SÄKERHETSPOLITIK: Moderaterna pressar regeringen

2022 01 26

Flera partier vill att försvarsberedningen ska öppnas upp men statsminister Magdalena Andersson (S) lämnar inga klara besked.

På grund av det rådande säkerhetspolitiska läget i Europa bjöd regeringen in till ett möte med oppositionspartierna för att diskutera situationen. Bakgrunden till mötet är att Ryssland bland annat har ökat sina aktiviteter utanför Ukraina samtidigt som Putin kräver att Nato lovar att inte ta in några nya medlemmar.

Fördömer Rysslands krav

Andersson (S) är tydlig med att regeringen fördömer Rysslands krav och att det är Sverige som självständigt bestämmer om man ska bli medlem i Nato eller inte.

– I Sverige är det vi själva som bestämmer över vår utrikes- och säkerhetspolitik och vilka länder vi väljer att samarbeta med, säger Andersson.

Natos svar till Ryssland

Nato har under kvällen lämnat ett skriftligt svar på Rysslands krav och menar att bollen nu ligger på deras planhalva.

– Vi hoppas på en bra lösning men är beredda på det värsta, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg till Reuters.

Det är ännu oklart exakt vad som stod i svaret.

Oppositionen vill återkalla försvarsberedningen

Oppositionspartierna anser att regeringen bör återkalla försvarsberedningen på grund av det förändrade säkerhetsläget. De anser även att analysen av den säkerhetspolitiska situationen bör ses över. Senast det gjordes var 2014 i samband med att Ryssland gått in i Ukraina.

– Det finns goda skäl att göra det nu också, säger Ulf Kristersson (M) till SVT.

Sveriges långsiktiga försvarspolitik

Försvarsberedningen är en konstruktion som består av både regeringen och riksdagens övriga partier som utgörs av breda samtal om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Syftet är att göra analyser som ligger till grund för Sveriges långsiktiga försvarsbeslut.

Utesluter inte att planerade satsningar på försvaret kan behöva skyndas på

Andersson berättar att det inte är omöjligt att satsningar på Sveriges försvar kommer prioriteras.

– Vi är inte i ett läge där någonting ska uteslutas, säger hon.

Fortsatt dialog

Andersson (S) säger att att regeringen kommer att fundera över huruvida försvarsberedningen ska förnyas eller inte. Oppositionspartierna menade att man bör öppna upp försvarsberedningen men Andersson är inte säker på att det är rätt val.

– Försvarsberedningen är ett av alternativen, men vi diskuterade också andra möjliga former för den här dialogen, säger Magdalena Andersson.

Foto: Moderaterna resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Text: Redaktionen

Bekräftat: Summan pensionärer behöver få in varje månad 2026

2026 01 31

Nu framgår hur mycket en svensk pensionär behöver få in varje månad under 2026.

Det är tjänsten Min pension – ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen – som har undersökt saken.

De konstaterar att de flesta får mindre att röra sig med som pensionärer – och att det kan vara bra att veta hur mycket man behöver få in varje månad under året.

Det har tjänsten nu tagit reda på.

Så mycket behövs

Min pension framhåller att en “ganska normal pension” ligger på 26 500 kronor före skatt.

Men i kategorin “baspensionären” behövs mindre än så för att ha tillräckligt med pengar att leva på.

Då är det 19 500 kronor som pensionärer behöver få in före skatt.

– En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Matkostnaderna gäller om du äter alla dina måltider hemma och ska klara ditt näringsbehov, framhåller tjänsten.

Så kan du öka

Tjänsten ger samtidigt några tips på hur man kan få in mer pengar:

- Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd

- Kolla återbetalningsskydd

- Jobba lite extra när du blivit pensionär

- Dela ekonomin med andra, till exempel matlag, bilpool, byta bostäder med varandra

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Året 2026

De flesta pensionärer får mellan 110 kronor och 900 kronor högre pension efter skatt nästa år, visar Pensionsmyndighetens beräkningar.

För de flesta innebär det en ökning som är högre än årets inflation.

Så funkar det

Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten, kommenterar.

– Tittar man isolerat på garantipensionen så blir det en liten sänkning för de flesta pensionärer. Det beror på att nästan alla med garantipension också har inkomst- och tilläggspension, säger Masic.

– När dessa delar höjs så sänks samtidigt garantipensionen som är ett komplement. Så i praktiken får man som pensionär en ökning av den totala pensionen när vi summerar inkomstpension, tilläggspension och garantipension eftersom garantipensionen är en mindre del av den totala allmänna pensionen för de allra flesta.

Läs mer: Skatt slopas – redan första februari

Foto: B. Macdonald

Text: Redkationen

Nya siffran inifrån Ryssland skakar om – en halv miljon drabbade

2026 01 31

Antalet personliga konkurser når rekordnivåer i Ryssland.

Kreml fortsätter att pumpa in pengar i krigsmaskinen.

Samtidigt blir de ekonomiska förutsättningarna i landet allt tuffare.

Nu kommer besked om att över 500 000 ryssar har gått i personlig konkurs – en ökning med 31 procent från året innan, rapporterar RBC Ukraine.

500 000 ryssar

Vid utgången av 2025 rankades Sverdlovsk-regionen som en av de fem ryska regioner med högst antal konkurser bland privatpersoner och enskilda näringsidkare.

Under året ökade antalet domstolsbeslut om likvidation av tillgångar i regionen med nästan 28 procent.

Nationellt sett är situationen ännu värre.

Under 2025 ökade antalet domstolsbeslutade personliga konkurser i Ryssland med mer än 31 procent, vilket innebär totalt nästan 568 000 fall.

Det är orsaken

De främsta drivkrafterna bakom ökningen är sjunkande realinkomster, stigande levnadskostnader och en extrem skuldsättning bland hushållen.

– Den formella “ekonomiska stabiliteten” som de ryska myndigheterna proklamerar återspeglas inte i medborgarnas verkliga finansiella situation, framhåller Ukrainas underrättelsetjänst.

Läs mer: Zelenskyjs uppmaning till Putin – ”Om du vågar”

“Är inte tillräckligt”

Strax innan årsskiftet konstaterade CNN:s analytiker att den ryska ekonomin är på en dålig plats – men att det inte kommer att vara tillräckligt för att på riktigt få Putin till förhandlingsbordet.

De har pratat med Maria Snegovaya, senior forskare inom Ryssland och Eurasien vid Center for Strategic and International Studies.

Tre till fem år

– Ser man på de kommande tre till fem åren kan Ryssland fortsätta strida, sade hon, och noterade samtidigt att det är svårt att göra en tillförlitlig bedömning bortom det tidsperspektivet, menas det.

Inflationsproblem, minskade intäkter från gas-och oljeförsäljning och en budget som är svår att hålla sig inom bidrar till de ekonomiska problemen i landet.

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen