SÄKERHETSPOLITIK: Moderaterna pressar regeringen

2022 01 26

Flera partier vill att försvarsberedningen ska öppnas upp men statsminister Magdalena Andersson (S) lämnar inga klara besked.

På grund av det rådande säkerhetspolitiska läget i Europa bjöd regeringen in till ett möte med oppositionspartierna för att diskutera situationen. Bakgrunden till mötet är att Ryssland bland annat har ökat sina aktiviteter utanför Ukraina samtidigt som Putin kräver att Nato lovar att inte ta in några nya medlemmar.

Fördömer Rysslands krav

Andersson (S) är tydlig med att regeringen fördömer Rysslands krav och att det är Sverige som självständigt bestämmer om man ska bli medlem i Nato eller inte.

– I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka länder vi väljer att samarbeta med, säger Andersson.

Natos svar till Ryssland

Nato har under kvällen lämnat ett skriftligt svar på Rysslands krav och menar att bollen nu ligger på deras planhalva.

– Vi hoppas på en bra lösning men är beredda på det värsta, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till Reuters.

Det är ännu oklart exakt vad som stod i svaret.

Oppositionen vill återkalla försvarsberedningen

Oppositionspartierna anser att regeringen bör återkalla försvarsberedningen på grund av det förändrade säkerhetsläget. De anser även att analysen av den säkerhetspolitiska situationen bör ses över. Senast det gjordes var 2014 i samband med att Ryssland gått in i Ukraina.

– Det finns goda skäl att göra det nu också, säger Ulf Kristersson (M) till SVT.

Sveriges långsiktiga försvarspolitik

Försvarsberedningen är en konstruktion som består av både regeringen och riksdagens övriga partier som utgörs av breda samtal om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Syftet är att göra analyser som ligger till grund för Sveriges långsiktiga försvarsbeslut.

Utesluter inte att planerade satsningar på försvaret kan behöva skyndas på

Andersson berättar att det inte är omöjligt att satsningar på Sveriges försvar kommer prioriteras.

– Vi är inte i ett läge där någonting ska uteslutas, säger hon.

Fortsatt dialog

Andersson (S) säger att att regeringen kommer att fundera över huruvida försvarsberedningen ska förnyas eller inte. Oppositionspartierna menade att man bör öppna upp försvarsberedningen men Andersson är inte säker på att det är rätt val.

– Försvarsberedningen är ett av alternativen, men vi diskuterade också andra möjliga former för den här dialogen, säger Magdalena Andersson.

Foto: Moderaterna resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Text: Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska.

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen