba Busch, FB, M, V FB,

[yop_poll id="619"]

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen