Ericsson kan ha mutat IS – Nu rasar aktien

2022 02 16

Under dagen har Ericssons börsvärde rasat. Aktien har tappat 15 procent av sitt värde, vilket i praktiken motsvarar ungefär 40 miljarder kronor.

Uppgifterna kom upp till ytan i samband med en internutredning som följdes upp av en granskning från SVT:s Uppdrag granskning.

Minskat förtroende

Den kraftiga nedgången på börsen beror på minskat förtroende för Ericsson, enligt Ekots ekonomikommentator Kristian Åström.

– Den här utredningen är två år gammal, de har suttit länge på den här informationen länge – samtidigt som de säger att de är transparanta. Det går inte ihop, säger Åström.

Vill inte kommentera händelsen

SVT har flera gånger försökt få svar på frågor gällande Ericssons agerande i Irak mellan 2011 och 2019. Men istället för att kommentera händelsen publicerade Ericsson ett pressmeddelande. Där framgår det att de kan ha betalt mutor i Irak, bland annat till terrororganisationen IS.

Betalat för transportvägar

I utredningen står det att mutorna som betaldes i Irak ska ha gått till att säkra transportvägar genom IS-kontrollerade områden.

Ett försök att avväpna granskningen

Att Ericsson väljer att själva gå ut med informationen är enligt Lars Nord, professor vid Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall, ett försök att ” ta udden av situationen”.

– Man väntar inte, man försöker ta kontroll över det här förloppet genom att publicera delar av en berättelse som man uppfattar som mera gynnsam för det egna företaget eller den egna organisationen, säger Lars Nord till SVT.

En problematisk PR strategi

Lars Nord är starkt kritisk till den här sortens PR-strategier.

– Det är problematiskt för demokratin, öppenheten och transparensen. Om man medvetet manipulerar och lyckas förvrida verkligheten, om man framgångsrikt säljer in sin egen bild av en händelse och den bilden accepteras av media och i den offentliga debatten så är det naturligtvis ett problem, säger han.

Foto: Ericsson

Text: Redaktionen

Ny avgift har införts: nu slutar svenskarna handla

2026 08 28

Svenskarnas handel från de kinesiska jättarna faller.

Den första juli infördes en ny avgift.

Det rör sig om en tullavgift på 3 euro – lite drygt 33 kronor – när man beställer en vara värd upp till 150 euro, alltså 1 662 kronor.

Avgiften gäller när man handlar på nätet och varan skickas från ett land utanför EU.

Nu framgår att svenskarnas handel från de kinesiska jättarna Temu och Shein faller.

Ny tullavgift

Den nya tullavgiften gäller för alla länder utanför EU.

Tullavgiften betalas per vara och hur stor tullavgiften blir beror på om man köper olika eller likadana varor.

Tullverket anger tre offentliga skäl till EU:s nya regler:

- Företag inom EU ska konkurrera på rättvisa villkor med företag utanför EU.

- Minska risken att privatpersoner får hem produkter som kan vara brandfarliga, giftiga, felmärkta eller osäkra.

- Minska mängden småpaket till EU och Sverige vilka ger fler transporter, mer förpackningar och mer avfall.

Slutar handla

Branschorganisationen Svensk Handel har märkt av förändringar i svenskarnas handelsmönster.

– Effekten blev att betydligt färre konsumenter e-handlade från Temu & Shein i juli, 8 procent jämfört med 18 procent i juli förra året, förklarar branschorganisationen i en ny rapport.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

“För tidigt”

Svensk Handels E-handelsindikator skattar e-handelns omsättning för juni månad till 14,7 miljarder kronor och för juli månad till 14,9 miljarder kronor.

– Det är tydligt att den nya tullavgiften påverkat köpen från Temu och Shein. Med det sagt så är det fortfarande för tidigt att prata om en permanent nedgång, säger Svensk Handels innovationschef Per Ljungberg.

Vill baka in

Ljungberg understryker att företagen satsar på kreativa lösningar, men att man fortsatt kommer att hålla koll på utvecklingen.

– Vi vet med oss att dessa företag i skrivande stund arbetar för att effektivisera sin check-out, och på så vis baka in avgiften i köpet. Vi kommer att fortsätta att följa upp tullavgiftens effekt under höst- och vinter, säger han.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: SumUp

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen