SÄKERHETSPOLITIK: Moderaterna pressar regeringen

2022 01 26

Flera partier vill att försvarsberedningen ska öppnas upp men statsminister Magdalena Andersson (S) lämnar inga klara besked.

På grund av det rådande säkerhetspolitiska läget i Europa bjöd regeringen in till ett möte med oppositionspartierna för att diskutera situationen. Bakgrunden till mötet är att Ryssland bland annat har ökat sina aktiviteter utanför Ukraina samtidigt som Putin kräver att Nato lovar att inte ta in några nya medlemmar.

Fördömer Rysslands krav

Andersson (S) är tydlig med att regeringen fördömer Rysslands krav och att det är Sverige som självständigt bestämmer om man ska bli medlem i Nato eller inte.

– I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka länder vi väljer att samarbeta med, säger Andersson.

Natos svar till Ryssland

Nato har under kvällen lämnat ett skriftligt svar på Rysslands krav och menar att bollen nu ligger på deras planhalva.

– Vi hoppas på en bra lösning men är beredda på det värsta, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till Reuters.

Det är ännu oklart exakt vad som stod i svaret.

Oppositionen vill återkalla försvarsberedningen

Oppositionspartierna anser att regeringen bör återkalla försvarsberedningen på grund av det förändrade säkerhetsläget. De anser även att analysen av den säkerhetspolitiska situationen bör ses över. Senast det gjordes var 2014 i samband med att Ryssland gått in i Ukraina.

– Det finns goda skäl att göra det nu också, säger Ulf Kristersson (M) till SVT.

Sveriges långsiktiga försvarspolitik

Försvarsberedningen är en konstruktion som består av både regeringen och riksdagens övriga partier som utgörs av breda samtal om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Syftet är att göra analyser som ligger till grund för Sveriges långsiktiga försvarsbeslut.

Utesluter inte att planerade satsningar på försvaret kan behöva skyndas på

Andersson berättar att det inte är omöjligt att satsningar på Sveriges försvar kommer prioriteras.

– Vi är inte i ett läge där någonting ska uteslutas, säger hon.

Fortsatt dialog

Andersson (S) säger att att regeringen kommer att fundera över huruvida försvarsberedningen ska förnyas eller inte. Oppositionspartierna menade att man bör öppna upp försvarsberedningen men Andersson är inte säker på att det är rätt val.

– Försvarsberedningen är ett av alternativen, men vi diskuterade också andra möjliga former för den här dialogen, säger Magdalena Andersson.

Foto: Moderaterna resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen