SÄKERHETSPOLITIK: Moderaterna pressar regeringen

2022 01 26

Flera partier vill att försvarsberedningen ska öppnas upp men statsminister Magdalena Andersson (S) lämnar inga klara besked.

På grund av det rådande säkerhetspolitiska läget i Europa bjöd regeringen in till ett möte med oppositionspartierna för att diskutera situationen. Bakgrunden till mötet är att Ryssland bland annat har ökat sina aktiviteter utanför Ukraina samtidigt som Putin kräver att Nato lovar att inte ta in några nya medlemmar.

Fördömer Rysslands krav

Andersson (S) är tydlig med att regeringen fördömer Rysslands krav och att det är Sverige som självständigt bestämmer om man ska bli medlem i Nato eller inte.

– I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka länder vi väljer att samarbeta med, säger Andersson.

Natos svar till Ryssland

Nato har under kvällen lämnat ett skriftligt svar på Rysslands krav och menar att bollen nu ligger på deras planhalva.

– Vi hoppas på en bra lösning men är beredda på det värsta, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till Reuters.

Det är ännu oklart exakt vad som stod i svaret.

Oppositionen vill återkalla försvarsberedningen

Oppositionspartierna anser att regeringen bör återkalla försvarsberedningen på grund av det förändrade säkerhetsläget. De anser även att analysen av den säkerhetspolitiska situationen bör ses över. Senast det gjordes var 2014 i samband med att Ryssland gått in i Ukraina.

– Det finns goda skäl att göra det nu också, säger Ulf Kristersson (M) till SVT.

Sveriges långsiktiga försvarspolitik

Försvarsberedningen är en konstruktion som består av både regeringen och riksdagens övriga partier som utgörs av breda samtal om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Syftet är att göra analyser som ligger till grund för Sveriges långsiktiga försvarsbeslut.

Utesluter inte att planerade satsningar på försvaret kan behöva skyndas på

Andersson berättar att det inte är omöjligt att satsningar på Sveriges försvar kommer prioriteras.

– Vi är inte i ett läge där någonting ska uteslutas, säger hon.

Fortsatt dialog

Andersson (S) säger att att regeringen kommer att fundera över huruvida försvarsberedningen ska förnyas eller inte. Oppositionspartierna menade att man bör öppna upp försvarsberedningen men Andersson är inte säker på att det är rätt val.

– Försvarsberedningen är ett av alternativen, men vi diskuterade också andra möjliga former för den här dialogen, säger Magdalena Andersson.

Foto: Moderaterna resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen