ENORM SMITTSPRIDNING: 50 000 nya smittade och 75 nya dödsfall i Sverige

2022 01 26

Senaste statistiken visar nu att antalet nya fall med covid-19 i Sverige rusar i höjden som aldrig förr.

Värsta smittspridningen hittills

Hela 50 495 nya smittfall har registrerats i Sverige sedan i går rapporterar SVT i den statistik som inkluderar eftersläpningen av tidigare dygns statistik. För Folkhälsomyndighetens smittantal avseende enbart i går tisdag är antalet 44 944.

Enorm omfattning

Folkhälsomyndighetens dygnstal är nytt rekord vilket innebär att coronaviruset nu sprids i enorm omfattning i Sverige. Samtidigt rapporteras 75 nya dödsfall inklusive eftersläpning sedan den senaste uppdateringen igår. Totalt har därmed nästan 15 800 personer avlidit.

Restriktionerna förlängs

De nuvarande restriktionerna i Sverige förlängs i ytterligare två veckor uppger regeringen.

– Vi har just nu en extremt hög smittspridning på grund av omikronvarianten. Bara den senaste veckan har över 270 000 nya fall rapporterats, säger Lena Hallengren (S).

Åtgärderna behövs

Sverige ligger tidsmässigt efter Danmark i smittspridningskurvan.

– Folkhälsomyndigheten bedömer att nuvarande åtgärder lägger en broms på spridningen och givet det höga antalet fall så behövs den bromsen ännu en tid, framhåller socialministern.

Vill undvika bakslag

Det finns en oro kring att för tidigt avvecklade restriktioner kan leda till ännu större belastning för den redan hårt beprövade sjukvården.

–  Släpper vi i den för snabbt riskerar vi ett allvarligt bakslag mot samhällets grundläggande funktioner, säger Lena Hallengren (S).

Kanske avveckling 9 februari

Restriktionerna kan komma att börja avvecklas den 9 februari förutsatt att folk fortsätter att vaccinera sig.

– Det finns över 270 000 fall rapporterade under de senaste sju dagarna. Storleken på mörkertalet kan inte fastställas, men vår bedömning är att det, under denna period av extremt hög smittspridning, är minst en halv miljon i veckan som insjuknar i covid-19, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Dubbel smitta i Danmark

I Danmark är smittspridningen i relation till befolkningsstorleken nästan dubbelt så stor som i Sverige men Regeringen Mette Frederiksen (S) har ändå beslutat att avveckla landets restriktioner från och med tisdag den 1 februari nästa vecka. Anledningen är att folk inte längre blir lika sjuka av omikronvarianten.

Partierna ska diskutera

Samtidigt drar nu flera danska regioner ned på sin beredskap. Den enda restriktion som väntas kvarstå är isolering efter inresa till Danmark rapporterar danska TV2.

Danska parlamentet ska diskutera pandemin senare idag och partierna har fram till fredag på sig att inkomma med avvikande uppfattningar.

Allt fler vaccineras

Sveriges statistik för vaccinationer visar att allt fler väljer att vaccinera sig.

87 % har fått dos 1 av 12-plussarna

84 % har fått dos 2 av 12-plussarna

44% har fått dos 3 av 18-plussarna

Stort intresse för dos 3

Intresset för den tredje dosen är mycket stort och bara det senaste registrerade dygnet har 80 000 ytterligare svenskar fått den tredje sprutan, den så kallade boosterdosen.

Jämfört med Norden

Danmarks smittspridning började rusa redan efter Lucia och i dag ser smittspridningen ut så här i Norden sett till nya antalet registrerade smittade per dag utslaget på 100 000 invånare i genomsnitt de senaste registrerade 7 dagarna enligt VG.

730 Danmark

421 Island

382 Sverige

336 Norge

169 Finland (ej uppdaterat värde)

Andelen testade varierar dock mellan länderna.

Totala antalet döda

Sett till totala antalet döda ligger Sverige sämst till rapporterar  VG.

15 800 Sverige

   3 700 Danmark

   1 700 Finland

   1 400 Norge

          45  Island

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen