SÄKERHETSPOLITIK: Moderaterna pressar regeringen

2022 01 26

Flera partier vill att försvarsberedningen ska öppnas upp men statsminister Magdalena Andersson (S) lämnar inga klara besked.

På grund av det rådande säkerhetspolitiska läget i Europa bjöd regeringen in till ett möte med oppositionspartierna för att diskutera situationen. Bakgrunden till mötet är att Ryssland bland annat  har ökat sina aktiviteter utanför Ukraina samtidigt som Putin kräver att Nato lovar att inte ta in några nya medlemmar. 

Fördömer Rysslands krav

Andersson (S) är tydlig med att regeringen fördömer Rysslands krav och att det är Sverige som självständigt bestämmer om man ska bli medlem i Nato eller inte.

– I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka länder vi väljer att samarbeta med, säger Andersson.

Natos svar till Ryssland 

Nato har under kvällen lämnat ett skriftligt svar på Rysslands krav och menar att bollen nu ligger på deras planhalva. 

– Vi hoppas på en bra lösning men är beredda på det värsta,  säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till Reuters.

Det är ännu oklart exakt vad som stod i svaret. 

Oppositionen vill återkalla försvarsberedningen

Oppositionspartierna anser att regeringen bör återkalla försvarsberedningen på grund av  det förändrade säkerhetsläget. De anser även att analysen av den säkerhetspolitiska situationen bör ses över. Senast det gjordes var 2014 i samband med att  Ryssland gått in i Ukraina.

– Det finns goda skäl att göra det nu också, säger Ulf Kristersson (M) till SVT.

Sveriges långsiktiga försvarspolitik

Försvarsberedningen är en konstruktion som består av både regeringen och riksdagens övriga partier som utgörs av breda samtal om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Syftet är att göra analyser som ligger till grund för Sveriges långsiktiga försvarsbeslut.

Utesluter inte att planerade satsningar på försvaret kan behöva skyndas på

Andersson berättar att det inte är omöjligt att satsningar på Sveriges försvar kommer prioriteras. 

– Vi är inte i ett läge där någonting ska uteslutas, säger hon.

Fortsatt dialog

Andersson (S) säger att att regeringen kommer att fundera över huruvida  försvarsberedningen ska förnyas eller inte. Oppositionspartierna menade att man bör öppna upp försvarsberedningen men Andersson är inte säker på att det är rätt val.

– Försvarsberedningen är ett av alternativen, men vi diskuterade också andra möjliga former för den här dialogen, säger Magdalena Andersson.

Foto: Moderaterna resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen