En grupp svenskar sticker ut – kan inte välja mellan Trump och Harris

2024 09 27

Många svenskar har starka åsikter om valet i USA, men en grupp svenskar har svårt att välja mellan Donald Trump och Kamala Harris.

I Sverige har det länge funnits ett stort intresse för amerikansk politik, och årets presidentval är inget undantag.

I samband med det amerikanska valet görs det också undersökningar om hur svenska väljare ställer sig till de två kandidaterna Kamala Harris och Donald Trump.

De flesta svenskar föredrar Kamala Harris – men det finns en grupp som har desto svårare att välja, visar en undersökning från Ekot och Indikator.

Många ogillar Trump

Undersökningen visar att de flesta svenskar är starkt negativa till Donald Trump, rapporterar SR.

– Det är 81 procent som ogillar Donald Trump, och av dem så är det 73 procentenheter som ogillar honom starkt, säger Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach i podcasten ”Det politiska spelet”.

Kamala Harris är desto mer populär bland svenska väljare.

67 procent svarar att de gillar Harris, och bara 11 procent svarar att de ogillar henne.

– Detta är faktiskt bättre siffror än Joe Biden får, hon är mer populär. Och de som tycker bäst om Kamala Harris är centerpartister och liberaler, säger Fredrik Furtenbach.

Väljargrupp sticker ut

Men det finns en grupp som sticker ut i mätningen, och som är kraftigt överrepresenterad bland de 11 procent som gillar Donald Trump.

I denna grupp är det jämnt mellan Trump och Harris.

Det handlar om Sverigedemokraternas väljare.

– Där sticker sverigedemokratiska väljare ut, för där är det 35 procent som säger att de gillar Trump. Och bland sverigedemokratiska väljare är det jämnt skägg mellan Trump och Kamala Harris faktiskt, säger Furtenbach till radiokanalen.

Kluvet förhållande till Trump

Tidigare mätningar har visat att sverigedemokratiska väljare föredrar Trump framför Harris.

I en undersökning som utfördes av Demoskop på uppdrag av Omni tidigare i september, uppgav 44 procent av sverigedemokraterna att de skulle ha röstat på Trump om de fick välja i det amerikanska valet, medan 34 procent uppgav att de skulle ha röstat på Harris, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Men i den nya mätningen är det alltså jämnt mellan Trump och Harris bland SD-väljare.

Även uttalanden från partiföreträdare har visat att SD har ett kluvet förhållande till Trump.

Jimmie Åkesson sade i SVT tidigare i år att han inte ville välja mellan Trump och Harris.

Och SD-profilen Mattias Karlsson sade tidigare i år att han föredrog Joe Biden framför Trump – om han tvingades välja.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen