“Ett slag i ansiktet” – Rysslandsallierad nobbar Putin

2025 12 24

I måndags skulle nio länder från Oberoende staters samvälde, bestående av de tidigare sovjetrepublikerna förutom Georgien och Ukraina, samlas.

Men det blev bara åtta länder som representerades.

I sista minuten lämnade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev återbud till träffen i Sankt Petersburg. Den officiella förklaringen var ett “hektiskt arbetsschema”, enligt azerbajdzjanska statliga medier.

Markku Kangaspuro, direktör för forskningsavdelningen Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, är övertygad om att det ligger en hund begraven.

– Detta är en fortsättning på de kylda relationerna och det faktum att Azerbajdzjan har distanserat sig från Ryssland, säger experten till Iltalehti.

"Ett slag i ansiktet"

Enligt Kangaspuro har Azerbajdzjan egentligen aldrig varit en riktigt nära allierad till Ryssland. Men landet har försökt upprätthålla goda relationer till Moskva.

Den relationen tycks nu hänga på en skör tråd, och har gjort ett tag, menar den finländska direktören.

– Det var förstås ett slag i ansiktet på Ryssland att presidenten inte skulle delta, men kanske kan inte heller detta tolkas som en ny, dramatisk vändning, säger Markku Kangaspuro.

Sköt ned passagerarplan

Det finns flera skäl till den frostiga relationen mellan Ryssland och Azerbajdzjan. Kangaspuro pekar bland annat på hur Azerbajdzjan anföll Armenien 2023 och erövrade Nagorno-Karabach-regionen. Attacken påverkade Rysslands relation till båda länderna, som distanserat sig från Kreml.

Förhållandet tog ytterligare en smäll när Ryssland i december 2024 sköt ned ett passagerarplan från Azerbaijan Airlines på väg till Tjetjenien, vilket föranledde 38 personers död.

– Den långvariga omvälvningen i relationerna mellan Ryssland och Azerbajdzjan kulminerade i denna spricka som följde på nedskjutningen av planet, säger Kangaspuro.

LÄS MER: Ryssland tecknar gasavtal i Europa

Bad om ursäkt

I höstas bad Rysslands diktator Vladimir Putin officiellt om ursäkt för nedskjutningen av planet.

Men relationen mellan de två länderna har inte tinats upp. Azerbajdzjan har försökt minska sitt beroende av Ryssland genom att bland annat söka samarbete med Turkiet och EU, även om visst ryskt samarbete fortfarande består.

– Länderna i Sydkaukasien har präglats av en så kallad flexibel utrikespolitik som förändras ganska snabbt, där de samarbetar när det är nödvändigt och avstår från att göra det när det strider mot deras egna intressen, säger Kangaspuro.

LÄS MER: På väg att ta slut i Ryssland – letar febrilt över hela världen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen