En grupp svenskar sticker ut – kan inte välja mellan Trump och Harris

2024 09 27

Många svenskar har starka åsikter om valet i USA, men en grupp svenskar har svårt att välja mellan Donald Trump och Kamala Harris.

I Sverige har det länge funnits ett stort intresse för amerikansk politik, och årets presidentval är inget undantag.

I samband med det amerikanska valet görs det också undersökningar om hur svenska väljare ställer sig till de två kandidaterna Kamala Harris och Donald Trump.

De flesta svenskar föredrar Kamala Harris – men det finns en grupp som har desto svårare att välja, visar en undersökning från Ekot och Indikator.

Många ogillar Trump

Undersökningen visar att de flesta svenskar är starkt negativa till Donald Trump, rapporterar SR.

– Det är 81 procent som ogillar Donald Trump, och av dem så är det 73 procentenheter som ogillar honom starkt, säger Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach i podcasten ”Det politiska spelet”.

Kamala Harris är desto mer populär bland svenska väljare.

67 procent svarar att de gillar Harris, och bara 11 procent svarar att de ogillar henne.

– Detta är faktiskt bättre siffror än Joe Biden får, hon är mer populär. Och de som tycker bäst om Kamala Harris är centerpartister och liberaler, säger Fredrik Furtenbach.

Väljargrupp sticker ut

Men det finns en grupp som sticker ut i mätningen, och som är kraftigt överrepresenterad bland de 11 procent som gillar Donald Trump.

I denna grupp är det jämnt mellan Trump och Harris.

Det handlar om Sverigedemokraternas väljare.

– Där sticker sverigedemokratiska väljare ut, för där är det 35 procent som säger att de gillar Trump. Och bland sverigedemokratiska väljare är det jämnt skägg mellan Trump och Kamala Harris faktiskt, säger Furtenbach till radiokanalen.

Kluvet förhållande till Trump

Tidigare mätningar har visat att sverigedemokratiska väljare föredrar Trump framför Harris.

I en undersökning som utfördes av Demoskop på uppdrag av Omni tidigare i september, uppgav 44 procent av sverigedemokraterna att de skulle ha röstat på Trump om de fick välja i det amerikanska valet, medan 34 procent uppgav att de skulle ha röstat på Harris, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Men i den nya mätningen är det alltså jämnt mellan Trump och Harris bland SD-väljare.

Även uttalanden från partiföreträdare har visat att SD har ett kluvet förhållande till Trump.

Jimmie Åkesson sade i SVT tidigare i år att han inte ville välja mellan Trump och Harris.

Och SD-profilen Mattias Karlsson sade tidigare i år att han föredrog Joe Biden framför Trump – om han tvingades välja.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen