En grupp svenskar sticker ut – kan inte välja mellan Trump och Harris

2024 09 27

Många svenskar har starka åsikter om valet i USA, men en grupp svenskar har svårt att välja mellan Donald Trump och Kamala Harris.

I Sverige har det länge funnits ett stort intresse för amerikansk politik, och årets presidentval är inget undantag.

I samband med det amerikanska valet görs det också undersökningar om hur svenska väljare ställer sig till de två kandidaterna Kamala Harris och Donald Trump.

De flesta svenskar föredrar Kamala Harris – men det finns en grupp som har desto svårare att välja, visar en undersökning från Ekot och Indikator.

Många ogillar Trump

Undersökningen visar att de flesta svenskar är starkt negativa till Donald Trump, rapporterar SR.

– Det är 81 procent som ogillar Donald Trump, och av dem så är det 73 procentenheter som ogillar honom starkt, säger Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach i podcasten ”Det politiska spelet”.

Kamala Harris är desto mer populär bland svenska väljare.

67 procent svarar att de gillar Harris, och bara 11 procent svarar att de ogillar henne.

– Detta är faktiskt bättre siffror än Joe Biden får, hon är mer populär. Och de som tycker bäst om Kamala Harris är centerpartister och liberaler, säger Fredrik Furtenbach.

Väljargrupp sticker ut

Men det finns en grupp som sticker ut i mätningen, och som är kraftigt överrepresenterad bland de 11 procent som gillar Donald Trump.

I denna grupp är det jämnt mellan Trump och Harris.

Det handlar om Sverigedemokraternas väljare.

– Där sticker sverigedemokratiska väljare ut, för där är det 35 procent som säger att de gillar Trump. Och bland sverigedemokratiska väljare är det jämnt skägg mellan Trump och Kamala Harris faktiskt, säger Furtenbach till radiokanalen.

Kluvet förhållande till Trump

Tidigare mätningar har visat att sverigedemokratiska väljare föredrar Trump framför Harris.

I en undersökning som utfördes av Demoskop på uppdrag av Omni tidigare i september, uppgav 44 procent av sverigedemokraterna att de skulle ha röstat på Trump om de fick välja i det amerikanska valet, medan 34 procent uppgav att de skulle ha röstat på Harris, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Men i den nya mätningen är det alltså jämnt mellan Trump och Harris bland SD-väljare.

Även uttalanden från partiföreträdare har visat att SD har ett kluvet förhållande till Trump.

Jimmie Åkesson sade i SVT tidigare i år att han inte ville välja mellan Trump och Harris.

Och SD-profilen Mattias Karlsson sade tidigare i år att han föredrog Joe Biden framför Trump – om han tvingades välja.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen