En miljon svenskar drabbade – vanlig juridisk miss

2024 12 11

Hela 14 procent av svenska folket har ställts inför samma typ av juridiska problem.

Utmaningen är mer eller mindre oundviklig för större delen av befolkningen och det är bara en tidsfråga innan man behöver konfronteras med situationen.

En miljon drabbade

När en anhörig dör är det inte bara en personlig förlust – utan ofta upphov till en lång och komplicerad juridisk arvsprocess som ibland kan få förödande konsekvenser inom familjen.

I Sverige har motsvarande drygt en miljon svenskar känt sig orättvist behandlade vid en arvsfördelning, enligt en ny Sifo-undersökning.

– Det är en känslomässigt påfrestande situation och det är lätt att frågor om rättvisa uppstår. Jag stöter ofta på situationer där familjemedlemmar blivit osams om hur tillgångar ska fördelas, säger Arne Larsson, jurist och expert inom arvsrätt på Familjens Jurist, i en kommentar.

Vanlig missuppfattning

Enligt experten beror mycket av den upplevda orättvisa behandlingen på att man helt enkelt inte känner till hur reglerna ser ut när en närstående går ur tiden.

– En vanlig missuppfattning är exempelvis att sambor ärver varandra, men utan testamente ärver de ingenting, inte ens om de har gemensamma barn, säger Arne Larsson.

– Det är också vanligt att man blir osams om saker med stort sentimentalt värde, som porslin, smycken, eller en familjestuga, där stugan dessutom kan ha ett stort ekonomiskt värde och förväntningarna skiljer sig åt.

Lagen säger motsatsen

Sifos undersökning visar också att omkring hälften av befolkningen, 44 procent, inte är juridiskt förberedda på att hantera en arvsfördelning.

Och det finns fler vanliga missuppfattningar än de ovan nämnda. Till exempel tror 14 procent av svenska folket att man kan göra sina barn helt arvlösa – vilket är helt omöjligt enligt svensk lag.

– Det händer att efterlevande får ta del av oväntad information vid en bouppteckning, som att det finns barn från tidigare relationer eller att en del av arvet gått till en vän eller organisation utanför familjen, säger Arne Larsson.

– Om man väljer att avvika från den traditionella arvsordningen och fördela arvet på ett sätt som kan uppfattas som oväntat, kan det vara klokt att dela detta med sina närstående i förväg. Då får man möjlighet att förklara sina val och säkerställa att de som står en nära känner sig trygga med fördelningen.

Familjens Jurists uppmaningar för att underlätta arvsfördelningen

- Skriv ett väl utformat och rättvist testamente

- Planera arvet trots få tillgångar

- Tydliggör eventuella förskott på arvet

Foto: B. White

Text: Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen