En grupp svenskar sticker ut – kan inte välja mellan Trump och Harris

2024 09 27

Många svenskar har starka åsikter om valet i USA, men en grupp svenskar har svårt att välja mellan Donald Trump och Kamala Harris.

I Sverige har det länge funnits ett stort intresse för amerikansk politik, och årets presidentval är inget undantag.

I samband med det amerikanska valet görs det också undersökningar om hur svenska väljare ställer sig till de två kandidaterna Kamala Harris och Donald Trump.

De flesta svenskar föredrar Kamala Harris – men det finns en grupp som har desto svårare att välja, visar en undersökning från Ekot och Indikator.

Många ogillar Trump

Undersökningen visar att de flesta svenskar är starkt negativa till Donald Trump, rapporterar SR.

– Det är 81 procent som ogillar Donald Trump, och av dem så är det 73 procentenheter som ogillar honom starkt, säger Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach i podcasten ”Det politiska spelet”.

Kamala Harris är desto mer populär bland svenska väljare.

67 procent svarar att de gillar Harris, och bara 11 procent svarar att de ogillar henne.

– Detta är faktiskt bättre siffror än Joe Biden får, hon är mer populär. Och de som tycker bäst om Kamala Harris är centerpartister och liberaler, säger Fredrik Furtenbach.

Väljargrupp sticker ut

Men det finns en grupp som sticker ut i mätningen, och som är kraftigt överrepresenterad bland de 11 procent som gillar Donald Trump.

I denna grupp är det jämnt mellan Trump och Harris.

Det handlar om Sverigedemokraternas väljare.

– Där sticker sverigedemokratiska väljare ut, för där är det 35 procent som säger att de gillar Trump. Och bland sverigedemokratiska väljare är det jämnt skägg mellan Trump och Kamala Harris faktiskt, säger Furtenbach till radiokanalen.

Kluvet förhållande till Trump

Tidigare mätningar har visat att sverigedemokratiska väljare föredrar Trump framför Harris.

I en undersökning som utfördes av Demoskop på uppdrag av Omni tidigare i september, uppgav 44 procent av sverigedemokraterna att de skulle ha röstat på Trump om de fick välja i det amerikanska valet, medan 34 procent uppgav att de skulle ha röstat på Harris, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Men i den nya mätningen är det alltså jämnt mellan Trump och Harris bland SD-väljare.

Även uttalanden från partiföreträdare har visat att SD har ett kluvet förhållande till Trump.

Jimmie Åkesson sade i SVT tidigare i år att han inte ville välja mellan Trump och Harris.

Och SD-profilen Mattias Karlsson sade tidigare i år att han föredrog Joe Biden framför Trump – om han tvingades välja.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen