Erdoğan kräver nya regler: hela världen skulle påverkas

2023 12 10

I fredags använde USA sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd.

En resolution om omedelbar vapenvila mellan palestinska Hamas och Israel togs upp inför omröstning efter att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnat för att kriget hotar internationell fred och säkerhet.

– Vi står inför en allvarlig kollaps av det humanitära systemet, framhöll Antonio Guterres inför omröstningen.

"Sår frö för nästa krig"

När omröstningen så skedde lade USA, i egenskap av permanent medlem, in sitt veto.

Resolutionen om vapenvila, som hade ett stort stöd bland många länder, gick därmed om intet.

– Det skulle bara så ett frö för nästa krig, eftersom Hamas inte har någon önskan att se en varaktig fred, sade den biträdande amerikanska FN-ambassadören Robert Woods efteråt.

Erdoğan kräver förändring i grunden

USA:s agerande har gjort Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan mycket upprörd, rapporterar Reuters.

Den turkiska ledaren kräver nu att FN görs om i grunden – med antydningar om att länder inte alls ska kunna lägga in veto när de har majoriteten emot sig.

– Förenta nationernas säkerhetsråds krav på vapenvila avvisas endast av USA:s veto. Är detta rättvisa? säger Erdoğan enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– FN:s säkerhetsråd behöver reformeras.

Skulle påverka hela världen

Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer. Deras uppdrag är att upprätthålla världsfred och avvärja hot mot den internationella säkerheten.

USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina är permanenta medlemmar och innehar vetorätt i samtliga frågor. Övriga medlemmar väljs in på två år från olika delar av världen.

Om vetorätten försvann skulle det innebära ett helt nytt utgångsläge för världen. 

Sedan 1946 har länderna använt sin vetorätt hela 288 gånger, enligt FN:s hemsida.

"Israeliskt skyddsråd"

Allra flest gånger har Ryssland använt veton, senaste tiden bland annat om ett fördömande av den ryska invasionen av Ukraina.

USA har använt vetorätten 84 gånger, varav 46 av gångerna har handlat om att stötta Israel genom att blockera förslag som kritiserar Israel men inte palestinska grupperingar på samma sätt.

Det är bland annat även detta som Erdoğan har åsikter på.

– Sedan 7 oktober har säkerhetsråden blivit ett israeliskt skyddsråd, säger Erdoğan enligt AFP.

Den turkiska presidenten har sedan Hamas chockattack och den efterföljande israeliska offensiven riktat kraftig kritik mot Israel.

I ett parlamentstal i oktober kallade han Hamas för “befriare” som kämpar för att skydda sin mark.

Hamas är terrorstämplat i både EU och USA sedan en tid tillbaka.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


11 jun 26

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen