En miljon svenskar drabbade – vanlig juridisk miss

2024 12 11

Hela 14 procent av svenska folket har ställts inför samma typ av juridiska problem.

Utmaningen är mer eller mindre oundviklig för större delen av befolkningen och det är bara en tidsfråga innan man behöver konfronteras med situationen.

En miljon drabbade

När en anhörig dör är det inte bara en personlig förlust – utan ofta upphov till en lång och komplicerad juridisk arvsprocess som ibland kan få förödande konsekvenser inom familjen.

I Sverige har motsvarande drygt en miljon svenskar känt sig orättvist behandlade vid en arvsfördelning, enligt en ny Sifo-undersökning.

– Det är en känslomässigt påfrestande situation och det är lätt att frågor om rättvisa uppstår. Jag stöter ofta på situationer där familjemedlemmar blivit osams om hur tillgångar ska fördelas, säger Arne Larsson, jurist och expert inom arvsrätt på Familjens Jurist, i en kommentar.

Vanlig missuppfattning

Enligt experten beror mycket av den upplevda orättvisa behandlingen på att man helt enkelt inte känner till hur reglerna ser ut när en närstående går ur tiden.

– En vanlig missuppfattning är exempelvis att sambor ärver varandra, men utan testamente ärver de ingenting, inte ens om de har gemensamma barn, säger Arne Larsson.

– Det är också vanligt att man blir osams om saker med stort sentimentalt värde, som porslin, smycken, eller en familjestuga, där stugan dessutom kan ha ett stort ekonomiskt värde och förväntningarna skiljer sig åt.

Lagen säger motsatsen

Sifos undersökning visar också att omkring hälften av befolkningen, 44 procent, inte är juridiskt förberedda på att hantera en arvsfördelning.

Och det finns fler vanliga missuppfattningar än de ovan nämnda. Till exempel tror 14 procent av svenska folket att man kan göra sina barn helt arvlösa – vilket är helt omöjligt enligt svensk lag.

– Det händer att efterlevande får ta del av oväntad information vid en bouppteckning, som att det finns barn från tidigare relationer eller att en del av arvet gått till en vän eller organisation utanför familjen, säger Arne Larsson.

– Om man väljer att avvika från den traditionella arvsordningen och fördela arvet på ett sätt som kan uppfattas som oväntat, kan det vara klokt att dela detta med sina närstående i förväg. Då får man möjlighet att förklara sina val och säkerställa att de som står en nära känner sig trygga med fördelningen.

Familjens Jurists uppmaningar för att underlätta arvsfördelningen

- Skriv ett väl utformat och rättvist testamente

- Planera arvet trots få tillgångar

- Tydliggör eventuella förskott på arvet

Foto: B. White

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen