ENORM SMITTSPRIDNING: 50 000 nya smittade och 75 nya dödsfall i Sverige

2022 01 26

Det fruktade coronaviruset sprids nu som en löpeld genom Sverige med rekordmånga smittade personer.

Senaste statistiken visar nu att antalet nya fall med covid-19 i Sverige rusar i höjden som aldrig förr.

Värsta smittspridningen hittills

Hela 50 495 nya smittfall har registrerats i Sverige sedan i går rapporterar SVT i den statistik som inkluderar eftersläpningen av tidigare dygns statistik. För Folkhälsomyndighetens smittantal avseende enbart i går tisdag är antalet 44 944.

Enorm omfattning

Folkhälsomyndighetens dygnstal är nytt rekord vilket innebär att coronaviruset nu sprids i enorm omfattning i Sverige. Samtidigt rapporteras 75 nya dödsfall inklusive eftersläpning sedan den senaste uppdateringen igår. Totalt har därmed nästan 15 800 personer avlidit.

Restriktionerna förlängs

De nuvarande restriktionerna i Sverige förlängs i ytterligare två veckor uppger regeringen.

– Vi har just nu en extremt hög smittspridning på grund av omikronvarianten. Bara den senaste veckan har över 270 000 nya fall rapporterats, säger Lena Hallengren (S).

Åtgärderna behövs

Sverige ligger tidsmässigt efter Danmark i smittspridningskurvan.

– Folkhälsomyndigheten bedömer att nuvarande åtgärder lägger en broms på spridningen och givet det höga antalet fall så behövs den bromsen ännu en tid, framhåller socialministern.

Vill undvika bakslag

Det finns en oro kring att för tidigt avvecklade restriktioner kan leda till ännu större belastning för den redan hårt beprövade sjukvården.

– Släpper vi i den för snabbt riskerar vi ett allvarligt bakslag mot samhällets grundläggande funktioner, säger Lena Hallengren (S).

Kanske avveckling 9 februari

Restriktionerna kan komma att börja avvecklas den 9 februari förutsatt att folk fortsätter att vaccinera sig.

– Det finns över 270 000 fall rapporterade under de senaste sju dagarna. Storleken på mörkertalet kan inte fastställas, men vår bedömning är att det, under denna period av extremt hög smittspridning, är minst en halv miljon i veckan som insjuknar i covid-19, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Dubbel smitta i Danmark

I Danmark är smittspridningen i relation till befolkningsstorleken nästan dubbelt så stor som i Sverige men Regeringen Mette Frederiksen (S) har ändå beslutat att avveckla landets restriktioner från och med tisdag den 1 februari nästa vecka. Anledningen är att folk inte längre blir lika sjuka av omikronvarianten.

Partierna ska diskutera

Samtidigt drar nu flera danska regioner ned på sin beredskap. Den enda restriktion som väntas kvarstå är isolering efter inresa till Danmark rapporterar danska TV2.

Danska parlamentet ska diskutera pandemin senare idag och partierna har fram till fredag på sig att inkomma med avvikande uppfattningar.

Allt fler vaccineras

Sveriges statistik för vaccinationer visar att allt fler väljer att vaccinera sig.

87 % har fått dos 1 av 12-plussarna

84 % har fått dos 2 av 12-plussarna

44% har fått dos 3 av 18-plussarna

Stort intresse för dos 3

Intresset för den tredje dosen är mycket stort och bara det senaste registrerade dygnet har 80 000 ytterligare svenskar fått den tredje sprutan, den så kallade boosterdosen.

Jämfört med Norden

Danmarks smittspridning började rusa redan efter Lucia och i dag ser smittspridningen ut så här i Norden sett till nya antalet registrerade smittade per dag utslaget på 100 000 invånare i genomsnitt de senaste registrerade 7 dagarna enligt VG.

730 Danmark

421 Island

382 Sverige

336 Norge

169 Finland (ej uppdaterat värde)

Andelen testade varierar dock mellan länderna.

Totala antalet döda

Sett till totala antalet döda ligger Sverige sämst till rapporterar VG.

15 800 Sverige

3 700 Danmark

1 700 Finland

1 400 Norge

45 Island

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen