En miljon svenskar drabbade – vanlig juridisk miss

2024 12 11

Hela 14 procent av svenska folket har ställts inför samma typ av juridiska problem.

Utmaningen är mer eller mindre oundviklig för större delen av befolkningen och det är bara en tidsfråga innan man behöver konfronteras med situationen.

En miljon drabbade

När en anhörig dör är det inte bara en personlig förlust – utan ofta upphov till en lång och komplicerad juridisk arvsprocess som ibland kan få förödande konsekvenser inom familjen.

I Sverige har motsvarande drygt en miljon svenskar känt sig orättvist behandlade vid en arvsfördelning, enligt en ny Sifo-undersökning.

– Det är en känslomässigt påfrestande situation och det är lätt att frågor om rättvisa uppstår. Jag stöter ofta på situationer där familjemedlemmar blivit osams om hur tillgångar ska fördelas, säger Arne Larsson, jurist och expert inom arvsrätt på Familjens Jurist, i en kommentar.

Vanlig missuppfattning

Enligt experten beror mycket av den upplevda orättvisa behandlingen på att man helt enkelt inte känner till hur reglerna ser ut när en närstående går ur tiden.

– En vanlig missuppfattning är exempelvis att sambor ärver varandra, men utan testamente ärver de ingenting, inte ens om de har gemensamma barn, säger Arne Larsson.

– Det är också vanligt att man blir osams om saker med stort sentimentalt värde, som porslin, smycken, eller en familjestuga, där stugan dessutom kan ha ett stort ekonomiskt värde och förväntningarna skiljer sig åt.

Lagen säger motsatsen

Sifos undersökning visar också att omkring hälften av befolkningen, 44 procent, inte är juridiskt förberedda på att hantera en arvsfördelning.

Och det finns fler vanliga missuppfattningar än de ovan nämnda. Till exempel tror 14 procent av svenska folket att man kan göra sina barn helt arvlösa – vilket är helt omöjligt enligt svensk lag.

– Det händer att efterlevande får ta del av oväntad information vid en bouppteckning, som att det finns barn från tidigare relationer eller att en del av arvet gått till en vän eller organisation utanför familjen, säger Arne Larsson.

– Om man väljer att avvika från den traditionella arvsordningen och fördela arvet på ett sätt som kan uppfattas som oväntat, kan det vara klokt att dela detta med sina närstående i förväg. Då får man möjlighet att förklara sina val och säkerställa att de som står en nära känner sig trygga med fördelningen.

Familjens Jurists uppmaningar för att underlätta arvsfördelningen

- Skriv ett väl utformat och rättvist testamente

- Planera arvet trots få tillgångar

- Tydliggör eventuella förskott på arvet

Foto: B. White

Text: Redaktionen

Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 29

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen

Ryssland hånas av sin egen befolkning

2026 03 28

Ryssar visar sitt förakt för regimen.

På många håll i Ryssland installerar man modulära skyddsrum i betong, tusentals kilometer från Ukraina.

Det får befolkningen att håna regimen, samtidigt som siffror visar att bara 16 procent av skyddsrummen uppfyller säkerhetskraven.

”Någon har stoppat pengar i fickan”

I staden Tjeboksary, som är huvudstad i Rysslands Chuvasjienrepublik, har 11 provisoriska bombskydd mot flyghot börjat dyka upp, rapporterar Kyiv Independent.

Staden ligger 1 000 kilometer från Ukraina, och är ett av flera exempel på hur Ryssland försöker skydda sin befolkning när kriget kommer allt närmare hemlandet.

Men initiativet hånas av lokalbefolkningen.

– Varför behöver vi dem ens? Vi bor inte nära gränsen, lyder en kommentar på den lokala Telegram-kanal Serditaya Chuvashia, rapporterar tidningen.

Andra lokala invånare liknar bombskydden vid ”offentliga toaletter”, medan någon tycker att de ser ut som ”hundkennlar”.

Invånare frågar sig också om bombskydden verkligen behövs eller om det rör sig om ett ”korruptionsupplägg”.

– Någon har stoppat pengar i fickan, menar en invånare som tror att någon korrupt person har tjänat pengar på byggnationen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Används som bastu

Liknande modulära skyddsrum har installerats på flera håll i Ryssland, allt längre in i landet, vilket visar att kriget kommer närmare civilbefolkningen.

Samtidigt uppges de modulära skyddsrummen erbjuda ett väldigt begränsat skydd mot missiler. De är bara anpassade för att skydda mot drönare, vilket blir ett problem när Ukraina attackerar med Flamingomissiler allt oftare.

Rysslands civilförsvarsystem är i dåligt skick, enligt tidningen.

Siffror från 2025 visar att endast 16 procent av skyddsrummen i Ryssland är lämpliga för användning.

De som inte uppfyller säkerhetskraven används ofta i helt andra syften.

De används bland annat som förvaringsutrymme, parkeringsplats och till och med som bastu, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ryska planen går i kras - "dömd att misslyckas"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen