24 april

En miljon svenskar drabbade – vanlig juridisk miss

2024 12 11

Hela 14 procent av svenska folket har ställts inför samma typ av juridiska problem.

Utmaningen är mer eller mindre oundviklig för större delen av befolkningen och det är bara en tidsfråga innan man behöver konfronteras med situationen.

En miljon drabbade

När en anhörig dör är det inte bara en personlig förlust – utan ofta upphov till en lång och komplicerad juridisk arvsprocess som ibland kan få förödande konsekvenser inom familjen.

I Sverige har motsvarande drygt en miljon svenskar känt sig orättvist behandlade vid en arvsfördelning, enligt en ny Sifo-undersökning.

– Det är en känslomässigt påfrestande situation och det är lätt att frågor om rättvisa uppstår. Jag stöter ofta på situationer där familjemedlemmar blivit osams om hur tillgångar ska fördelas, säger Arne Larsson, jurist och expert inom arvsrätt på Familjens Jurist, i en kommentar.

Vanlig missuppfattning

Enligt experten beror mycket av den upplevda orättvisa behandlingen på att man helt enkelt inte känner till hur reglerna ser ut när en närstående går ur tiden.

– En vanlig missuppfattning är exempelvis att sambor ärver varandra, men utan testamente ärver de ingenting, inte ens om de har gemensamma barn, säger Arne Larsson.

– Det är också vanligt att man blir osams om saker med stort sentimentalt värde, som porslin, smycken, eller en familjestuga, där stugan dessutom kan ha ett stort ekonomiskt värde och förväntningarna skiljer sig åt.

Lagen säger motsatsen

Sifos undersökning visar också att omkring hälften av befolkningen, 44 procent, inte är juridiskt förberedda på att hantera en arvsfördelning.

Och det finns fler vanliga missuppfattningar än de ovan nämnda. Till exempel tror 14 procent av svenska folket att man kan göra sina barn helt arvlösa – vilket är helt omöjligt enligt svensk lag.

– Det händer att efterlevande får ta del av oväntad information vid en bouppteckning, som att det finns barn från tidigare relationer eller att en del av arvet gått till en vän eller organisation utanför familjen, säger Arne Larsson.

– Om man väljer att avvika från den traditionella arvsordningen och fördela arvet på ett sätt som kan uppfattas som oväntat, kan det vara klokt att dela detta med sina närstående i förväg. Då får man möjlighet att förklara sina val och säkerställa att de som står en nära känner sig trygga med fördelningen.

Familjens Jurists uppmaningar för att underlätta arvsfördelningen

- Skriv ett väl utformat och rättvist testamente

- Planera arvet trots få tillgångar

- Tydliggör eventuella förskott på arvet

Foto: B. White

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Finland trotsar Europa – slår till mot Ryssland

2026 11 02

Finland tar till krafttag mot Ryssland.

Finland planerar ett oväntat drag mot ryska idrottare.

Landet vill agera på egen hand – utan att invänta EU, rapporterar Yle.

Ska stoppa ryska idrottare

Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Samlingspartiet) uppger att landet tänker driva igenom ett nationellt inreseförbud mot ryska idrottare.

Frågan har tidigare diskuterats på EU-nivå. Finland vill dock inte invänta ett gemensamt beslut från medlemsländerna, utan planerar att gå vidare med egna nationella åtgärder för att stoppa ryska idrottare från att resa in i landet.

– Om Ryssland fortsätter sitt anfallskrig kommer ryska idrottare inte att ha något att göra i Finland nästa år, skriver Elina Valtonen i ett inlägg på X.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Kan påverka alla 

Valtonen antyder att åtgärderna kan omfatta samtliga ryska idrottare, även dem som tävlar under neutral flagg.

– När det gäller exempelvis visumlagstiftningen är den kopplad till medborgarskap och inte till vilka symboler man tävlar under, säger hon till Helsingin Sanomat.

Exakt hur förbudet ska genomföras är ännu inte klart. Enligt Helsingin Sanomat handlar det sannolikt om förändringar i visumreglerna. Med dagens regler kan idrottare från Ryssland i vissa fall resa in i Finland för att arbeta, om de uppfyller villkoren.

I slutet av november väntas ryska längdskidåkare till Ruka för en deltävling i världscupen. Nästa vecka väntas även ryska hockeyspelare till Finland för NHL-matcher.

Uppmanar fler länder

Samtidigt har frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey blivit alltmer aktuell.

Finlands idrottsminister Mika Poutala (KD) säger att han inte tror att Finland kommer att spela mot Ryssland i hockey-VM.

– Jag ser inte någon situation där idrottsförbundet och staten skulle ha olika uppfattningar i en fråga. Jag tror att slutresultatet blir att vi inte kommer att spela mot Ryssland i tävlingar, säger han till Helsingin Sanomat.

Finlands ishockeyförbund har under helgen varit i kontakt med flera stora europeiska hockeynationer för att undersöka möjligheten till en gemensam lösning.

Poutala menar att en bojkott från ett enskilt land inte skulle sätta särskilt stor press på det internationella ishockeyförbundet.

– Men om plötsligt fem eller sex stora hockeynationer säger att vi vägrar spela om Ryssland är med, då blir trycket på det internationella förbundet något helt annat, säger ministern.

Bakgrunden är ett beslut från idrottens skiljedomstol Cas, som innebär att Internationella ishockeyförbundet ska tillåta ryska landslag att delta i turneringar igen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen