En kedja styr drivmedelspriserna i Sverige – ”problematiskt”

2024 10 07

– Övriga bolag följer efter de ändringar av rekommenderade priser som Circle K kommunicerar.

Det skriver Konkurrensverket i en analys av konkurrensen mellan aktörer på drivmedelsmarknaden.

Myndigheten pekar ut Circle K som prisledande i Sverige. När kedjan ändrar priserna följer de andra aktörerna efter. 

– Det bidrar till en mycket homogen prisbild på drivmedel över hela landet, framhåller Konkurrensverket.

”Problematiskt ur konkurrenssynpunkt”

Enligt myndighetens undersökning har också lokala priskrig, det vill säga situationer när konkurrerande bensinstationer svarar på varandras prissänkningar, avtagit under senare år.

– Vår utredning visar att prisbildningen på drivmedelsmarknaden präglas av prisledarskap och att rekommenderade priser publiceras offentligt. Att företag prissignalerar kan vara problematiskt ur konkurrenssynpunkt, säger Konkurrensverkets chefsekonom Arvid Fredenberg.

Flera åtgärder

Nu utreder Konkurrensverket åtgärder för att öka konkurrensen på drivmedelsmarknaden.

– Bättre information om priser och åtgärder som gör det svårare för bolagen att kopiera varandras prissättning skulle kunna stärka konkurrensen, skriver myndigheten.

En annan åtgärd som bollas upp är att mer aktuell prisinformation ska finnas tillgänglig på mobilappar.

– Vi ser nu behov av att närmare utreda förutsättningarna för åtgärder som stimulerar till ökad priskonkurrens på den svenska drivmedelsmarknaden. Utgångspunkten bör då vara frågor som rör bolagens prisstrategier och konsumenternas tillgång till aktuell och relevant prisinformation, säger Arvid Fredenberg.

Här är Konkurrensverkets rapport i korthet

- Drivmedelsmarknaden präglas av hög koncentration. Fyra bolag dominerar marknaden och inträdesbarriärerna för nya aktörer är höga.

- Ett utmärkande drag är också att de ledande bolagen nära följer varandras prissättning.

- Bättre information om priser och åtgärder som gör det svårare för bolagen att kopiera varandras prissättning skulle kunna stärka konkurrensen.

Källa: Konkurrensverket

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

JUST NU: Rejäl löneökning för svenska folket

2025 06 17

Medianlönen ökar ordentligt i Sverige.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten, SCB. 

Under 2024 steg medianlönen till 37 100 kronor – en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år.

Uppgången är betydligt högre än industriavtalets märke på 3,3 procent, som fungerar som norm eller riktmärke för övriga branscher på arbetsmarknaden.

Konsumtionen ökar inte

Trots att lönerna ökar fortsätter hushållens att hålla i plånboken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Kritik mot regeringen

Höjningen av medianlönen innebär också att regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring ökar. Den nya siffran innebär att försörjningskravet höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Regeringen planerar dock att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket skulle innebära att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ökar till 37 100 kronor i månaden.

Helt orimligt, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

”Långt över de kollektivavtalade nivåerna”

Joakim Wirén, chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, delar kritiken.

– Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger han.

Svarar på kritiken

Regeringen och SD har framhållit att syftet med höjningen av lönegolvet är att personer som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns.

– Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, sade Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, när den nya nivån presenterades.

Foto:

Text. Reda

JUST NU: Historiskt besked om hönor i Sverige

2025 06 17

Ett nytt besked om hönor i Sverige får djurrättsorganisationer att jubla.

För första gången någonsin sitter inga hönor i bur i Sverige. Gallerburarna står tomma, uppger organisationen Djurens Rätt som har tagit del statistik från länsstyrelserna och äggbranschen.

Beskedet innebär att Sverige är det enda landet i världen som inte håller hönor instängda i burar utan ett lagstadgat förbud.

– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna – och en seger för alla som har stått på deras sida. Djurens Rätts medlemmar har visat att förändring är möjlig, även när politiken sviker, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt, i ett uttalande.

Företag avgörande

Enligt Djurens Rätt har flera företags agerande i frågan varit avgörande för dagens besked.

Sedan 2008 har 85 företag – från livsmedelskedjor till hotell och restauranger – tagit ställning mot burhållning av hönor efter dialog med djurrättsorganisationen.

Arbetet har inneburit att cirka 17 miljoner hönor sluppit ett liv i bur, uppger Djurens Rätt.

– Det är engagerade djurvänner runtom i Sverige som har rott detta i hamn. Vi har påverkat företag, kommuner och drivit kampanjer utan att ge upp. Detta är ett tydligt bevis på att långsiktigt och enträget påverkansarbete gör skillnad, säger Benny Andersson.  

Förbud på väg

I Sverige har ett totalförbud mot burhållning av hönor varit uppe på agendan. För två år sedan föreslog riksdagsledamoten Magnus Manhammar (S) ett sådant förbud.

– I ett modernt samhälle hör inte burhållning av höns hemma. Av den svenska djur­skyddslagen framgår det att djur ska kunna bete sig naturligt, vilket innebär att hönsen ska kunna krafsa och sprätta runt. Vilket de inte kan göra instängda i en bur, skrev han i en motion.

Riksdagens utskott avslog dock förslaget.

Djurens Rätt är en av flera organisationer som driver på för ett totalförbud.

–  Vi har sett en fantastisk utveckling, men nu måste Sverige ta nästa steg. Djurens Rätt kräver ett lagstadgat förbud mot burhållning omgående. Det finns inget att vänta på nu, säger Benny Andersson.

Foto: F. Mund

Text: Redaktionen