ENORM SMITTSPRIDNING: 50 000 nya smittade och 75 nya dödsfall i Sverige

2022 01 26

Det fruktade coronaviruset sprids nu som en löpeld genom Sverige med rekordmånga smittade personer.

Senaste statistiken visar nu att antalet nya fall med covid-19 i Sverige rusar i höjden som aldrig förr.

Värsta smittspridningen hittills

Hela 50 495 nya smittfall har registrerats i Sverige sedan i går rapporterar SVT i den statistik som inkluderar eftersläpningen av tidigare dygns statistik. För Folkhälsomyndighetens smittantal avseende enbart i går tisdag är antalet 44 944.

Enorm omfattning

Folkhälsomyndighetens dygnstal är nytt rekord vilket innebär att coronaviruset nu sprids i enorm omfattning i Sverige. Samtidigt rapporteras 75 nya dödsfall inklusive eftersläpning sedan den senaste uppdateringen igår. Totalt har därmed nästan 15 800 personer avlidit.

Restriktionerna förlängs

De nuvarande restriktionerna i Sverige förlängs i ytterligare två veckor uppger regeringen.

– Vi har just nu en extremt hög smittspridning på grund av omikronvarianten. Bara den senaste veckan har över 270 000 nya fall rapporterats, säger Lena Hallengren (S).

Åtgärderna behövs

Sverige ligger tidsmässigt efter Danmark i smittspridningskurvan.

– Folkhälsomyndigheten bedömer att nuvarande åtgärder lägger en broms på spridningen och givet det höga antalet fall så behövs den bromsen ännu en tid, framhåller socialministern.

Vill undvika bakslag

Det finns en oro kring att för tidigt avvecklade restriktioner kan leda till ännu större belastning för den redan hårt beprövade sjukvården.

–  Släpper vi i den för snabbt riskerar vi ett allvarligt bakslag mot samhällets grundläggande funktioner, säger Lena Hallengren (S).

Kanske avveckling 9 februari

Restriktionerna kan komma att börja avvecklas den 9 februari förutsatt att folk fortsätter att vaccinera sig.

– Det finns över 270 000 fall rapporterade under de senaste sju dagarna. Storleken på mörkertalet kan inte fastställas, men vår bedömning är att det, under denna period av extremt hög smittspridning, är minst en halv miljon i veckan som insjuknar i covid-19, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Dubbel smitta i Danmark

I Danmark är smittspridningen i relation till befolkningsstorleken nästan dubbelt så stor som i Sverige men Regeringen Mette Frederiksen (S) har ändå beslutat att avveckla landets restriktioner från och med tisdag den 1 februari nästa vecka. Anledningen är att folk inte längre blir lika sjuka av omikronvarianten.

Partierna ska diskutera

Samtidigt drar nu flera danska regioner ned på sin beredskap. Den enda restriktion som väntas kvarstå är isolering efter inresa till Danmark rapporterar danska TV2.

Danska parlamentet ska diskutera pandemin senare idag och partierna har fram till fredag på sig att inkomma med avvikande uppfattningar.

Allt fler vaccineras

Sveriges statistik för vaccinationer visar att allt fler väljer att vaccinera sig.

◾87 % har fått dos 1 av 12-plussarna

◾84 % har fått dos 2 av 12-plussarna

◾44% har fått dos 3 av 18-plussarna

Stort intresse för dos 3

Intresset för den tredje dosen är mycket stort och bara det senaste registrerade dygnet har 80 000 ytterligare svenskar fått den tredje sprutan, den så kallade boosterdosen.

Jämfört med Norden

Danmarks smittspridning började rusa redan efter Lucia och i dag ser smittspridningen ut så här i Norden sett till nya antalet registrerade smittade per dag utslaget på 100 000 invånare i genomsnitt de senaste registrerade 7 dagarna enligt VG.

◾730 Danmark

◾421 Island

◾382 Sverige

◾336 Norge

◾169 Finland (ej uppdaterat värde)

Andelen testade varierar dock mellan länderna.

Totala antalet döda

Sett till totala antalet döda ligger Sverige sämst till rapporterar  VG.

◾15 800 Sverige

◾   3 700 Danmark

◾   1 700 Finland

◾   1 400 Norge

◾          45  Island

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen