ENORM SMITTSPRIDNING: 50 000 nya smittade och 75 nya dödsfall i Sverige

2022 01 26

Det fruktade coronaviruset sprids nu som en löpeld genom Sverige med rekordmånga smittade personer.

Senaste statistiken visar nu att antalet nya fall med covid-19 i Sverige rusar i höjden som aldrig förr.

Värsta smittspridningen hittills

Hela 50 495 nya smittfall har registrerats i Sverige sedan i går rapporterar SVT i den statistik som inkluderar eftersläpningen av tidigare dygns statistik. För Folkhälsomyndighetens smittantal avseende enbart i går tisdag är antalet 44 944.

Enorm omfattning

Folkhälsomyndighetens dygnstal är nytt rekord vilket innebär att coronaviruset nu sprids i enorm omfattning i Sverige. Samtidigt rapporteras 75 nya dödsfall inklusive eftersläpning sedan den senaste uppdateringen igår. Totalt har därmed nästan 15 800 personer avlidit.

Restriktionerna förlängs

De nuvarande restriktionerna i Sverige förlängs i ytterligare två veckor uppger regeringen.

– Vi har just nu en extremt hög smittspridning på grund av omikronvarianten. Bara den senaste veckan har över 270 000 nya fall rapporterats, säger Lena Hallengren (S).

Åtgärderna behövs

Sverige ligger tidsmässigt efter Danmark i smittspridningskurvan.

– Folkhälsomyndigheten bedömer att nuvarande åtgärder lägger en broms på spridningen och givet det höga antalet fall så behövs den bromsen ännu en tid, framhåller socialministern.

Vill undvika bakslag

Det finns en oro kring att för tidigt avvecklade restriktioner kan leda till ännu större belastning för den redan hårt beprövade sjukvården.

–  Släpper vi i den för snabbt riskerar vi ett allvarligt bakslag mot samhällets grundläggande funktioner, säger Lena Hallengren (S).

Kanske avveckling 9 februari

Restriktionerna kan komma att börja avvecklas den 9 februari förutsatt att folk fortsätter att vaccinera sig.

– Det finns över 270 000 fall rapporterade under de senaste sju dagarna. Storleken på mörkertalet kan inte fastställas, men vår bedömning är att det, under denna period av extremt hög smittspridning, är minst en halv miljon i veckan som insjuknar i covid-19, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Dubbel smitta i Danmark

I Danmark är smittspridningen i relation till befolkningsstorleken nästan dubbelt så stor som i Sverige men Regeringen Mette Frederiksen (S) har ändå beslutat att avveckla landets restriktioner från och med tisdag den 1 februari nästa vecka. Anledningen är att folk inte längre blir lika sjuka av omikronvarianten.

Partierna ska diskutera

Samtidigt drar nu flera danska regioner ned på sin beredskap. Den enda restriktion som väntas kvarstå är isolering efter inresa till Danmark rapporterar danska TV2.

Danska parlamentet ska diskutera pandemin senare idag och partierna har fram till fredag på sig att inkomma med avvikande uppfattningar.

Allt fler vaccineras

Sveriges statistik för vaccinationer visar att allt fler väljer att vaccinera sig.

◾87 % har fått dos 1 av 12-plussarna

◾84 % har fått dos 2 av 12-plussarna

◾44% har fått dos 3 av 18-plussarna

Stort intresse för dos 3

Intresset för den tredje dosen är mycket stort och bara det senaste registrerade dygnet har 80 000 ytterligare svenskar fått den tredje sprutan, den så kallade boosterdosen.

Jämfört med Norden

Danmarks smittspridning började rusa redan efter Lucia och i dag ser smittspridningen ut så här i Norden sett till nya antalet registrerade smittade per dag utslaget på 100 000 invånare i genomsnitt de senaste registrerade 7 dagarna enligt VG.

◾730 Danmark

◾421 Island

◾382 Sverige

◾336 Norge

◾169 Finland (ej uppdaterat värde)

Andelen testade varierar dock mellan länderna.

Totala antalet döda

Sett till totala antalet döda ligger Sverige sämst till rapporterar  VG.

◾15 800 Sverige

◾   3 700 Danmark

◾   1 700 Finland

◾   1 400 Norge

◾          45  Island

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen